Varför städhjälp är mindre okej än hantverkare.

Folk undrar ibland varför det är ett sånt jävla tjat om rutavdraget men inte om rotavdraget och härleder detta till att det i Sverige skulle råda någon slags feministdiskurs som gör att man bara blir arg när det är kvinnor som drabbas. Jag tycker att både Rut- och Rotavdraget är dåliga eftersom jag inte tycker att man ska ha rabatt på olika typer av arbete, däremot tycker jag att städhjälp som fenomen är mer problematiskt än hantverkare, och nu ska jag förklara varför.

Städhjälp är typ definitionen av okvalificerat arbete. Visst kan man vara mer eller mindre duktig, men alla kan städa. Att dra elledningar, kakla ett badrum eller måla är däremot mycket mer av ett hantverk. Det kräver ofta utbildning och får därför ofta lön och respekt därefter. Man låter i regel någon annan göra det för att man själv inte kan, men hyr in en annan person för dess kunskaper och yrkesskicklighet, inte för att man anser ens egen tid vara för värdefull för att spendera på dessa sysslor. Städning däremot är inte samma sak. Alla kan städa, vissa har bara inte lust att göra det. Sedan finns det ju såklart dem som faktiskt inte har tid också, men min uppskattning är att det rör sig om ett fåtal.

Klass handlar väldigt mycket om tid. Människor med pengar kan köpa andra människors tid för att utföra sysslor de själva inte vill utföra, även om de strängt taget hade kunnat. Detta är inte ett ömsesidigt utbyte av tjänster och pengar, där personen som utför tjänsten har en efterfrågad kompetens som den andra saknar och därför han utföra arbetet bättre eller effektivare. Det är en ren transaktion av pengar mot tid.

Jag menar att denna typ av arbete är en värre exploatering än arbete som bygger på att en person faktiskt innehar specialkunskaper. En person med specialkunskaper kan ställa krav eftersom hen är mindre utbytbar, men en person vars enda tillgång är hens kropp och tid har betydligt mycket mindre att säga till om. När kroppen blir utsliten har en sån här person inga större erfarenheter att stoltsera med, i alla fall inga som kompenserar för minskad fysisk prestationsförmåga.

Att man i högre grad specialiserar sig tycker jag är rimligt. Att människor som kan sina grejer hyrs in för att göra det åt någon som saknar kunskap tycker jag är rakt igenom rimligt. Men att människor köper andra människors arbete utan att det tillkommer någon effektivisering eller kvalitetsförbättring utan bara är en ren transaktion av tid från fattiga till rika tycker jag är en annan sak.

Jag tycker att an ska se denna typ av hushållsnära tjänster för vad det är: en transaktion av tid. Rika människor köper fattiga människors tid, varken mer eller mindre. Och ja, jag förstår ju såklart varför eftersom det är tråkigt att städa, men det är icke desto mindre sant att den som köper städhjälp gör det för att hen värderar sin egen tid högre, inte för att hen inte kan städa eller för att de tå något sätt skulle vara en effektiva lösning att ett ”proffs” gör det.

28 reaktioner till “Varför städhjälp är mindre okej än hantverkare.”

  1. Ska man resonera så kan ”vem som helst” ta hand om barn också, vara både nanny och au pair. En av mina väninnor är städerska och hon säger att hon trivs med det. Hon skulle kunna vara heltidsnanny men säger själv att hon föredrar att städa. Jag ser verkligen inget fel med att ha städhjälp eller hjälp med barnpassning.

    1. Ja, det stämmer. Därför tycker jag inte heller att den typen av arbete är rätt. Au pair är dock inget arbete ut snarare ett utbytesår.

      1. Jag har vart au pair i mer än ett år och det är very much indeed ett arbete. Har haft många olika jobb i mina dar och ser verkligen inte hur au pair/nannying skulle vara mindre arbete än något annat. Det finns massa jobb där man utan utbildning eller kurser kan göra saker för andra. Nej, problemet, i mina ögon, är att folk ser ner på städarjobbet. En familj där både mamma och pappa jobbar till sent varje dag behöver någon som tar hand om städning och barnpassning för att det helt enkelt inte finns tid till att göra sånt själv. Mina ubervänsterföräldrar skaffade aldrig städhjälp så vår våning såg antingen ut som en soptipp eller så gick hela helgen åt till att städa istället för att umgås efter en lång arbetsvecka. Däremot håller jag med om att städhjälp inte ska ses som en rättighet och därmed ogillar jag Rut-avdraget. Ska man ha städhjälp ska man också kunna ge en juste lön.

        1. Fast rent juridiskt är det faktiskt inte ett arbete. Du får t.ex. inte vara det efter 25, det är menat att vara en kulturell utbytesgrej helt enkelt.

    1. Även om alla kan laga mat så kan du ha specialkompetens där på ett annat sätt än inom städning. Generellt tycker jag att människor borde jobba mindre och ta hand om sig själva mer.

  2. Nääää, nu håller jag inte med. Är arbetet fel? Nej, nu förstår jag inte alls vad du menar. Någon orkar inte/kan inte/vill inte/har inte tid att städa utan ger någon annan pengar för att städa. Någon behöver hjälp med barnen och lite lättare hushållsarbete och betalar för hjälpen. Nu får jag liksom intrycket att du tycker att folk inte har rätt att ”välja” att vara städare eller au pair eftersom det är förnedrande eller på annat sätt dåligt, kanske t.ex. framtida städrelaterade krämpor. Så länge villkoren är okej ser jag verkligen inget fel med något av yrkerna. Jag var au pair i flera år och jobbade arslet av mig, jag ser det verkligen som ett yrke att vara stolt över.
    Nu tycker jag verkligen inte att någon borde tvingas att tillbringa sitt liv med ett yrke han eller hon hatar passionerat, men det innebär ju inte att städhjälpen skall bort. Däremot kanske det blir ett resultat om folk får mer valmöjlighet? Fast som sagt, jag kanske missförstår dig totalt nu. Då får du gärna bara strunta i mig.

    1. För det första är det min övertygelse att de flesta hellre skulle jobba med ngt annat än att städa andra människors hem. Det kan såklart finnas undantag.

      Jag säger inte heller att det ska förbjudas, men jag förklarar varför det är skillnad på hantverkare och hushållsnära tjänster. I det ena fallet köper man in kompetens och man kan också anta att arbetet utförs mer effektivt och bättre när ngn med kunskap gör det. I fallet städhjälp handlar det om en ren transaktion av tid.

      1. Jag håller med dig. Många skulle nog jobba med annat om de hade möjlighet, och det är väl som sagt det man skall fokusera på då. Att ge folk möjlighet.
        Jag håller inte med dig om att man köper någons tid. Man köper en tjänst, man köper ett renare hem. Har man en barnflicka är det kanske mer tydligt att det är tid man köper, men fortfarande så ser jag inget direkt fel med det.

        1. Jo, fast det är ju tid som krävs för detta, och det skulle för det mesta ta typ lika lång tid att göra’t själv.

  3. Jag ser inte direkt varför det skulle vara ett problem att byta tid mot pengar, men inte kunskap/skicklighet/förmåga mot pengar. Jag förstår varför det finns större potential till utsatthet och förskjutna maktförhållanden, vilket såklart ska motarbetas, men jag tycker inte att arbetet i sig är problemet utan i så fall arbetssituationen.

    1. Jag tycker att det är problematiskt att rika människor i allt högre grad köper sig fria från att ta hand om sina egna liv. Hela sektorn med hushållsnära tjänster, såsom barnpassning, städning, läxhjälp etc har ökat markant och jag anser att detta är ett problem. Jag tycker inte att det är bra att samhället byggs kring att vissa människor systematiskt köper sig fria från alla saker i livet de tycker är otrevliga.

      1. Tja, jag ser som sagt inte hur det är så annorlunda från något annan arbete. Om jag betalar en hantverkare för att, säg, kakla om mitt badrum, så handlar det ju knappast om att jag omöjligen kan lära mig att göra det själv utan om att jag inte vill lägga ner den tid och det arbete som skulle krävas för att lära mig det och sedan göra det.

        Sedan så kan faktiskt inte alla utföra städning och andra hushållssysslor själva, men jag utgår från att du pratar om personer som kan men väljer att inte göra det.

        1. Jag utgår såklart från personer som har fysiska förutsättningar.

          Som sagt så ser jag att utrymmet för exploatering är större när varan för slutkonsumenten i större mån är tid, inte kunskap, även om denna kunskap tagit tid att skaffa.

          1. Jag håller med om att utrymmet för exploatering är större, men jag tycker att problemet ligger i när det faktiskt sker, inte i det faktum att det är möjligt.

  4. Pingback: Fanny
  5. Du beskriver effektivisering som en på det hela taget OK strävan. Men om vi tänker att ens egen arbetsinsats ger hög avkastning i pengar, fast att det man gör är oerhört uttröttande. I sådana fäll är det väl synnerligen effektivt att låta någon jobba åt en så att ens aktiva tid kan användas bättre? Sedan är RUT och skattesubventioner givetvis galet, men du reagerar som jag förstår på själva det moraliska i att köpa jobb man själv är kvalificerad att göra!?

    1. Ja, så är det. Jag tvivlar inte på att den som köper städhjälp tjänar på det i effektvitet, men jag tror inte det är effektivt på ett samhällsplan, utan snarare motsatser.

  6. Jag håller å ena sidan med dig om att det finns skillnad på mer och mindre kvalificerat jobb. Fast där tänker jag att just därför är det t ex vettigt att nån som är kvalificerad till ett särskilt jobb, nån som lagt ner tid och utbildning på att utföra en särskild uppgift, gör det istället för att städa/tvätta/passa sin tioåring efter skolan. Jag gör så in i helvete mycket större samhällsninsats på en timme som jag är psykolog än på en timme som jag städar hemma. Hela poängen med pengar är ju att man ska kunna fördela arbete på ett sätt att man inte behöver göra allt själv, utan kan lägga ut delar på andra i utbyte mot att man göra lite arbete åt dem.

    1. Om man ska resonera så så borde väl städlönen vara högre, mtp den samhällsinsats personen gör när hen ger dig tid för arbete.

        1. Ja. Så skulle det ju kunna fungera i ngn slags planekonomi där man utgick från samhällsbästat men det är ju inte riktigt fallet idag.

          1. Skulle uppskatta att min lägenhet skulle behöva 2h städning i veckan för att vara skinande ren. Jag får 160 kr brutto per timme. Ponera att jag vill gå plusminusnoll på att jag jobbar istället för att städa min lägenhet. Alltså att jag, från mitt perspektiv, rakt av byter två timmar av mitt arbete mot två timmar av städpersonalens.

            Generöst kan vi säga att jag skattar en fjärdedel, så kvar blir 120 i timmen för den som städar, 100 om man räknar mindre generöst med skatten. Om det är högt eller lågt beror på hur man ser det. Om personen ska för de pengarna städa 4 lägenheter i olika delar av stan blir det förstås resetider. Är det någon som bor i närheten och har det här som extraknäck blir det 1280 extra i månaden för åtta timmars arbete. Det är rätt bra.

            Nu köper jag inte hushållsnära tjänster för tillfället, men jag kan absolut tänka mig, och jag kommer garanterat göra det i framtiden. Då kommer jag förmodligen försöka ordna en deal med någon ung lokal förmåga som inte har en chans på riktiga arbetsmarknaden, men som har nytta av extraknäck. (Jag kommer också visa lokala förmågan hur man ordnar F-skatt, om lokala förmågan inte redan har det) Alternativt kommer jag gå genom en städförmedling och kolla upp att de verkligen ger sin personal bra lön. Just i och med att det här är så nära mitt hem upplever jag att jag har mycket makt att påverka hur de som utför arbetet behandlas.

            Jag har förresten jobbat med att städa kontor, helt okvalificerat, förstås. Nu jobbar jag på kontor som städas av städfirma. Men jag kan ju uppenbarligen städa kontor själv. Borde jag inte göra det då? Jag har svårt att se den självklara gränsen mellan hem och inte hem. Jag förstås från ett senare inlägg att du inte tycker att gränsdragningen är särskilt intressant och problematisering borde vara det viktiga. Men för mig blir det här väldigt godtyckligt om man inte har nån bra uppfattning om vad som räknas som jobb man själv kan göra och jobb man inte kan göra. Det är ju massor man själv skulle kunna göra, men man ids inte.

            1. Jo, jag inser ju själv den problematiken. Problemet som jag ser det är att detta blir vanligare och vanligare, inte att det görs i viss utsträckning, om du förstår. Det har ju varit en aktiv satsning från regeringens sida att öka dessa typer av arbeten, och det tycker jag är problematiskt.

              1. Något jag tycker är problematiskt är att samtidigt som man sponsrar städhjälp för friska människor så dras hemtjänst ned för dem som är sjuka. Kopplingen där är väldigt märklig för mig.

  7. hur tänker du då kring andra saker som man kangöra själv? typ odla sina egna morötter eller måla naglarna?

  8. En sak som jag tycker är relevant är att när man köper hantverksarbete så är det inte bara hantverkaren själv som får betalt. Det blir också inköp av material, vilket ger inkomster till leverantörer av detta. Och när arbetet är klart har det skapats något (mer eller mindre) beständigt. Inget av detta stämmer när det gäller städning; mängden rengöringsmedel som går åt är snarare mindre än om man gör jobbet själv.

    Jag tycker inte att RUT-avdraget är vettigt, och jag är ändå en av dem som köper städning. Jag gjorde det (vitt) innan RUT fanns och jag skulle ha fortsatt med det även om inte RUT fanns. Det är som Fanny skriver – jag köper tid. Om jag inte köpte den skulle jag inte kunna ha häst. Det faktum att jag har råd med båda indikerar förstås att jag inte direkt är fattig… Sen är det iofs också så att jag har hälsoproblem, och att ridningen är en fungerande motion som får mig att må bättre och orka jobba heltid, och att om jag valde bort hästen till förmån för städning skulle må fysiskt sämre, men det är icke desto mindre ett val som jag gjort och som det är en lyx att kunna göra.

    Det jag tycker är viktigt är att när man köper städhjälp så gör man det av ett företag som har vettiga arbetsvillkor och försäkringar. Personal som arbetar i andras hem är i en väldigt utsatt position; det finns risk både för skador och för trakasserier och ogrundade anklagelser om olämpligt uppträdande, stöld etc. Som arbetsköpare har jag ett stort ansvar för att den som jobbar i mitt hem har en arbetsgivare som tar personalens välbefinnande på stort allvar.

    Jag ser förresten ett liknande problem hos företag som köper in städning istället för att själv anställa personal som städar. Plötsligt har man personer som rör sig bland de anställda men som inte har samma rättigheter som dessa, troligen har lägre lön, inte alls har samma möjligheter till utveckling inom företaget osv.

  9. Au pair systemet är totalt sjukt och borde ha slängts på soptippen för längesedan. Jag förstår inte hur en som vänsterfeminist kan anse något annat. En ung person som lever och jobbar i någon annans hem ett främmande land i utbyte mot mat, husrum och fickpengar befinner sig i en extremt utsatt position, så är det bara.

    Att man maskerar det hela som ett kulturellt utbyte förändrar ingenting.

    Klassperspektivet finns också alltid där, det har liksom ingen betydelse att det främst är ungdomar från svensk medelklass som åker. Jämfört med värdfamiljen kommer de ändå oftast från fattiga förhållanden, i synnerhet om vi pratar om USA som är ett mycket populärt Au pairland.

    Au pair systemet blir också ett sätt att upprätthålla klassamhället och könsrollerna. Varför ska ett land bry sig om att bygga ut och offentligt finansiera barnomsorg för fler än de allra fattigaste föräldrarna på samhällets botten när Au pairsystemet finns?

    Inställningen att det inte är ett ”riktigt” jobb att ta hand om andras barn och hem upprätthålls också. Den typen av arbeten är precis som du skriver alltid problematiska och ska inte uppmuntras av staten på det sätt som sker i Sverige idag men de som utför dem ska oavsett det ha riktiga löner.

Lämna ett svar till Alice Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *