Kategori: Politik

Elallergi.

Jag orkar inte ha en åsikt om huruvida elallergi existerar eller inte. Mig veterligen har det inte bevisats trots en massa studier man jag kan inte hänvisa till någon källa alls (blink blink Karl, den eviga räddaren i vetenskapsfrågor). Däremot finner jag det fullkomligt orimligt att en enda person får styra över så många andra människors liv. Om detta appliceras i en större skala, det vill säga för alla som anses ha elallergi, så kommer det att leda dels till stora merkostnader för mobilanvändarna och att många blir utan täckning. Hellre då att personen med elallergi får flytta avsides. ”Inte ska man behöva flytta på grund av allergi” kan man ju då tycka men ärligt talat så är det fan fullkomligt orimligt att en enskild person ska ställa till såpass mycket besvär för andra. Som att införa en skitstor jordnötsfri zon för att någon är allergisk liksom.

Att de som blir berörda inte informerats ordentligt är ytterligare en gigantisk miss. Givetvis ska man få veta vad som händer om det påverkar ens liv till den graden som det ju faktiskt gör att sakna fungerande mobiltelefoni.

Jag tycker att man ska flytta lite fokus från huruvida elallergi finns på riktigt eller inte och fråga sig: även om det var säkert att det fanns, skulle detta vara en rimlig åtgärd? Mitt svar på frågan är definitivt nej. Jag tycker inte att åtgärder som dessa är försvarbara alldeles oavsett elallergins vara eller ickevara.

Inlärda beteenden.

Viktoria påpekade en sak i inlägget jag skrev om att ha fler än två föräldrar:

jag har tänkt lite på en sak, och menar inte alls detta som kritik utan tycker bara att det vore intressant att höra hur du resonerar kring det. i det här inlägget skriver du: ”Till exempel i sådana fall där ett lesbiskt par och ett homosexuellt par bestämmer sig för att skaffa barn ihop”, och något jag reagerar på, som jag har tänkt på i andra sammanhang tidigare, är att när man skriver ”homosexuellt par” så menar man två MÄN – är inte det egentligen att befästa manlighet som norm inom homosexualiteten? lite som med fotboll och damfotboll? att både kvinnor och män kan vara homosexuella/(spela fotboll), men ändå reserverar man termen homosexuell/(fotboll) till män och kvinnor får använda sig av lesbisk/(damfotboll). förstår du hur jag menar? jag kanske är ute och snurrar i tankarna, men det är i alla fall något som jag har funderat på.

Viktoria har givetvis helt och hållet rätt i sitt påpekande och jag har nu ändrat i det aktuella inlägget. Jag ville bara visa hur otroligt enkelt det är att anta mannen som norm även om man är insett i problematiken som jag nog skulle säga att jag är *ödmjuk*. För mig blir det ett slags bevis på hur djupt värderingen sitter, i alla fall hos mig. Det är svårt att skaka av sig ett beteende som är så inlärt. Det är lite som att man nästan alltid sätter det manliga namnet före det kvinnliga när man talar om heterosexuella par eller att man oftare nämner kvinnor vid förnamn och män vid efternamn. Har ni några sådana saker som ni har svårt att göra er av med? Inte bara gällande feminism då utan andra normer också.

Vill även säga att jag uppskattar när folk gör den här typen av rättelser. Det är relevant och skrivet på ett väldigt trevligt sätt. Så tack så mycket!

När Reinfeldt hälsar på hos ”folket”.

Jag tycker att det är så jävla äcklig, detta med politiker som ska besöka ”folket” och ha ”samtal” med dem. Att det liksom ses som någon jävla merit när det egentligen bara är en självklarhet att man som politiker ska lyssna på medborgarna, som ju faktiskt är ens arbetsgivare. Att det betraktas som någon slags filantropi är ju bara perverst.

Skärp er aftonblandet.

Fett äcklig vinkel på att Filippa Reinfeldt blir arbetsledare för Moderaternas nya hälsofrågegrupp. De vet alldeles säkert att Filippa har jobbat länge med sjukvård inom Stockholms landsting, ändå väljer de att skriva om henne som Fredrik Reinfeldts fru. Dessutom: hur mycket Reinfeldt än vill det så är det inte han som allena bestämmer över partiet, det gör valberedningen.

Men säg inte ”hen” då?

Den som seriöst tycker att ”hen” inte har några fördelar kan ju fan aldrig ha haft ett twitterkonto, som någon vis person uttryckte sig härom dagen. Mattias Karlsson tycker tydligen att ordet ”hen” är det första steget i en större rörelse för att könsneutralisera samhället och jag frågar mig: om så är fallet, vad är problemet? Allvarligt talat, exakt vad skulle kunna vara problematiskt med att vi rör oss mot ett samhälle där kön spelar mindre roll? Förklara gärna för jag fattar inte.

Givetvis drar han upp det vanliga gamla kortet om det politiska och kulturella ”etablissemanget” som försöker tvinga på ”vanligt folk” vissa ord och därmed också värderingar, i detta fall feminism och genustänk:

Det finns ett syfte med att introducera det. Det handlar om en del i en större politisk vision, om att på sikt göra samhället mer könsneutralt och avskaffa det manliga respektive kvinnliga. Det är inget jag vare sig ser som eftersträvansvärt eller möjligt att genomföra.

Jag har inga problem med att erkänna att mitt henanvändande har ett syfte. Det handlar dels om att jag vill ha ett språkbruk som är praktiskt för mig och där passar ”hen” in väldigt bra men det är även en feministisk fråga. Jag vill inte anta att folk har ett visst kön när jag inte vet och då är ”hen” ett praktiskt ord. Detta med att ”avskaffa” det manliga respektive kvinnliga har jag svårare att begripa ty det är knappast så att man bara kan avskaffa detta. Hur skulle det gå till? Manlighet och kvinnlighet står ju inte inskrivet i grundlagen, det finns liksom inget att ”avskaffa”. Det är sociala konstruktioner och inget man kan trolla bort hur mycket man än hade velat.

Karlsson medger förvisso att det inte är en möjlighet att göra detta men då återstår den brännande frågan: vad fan är du rädd för människa? Om det nu inte ens är möjligt, vad är då problemet med att folk säger ”hen”?

Jag vill påpeka att ingen har argumenterat för att kriminalisera bort ”hon” och ”han”, inte ens för att ta bort orden i en språkreform. Man har bara velat införa ett ord till för situationer när könet är okänt, man talar i allmänna termer eller talar om personer som inte vill eller kan definiera sig som ett kön. Att det har blivit ett så stort genomslag handlar om att många har funnit stor nytta av ordet av olika skäl.

Den bästa lösningen på detta lär ju vara att de som vill använda ”hen” fortsätter göra det och de som fortfarande vill skriva ”hon eller han” eller chansa när de egentligen inte vet fortsätter med det. Det är faktiskt helt jävla okej för vi lever i ett land där man får skriva hur fan man vill, till och med saker som är helt åt helvete fel enligt alla språkliga regler. Sinnessjukt!

Eftersom ordet ”hen” används väldigt mycket bör det också accepteras som en del av svenskan. Språkregler ska ju sättas efter hur språket används, inte av några politiker som har idéer om hur det bör användas. För det, det vore i sanningens namn att försöka tvinga på folk sina värderingar.

Vad är egentligen förslaget?

En sak jag undrar är om detta med insemination av singelkvinnor rör sig om att de ska få sin insemination bekostad av staten eller om de bara ska få tillgång till att kunna köpa insemination men betala kostnaden själv. Jag tycker att det är en ganska relevant skillnad på dessa tu nämligen. Som jag har förstått debatten hittills rör det sig om att singelkvinnor ska få samma rätt till insemination som par med problem, det vill säga att det betraktas som sjukvård och bekostas med skattepengar. Är det möjligt att på laglig väg betala för att få en insemination som singelkvinna i Sverige?