Etikett: centerstudenter

Sexig politik.

Diskuterade ”twitters sexigaste” på just twitter. Twitters sexigaste är en tävling som handlar om att kora just twitters sexigaste. Men sexigt handlar här inte om att twittra om sex, se sexig ut eller liknande utan om detta:

Twittrare uppmanas nominera personer med så mycket personlighet, humor, smarthet, briljans eller andra egenskaper som gör att de känns som det sexigaste vi kan hitta.

Sexighet är alltså ”personlighet”, humor, smarthet briljans och så vidare. Och jag blir så trött, så trött på att allt i slutänden ska koka ihop till att vara sexigt.

Skrev om detta och fick, som väntat, invändningen att många faktiskt anser dessa egenskaper attraktiva och att sexighet bör gå och går utanför rent fysisk attraktivitet. Detta stämmer, och jag har såklart inga problem med att folk attraheras av dessa egenskaper. Vad jag däremot finner tröttsamt är att dessa egenskaper inte får stå för sig själv, utan sätt i kontexten av att andra finnas dem attraktiva. Jag skulle bli ganska grinig om någon beskrev mig som ”sexig” eftersom jag uttrycker min åsikter, är intelligent eller liknande. Jag vill att dessa egenskaper ska få stå för sig själva.

Vidare tänker jag på en gång när jag var med och startade upp ett ungdomsförbund där en medverkande uttryckte en önskan om att vi skulle vara ”sexigare” än det redan existerande ungdomsförbunden och sedan hade idéer om vilka politiska perspektiv, metoder och retorikval som anses sexiga bland ungdomarna. Även Centerstudenter har försökt slå sig in på sexighetsspåret men sin utvikningskampanj, och jag har även hört det ryktas om andra försök såsom att säga att ”storleken spelar roll” när man talar om skyskrapsbyggen.

För mig är detta väldigt typiskt för den unga intellektuella och politiska eliten eller vad man nu ska kalla det. Det viktiga är ”sexighet”, inte nödvändigtvis som i knullbarhet men som i att allt man gör, säger och så vidare ska belysas utifrån något slags lifestyleperspektiv, ett personligt varumärkesbyggande för att sälja in vissa politiska idéer. I takt med detta blir ofta själva innehållet mer urlakat, fullt av meningslösa statements och plattityder såsom att man ska få vara som man vill, vad nu det ska betyda.

Politiken handlar för dessa människor inte om att ta fram lösningar för att göra människors liv bättre utan om att marknadsföra sig själv som individ samt ha någon slags intern debattävling, eftersom det är sexigt. Det är sexigt med politiskt engagemang, intelligens och så vidare. Jag föraktar dessa människor, ty den som inte har ett intresse för att göra världen till en bättre plats har inte i politiken att göra enligt mig.

Och denna tweet ringar in saken så jävla väl. När jag kritiserade utviket så fick jag svart att det var ”kul” och inte så seriöst. Ja, det är just dte som är problemet. Att detta för er inte är något seriöst, bara en låtsaslek eller möjligtvis en framtida karriär, ett sätt att bygga sitt personliga varumärke och få flamsa runt samtidigt som man framstår som intellektuell.

Detta är inte provokativt.

Detta som Johanna Sjödin skrev om Centerstudenters utvikningskampanj tycker jag var bra. Gör man en bildkampanj som har som syfte att visa att man får vara sig själv så känns det som ett väldigt tamt försök. Kampanjen präglas ju av en extremt normativ syn på män och kvinnor. Kvinnorna har likadana ”sexiga” underkläder som täcker magen, männen har vanliga kalsonger. Det är över huvud taget inget normutmanande i det utan känns bara som en ovanligt lam ursäkt till att försöka sälja in sin politik med sex.

Det sägs att kampanjen inte är sexistisk eftersom ”ingen part sätts i underläge”. Det må vara sant, men det är så jävla tröttsamt när folk kastar av sig kläderna i något lamt försök att visa en poäng och det bara blir pannkaka av det hela. Den här typen av avkläddhet är över huvud taget inte kontroversiell eller provokativ, vi ser den varje dag ingnuggat i våra ansikten på reklampelare, i tidningar och så vidare.

Syftet är att visa att ingen behöver skämmas oavsett vad hen har på sig eller ser ut. Det är väl ett bra budskap, men hur man får fram det genom att dressa upp sig i normativa kläder, mejka sig och troligen även bli retuscherad övergår mitt förstånd.

Pajaskonster i politiken.

Centerstudenternas nya pr-kampanj går alltså ut på att de poserar i underkläder för att framföra något slags ”du duger”-budskap. Man kan ju undra när det blev relevant för politiken att leverera självhjälpsfloskler men det är väl så de borgerliga ungdomsförbuden är; ideologiskt tomma uppvisningsscener för de unga ”politiker” som är ”sexigast”.  Visst finns det undantag med unga politiker som verkligen brinner för sin sak men mitt generella intryck av borgerliga ungdomsförbund, och då framförallt Cuf (som väl är typ samma sak som Centerstudenter), är att det primärt en en inre hjärnmuskelmätar- och karriärklättrartävling snarare än en grupp människor som brinner för något och försöker uppnå det gemensamt. Man vill vara ”intellektuell” och uppnå en politisk karriär för att det är ”sexigt” och en chans att marknadsföra sig själv och stärka sitt ego snarare än att man faktiskt brinner för att göra världen till en bättre plats.

Centern är ett ideologiskt tomt parti som har svårt att fånga människors intresse. Speciellt ungdomar torde vara extra knepigt med tanke på att Centern är de som hårdast drivit på för försämrade villkor på arbetsmarknaden för unga, något som är ganska impopulärt hos de flesta ungdomar. I desperation över att man inte hittat en politik som attraherar medlemmar så kastar man istället kläderna som för att visa att Centerstudenter i alla fall är ”sexiga” och har roligt samt tycker att du ”duger som du är” (även om de vill sänka din lön). Det är patetiskt när politik görs om till någon slags uppvisningstävling på det här otroligt uppenbara sättet som dessutom förklaras med att man vill visa att man ska ”vara stolt över sig själv”, något som snarare passar i ett ytligt självhjälpsreportage än på en politiska agenda.

Nåja. Jag kommer med nöje se på när Centern och dess ungdoms- och studentförbund gång på gång skjuter sig själva i foten och lägger energin på att ”profilera” sig som unga och fräscha och arbeta in ”varumärken” såsom ”Annie” istället för att vara politiskt relevanta. Pajasar.