När detta med ”neger” diskuteras så är det alltid någon person som ba; ”men om man måste beskriva en person, kan man inte få säga hudfärgen då”. Jo, det kan man väl få om det är nödvändigt men säg då för guds skull färgen och inte ”neger”. Färgen heter nämligen ”svart”. Lika lite som vi säger ”arier” för att beteckna att något är vit så behöver vi säga ”neger” för att beteckna att någon är svart. Hur svårt kan det vara?
Fast det är ytterst få personer som ingår i den idiotiska (min åsikt) gruppen ”svarta” vars hudfärg sanningsenligt skulle kunna beskrivas som ”svart”. Barack Obama är USA:s första ”svarta” president och hans hudfärg är långt, långt ifrån svart. Samma sak gäller i och för sig åt andra hållet också, men det känns som att hudfärgsvariationerna i gruppen ”vita” inte är riktigt lika stor, eller så beror det bara på var i världen man är. Överhuvudtaget känns uppdelningen i svart/vit väldigt… svartvit? Som hur man ibland kan få för sig genom att titta på vissa diskussioner och reklamer att det bara finns riktigt ljushyade, ljusblonda, ljusblåögda personer och riktigt mörkhyade, svarthåriga, mörkt brunögda personer. Sanningen är ju att människors färgskalor är lite mer komplicerade än så.
Själv är jag förstås uppvuxen med ”mörkhyad” och ”ljushyad” och tycker bättre om de beskrivningarna om man nu ska vara luddig.
Fast ja, ordet neger upplevs som kränkande av många, och jag som inte kan så mycket historia kring ordet kan tycka att det ändå känns negativt då det inte finns något motsvarande för en ljushyad person. Att beskriva någon som neger lyfter då fram henom som ”en annan”. Det beskriver inte bara hudfärgen utan mer hela personen, som då baseras i hudfärgen och dessutom har ordet en negativ historia. Hoppas att det här sista inte blev för flummigt, och att jag inte avvek alltför mycket från ämnet.
Jag brukar också säga mörkhyad/ljushyad. Svart och vit är ju som du säger sällan en korrekt beskrivning av verkligheten. Det som är min poäng är dock att om man vill säga att någon är svart så kan man säga svart istället för neger, ty neger är ingen färg hur mycket folk än låtsas det.
Ja, svart är definitivt bättre än neger, även om vi förhoppningsvis är på väg därifrån också. 🙂
Tycker svart är helt okej, men önskar att folk kunde snacka mindre om hudfärg generellt. Blir ju överdrivet om man ska ange hudfärg med färgkoder typ, ngn slag generalisering måste göras.
Är negress dugligt?
Det är inte lika laddat som jag uppfattat det. Egentligen skiter jag personlig fullkomligt i huruvida folk säger neger, tycker bara färgargumentet är extremt korkat.
Diskussionen om huruvida man bör/kan/får/skall använda ”neger” undrar jag alltid: Hur ofta behöver man egentligen använda ordet överhuvudtaget? Jag menar, i stort sett den enda gången jag kan se att det (eller motsvarande, typ svart, mörkhyad, färgad) är motiverat under svenska förhållanden (det ser ju olika ut i olika länder) är när man direkt beskriver en persons utseende så att den man talar med skall kunna identifera hnom/henne. Och det gör man ju inte direkt så ofta att förlusten av ”neger” skulle vara så vidare värst kännbar.
Negress skulle jag f.ö. avråda från; jag tycker att det har en doft av skrockande gubbe kommenterar ung kvinna som inte känns fräsch.
Ibland kan det vara bra att lyssna till barnen. Vi bor i ett ytterst blandat område och i mina barns klass har majoriteten utländskt ursprung av olika grad. När mina äldsta ska beskriva sina kompisar för att jag ska förstå vem de menar så förklarar de färgen på huden rakt av. Brun, mörkbrun, ljusbrun eller ljus (eller beige eller rosa för någon riktigt ljushyad). Enkelt och oladdat. Det blir liksom bara en beskrivning i samma klass som frisyr och klädstil.
Alltså, denna anekdot tillför väl inte så mycket till diskussionen, men jag vill ändå påpeka en grej som jag tycker är lite småcharmig så där: min pojkväns 9-årige lillebror säger: ”han som är som choklad” om våran mörkhyade kompis. Jag tycker att det är väldigt sött och trevligt, är dock osäker på hur svarta rent generellt skulle reagera.
Annars tycker jag inte att neger är ett så hemskt ord- det har bara fått en dålig stämpel så att det inom vissa kretsar är väldigt laddat. Som jag upplevt det är det faktiskt främst vita som reagerar på ordet, vilket väl kan tänkas grunda sig i vårt dåliga samvete över hur ”vi” genom tiderna behandlat svarta, främst då under kolonialismen. Men få svarta verkar reagera så hårt på ordet som vita gör. Värre är det då med ordet nigger.
Och: om ett ord är negativt laddat anser jag att det ofta kan vara värt att bryta tabut och göra det mer positivt. För det är väl ändå ganska onödigt att ett ord som beskriver färg är laddat? För alltså ja, neger härstammar från negro, d.v.s. svart. På samma sätt är det sjukt onödigt att ett ord som beskriver en person som arbetar inom ett visst yrke är laddat, även om ordet förr i tiden användes nedsättande (syftar alltså på ordet hora). Men givetvis bör orden inte användas för att förolämpa, och de bör användas i de korrekta situationerna.
Fast i svenskan så är inte ”neger” eller något liknande ett ord för färg. Faktiskt.
För att beskriva färg på person: ja. För att beskriva färg på saker: nej. Jämför med kaukasisk (caucasian) eller arisk. För att beskriva färg på person: ja. För att beskriva färg på saker: nej.
Men ärligt talat så säger man nästan aldrig ”arisk”, man säger ”vit”. Finns dem som säger arisk och arier men betydligt färre än de som säger neger.
Jag tror jag brukar arisk betydligt mer än jag brukar neger, faktiskt 😀 för att få lite jämnvikt uppfann jag även det egna ordet ’blanke’ för ljusa, så det blir NÅN balans gentemot ’blatte’ (vilket jag dock använder ytterst sällan). Men du har mycket rätt i det du säger, få som brukar neger använder även arisk & kaukasisk eller dylikt vilket gör att det blir en ’vi & dom’-innebörd där ’dom’ ska ha en särskild benämning. Sedan spelar det såklart även in att vita är i majoritet i Sverige. Majoriteten brukar sällan egen benämning.