Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Alla män förtrycker alla kvinnor.

Twittrade för ett tag sedan:

Jo, alla män förtrycker faktiskt alla kvinnor. Ska sluta säga att det inte är så.

Detta har såklart väckt reaktioner (främst för att Löwengrip kände sig tvungen att rycka ut till de stackars männens försvar). Folk blir ledsna för de tycker inte att de själva eller männen de har i sina liv kan lastas för det patriarkala förtrycket. De tycker att det är någon annan som står för det patriarkala förtrycket, eller i alla fall Det Verkliga Patriarkala Förtrycket™. Det finns en idé om att bara några män står för det stora kvinnoförtrycket, medan resten är maktlösa.

Jag menar att alla män är medansvariga för kvinnoförtrycket. Eller snarare: alla är medansvariga för kvinnoförtrycket, såväl kvinnor som män. Däremot kan män lastas hårdare eftersom de dels har större handlingsutrymme, dels är de som drar nytta av kvinnoförtrycket. När jag talar om män och kvinnor här menar jag män och kvinnor under förutsättningen allt annat lika. Alltså: jag talar om män och kvinnor som i övrigt sitter i samma position i livet rörande klass, etnicitet, funktionalitet och så vidare. Detta för att jag vill fokusera på relationen män och kvinnor emellan. Så den som tänker skriva en invändning i stil med ”menar du att en alkoholiserad hemlös man har det bättre än en överklasskvinna” kan skippa det.

Män drar nytta av kvinnoförtrycket dels genom att vara privilegierade, alltså få företräde på grund av sitt kön. De slipper också göra en massa arbete som kvinnor gör, både på en individuell nivå (kvinnor gör mer hushållsarbete, arbete i relationer etc) och på en strukturell nivå (kvinnor gör de slitigaste jobben i samhället). De vinner också eftersom de genom patriarkatet tillskansar sig makt över kvinnor, och makt är ett medel en kan använda för att uppnå en massa olika saker. De vinner för att de får en ökad tillgång till kvinnor, eftersom tillgången inte bestäms utefter kvinnors vilja utan efter mäns behov. De vinner för att kvinnor anpassar sig efter män och den manliga blicken. De vinner också genom den patriarkala utsugningen som sker, främst inom relationer men också på andra sätt (läs mer om detta i slutet av inlägget jag skrivit om patriarkatet). Män tillskansar sig helt enkelt makt, kärlekskraft, livsenergi, tid och så vidare, och på alla de områden där de gör detta så förlorar kvinnor. På alla dessa områden där män vinner på patriarkatet, så förlorar en kvinna i samma utsträckning.

Män har också mer handlingsutrymme. Även om män också är snärjda i könsroller och så vidare så är det inte på samma sätt förtryckta. Män kan i högre grad än kvinnor välja att inte bidra med sitt i den här förtryckarrelationen. De kan i högre grad välja att inte förtrycka kvinnor än vad kvinnor kan välja att inte bli förtryckta, helt enkelt. Tänk på vilken annan förtryckarrelation som helst: vem har störst valmöjligheter? Den som förtrycker eller den som blir förtryckt? Knappaste den senare väl.

Så hur bidrar män till att upprätthålla förtrycket? Dels genom att utöva det, alltså genom att konsekvent ta en mindre del av hushållsarbetet, göra mindre känslomässigt arbete ta tolkningsföreträde framför kvinnor, prata mer än kvinnor och så vidare. De bidrar också till förtrycket genom att förneka att det existerar, både på ett samhällsplan (”patriarkatet finns inte”) och på ett individuellt plan (”patriarkatet finns inte i mina kretsar/i mitt agerande”). Genom att göra detta omöjliggör det att en ser och river upp de patriarkala strukturer som finns. Även om det nu, rent teoretiskt, skulle vara så att du inte agerar patriarkalt på något vis så ska du ändå inte säga så, för det är inte din sak att bedöma, vilket du borde veta om du är den perfekta feminist du utger dig för att vara. Män bidrar också till förtrycket genom att upprätthålla genusordningen, alltså genom att medvetet eller omedvetet placera män och kvinnor i olika ”fack” och påtala detta och/eller behandla dem utifrån detta. Att upprätthålla normer kring hur män och kvinnor ”ska” vara är att upprätthålla det patriarkala förtrycket.

Detta (eller motsvarande från ”andra sidan”) gör egentligen både män och kvinnor, skillnaden är som sagt att män har mer handlingsutrymme och att de tjänar på förtrycket. Detta ger männen mer ansvar. De kommer troligen inte att ta ansvaret (gud, kolla på historien liksom) men de har det.

När feminister säger att ”alla män inte förtrycker” så gör de det ofta med god vilja, men det blir fel. För det är liksom inte De Andra™ som upprätthåller detta förtryck, det är du och jag och människorna, och då främst männen, i vår närhet. Det är din farsa, din brorsa, din pojkvän, din ”killkompis”, din manliga lärare, din manliga chef, den manliga kommunpolitikerna och så vidare. Alla dessa personer är förtryckare. De bidrar till patriarkatet och de tjänar på patriarkatet.

Så vad gör en? Jag ska nog börja med att säga vad en inte gör. En uppfyller inte några punkter på en feministisk punktlista för ”bra män” för att sedan lägga det åt sidan och tänka att en ”gjort sitt”. En klämmer inte in något ansträngt ”feminist” på listan över vad en ”är”, en urskuldar inte sitt bristande feministiska perspektiv med att en trots allt är ”för” att kvinnor och män är lika mycket värda. Vad gör en istället? Istället ser en sin egen del i förtrycket, i den förtryckande relationen. En förstår att en aldrig kommer att bli helt perfekt, aldrig riktigt färdig, men en kämpar vidare för att inte själv förtrycka kvinnor och för att hindra andra från att förtrycka kvinnor. Att en troligtvis inte kommer nå hela vägen fram (då är vi ju vid störtandet av patriarkatet och detta är ju gaaanska jävla avlägset om jag säger så) ska inte vara ett hinder för att ändå skrida framåt. Det håller väl alla med om att det är bra om det blir bättre.

86 kommentarer till Alla män förtrycker alla kvinnor.

  • Jag är med dig. Problemet är att folk som inte är insatta eller inte har ett intresse att faktiskt sätta sig in kommer läsa ”alla män kränker medvetet kvinnor” – och då blir det istället jäkligt fel – för så är ju faktiskt inte fallet. Ja, nu tänker jag t.ex. på Löwengrips senaste blogginlägg där hon blir förbannad på sk rabies-feminister som enligt henne tycker precis så, att alla män är svin som kränker kvinnor hela dagarna. Jag menar INTE att du eller någon annan ska argumentera annorlunda för att ”behaga”, men jag funderar ändå på hur fasen man ska få folk att fatta…

  • Sofia skriver:

    Det går att sätta parallellt med vithetsnormen, kanske att folk fattar det då? Alla vita tjänar på den rasistiska ordningen i samhället och upprätthåller den även.

  • brad skriver:

    To ”tjänar” is not the same as to ”förtrycker”. If you want to say that both men and women ”förtrycker” (you tip toe around this) then say it and don’t restrict the title to men.

    • Pelle skriver:

      Brad, I agree with you that ”tjäna” and ”förtrycka” are 2 different things, and trying to make these 2 words look like synonyms is to dodge. But I just wonder… Why do you combine the Swedish and English language this strange way?

  • klemperer85 skriver:

    Löwengrip verkar att skriva ganska mycket korkad saker. Hela diskussionen är lite absurd. Du har rätt, Löwengrip har inte.

    Jag levde faktiskt i en familj där alla kvinnor faktiskt förtryckte alla män (jo, det finns också^^). Det är i en patriarkat vi lever i, och nu kunde man diskutera år om år varför det finns ganska förtryckande kvinnor i mitten av patriarkatet. Men varför? Ibland är det bättre att titta på ”män X” och ”kvinna Y”. Måste vi börjar hela tiden med ”svart/vit” diskussioner? Patriarkatet finns, låglön för kvinnor finns, förtryckelse finns. Du har sakt allt vad är viktig om Löwengrip.

    Jag tänker det vore också verkligen viktig att titta på hur just nu, i Sverige, välfärdsstaten är avskaffad.
    Jag läsde nu verkligen många inlägg av tex Hanne Kjöller och Lena Andersson så att jag vet vad de säger. (Anderssons ny inlägg ”underkastelsens olika skepnader”, dn.se, är ett försök att kombinera upplysningen med nyliberalism – ganska korkad och fel verkligen, men ”cool” och ”Zeitgeist”.).
    Kjöller och Andersson är cool nu och vilja verkligen avskaffa vad vi alla har kämpat för sedan 1870 eller så.
    Det är absurd, men det är ”Coolzwang” (tyska ord) i Europa nu. Om de skulle bli framgångsrik, alla tillsammans, då kommer det bli en ganska *fruktansvärt* kvinnor-förtryckelse, kombinerad med ”vi alla 35-50% inte så rika kommer att bli förttryckt” .

    I Tyskland är 99% av alla feminister inte kommunister/socialister. Många är nyliberal, indifferent, ”cool”. Om feminismen kommer att bli ”uncool” – då kommer de att inte bli feminister. Jo.
    Det är verkligen en problem…Så jag är glad att ni är feminister OCH emot förtryckelse.
    Hela Europa är nyliberal nu, om vi glömmer det – well, ghost…
    Vår motståndare har verkligen fruktansvärt mycket kraft – och de bestämmer vad vi läsa i stora tidningar. Om inte du och vi så kommer kvinnor ~2020 att bli – även mer förtryckt än idag. 90% har ingen aning om det.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Högerfeminismen är ett stort problem anser jag också, mest i egenskap av att de är höger. är väldigt mån om att göra skillnad på min och deras kamp.

  • Jonathan skriver:

    Jag tycker att det var väldigt bra skrivet och paralleller kan dras till alla situationer där en grupp är privilegierad över en annan av irrelevanta orsaker. Jag har visserligen inte skapat patriarkatet utan ärvt det, jag jobbar visserligen inte aktivt för det utan emot det (även om jag omedvetet och av lättja kommer att utnyttja min position) men så länge som jag är man kommer människor att se på mig som en man. Jag kommer alltid att ha helt andra förutsättningar än mina systrar trots att de kommer från samma uppväxt som jag. Jag kan inte avstå från detta. För det ligger inte i mina händer. En stor del av min maktposition ligger i mina händer men inte det. Det är inte jag som särbehandlar mig utan det är ‘de andra’. Men jag särbehandlar också ‘de andra’ och det kan jag sluta med.

    Jag skriver inte för att hävda min oskuld eller så för jag är inte oskyldig. Jag vill bara visa att det även finns män som anser att det bästa en man kan göra åt patriarkatet förmodligen inte är att ställa sig på barrikaderna och vråla slagord eller hålla tal på kvinnodagen utan snarare kliva åt sidan, diska, stanna hemma med barnen och lämna företräda. Kort sagt: Det finns för många män som tar plats för att säga att kvinnor får för lite plats. (och jag är medveten om att jag nu är en man som tar plats för att säga att det finns för många män som tar plats för att säga att kvinnor får för lite plats men det kan inte hjälpas.)

  • Michael skriver:

    Jag håller knappt med om ett enda ord du har skrivit, det låter som du har tittat för mycket på Tv-serien Mad Men och tror att det är likadant 2013. Vilket det absolut inte är i många kretsar. Men jag måste berömma din text för att den är väldigt bra skriven och underhållande att läsa. Läste nyligen Nina Björks text vilket var väldigt stel och själlös. Det märks att du brinner för din uppfattning. Och för enkelhetens skull så att du sätter mig i rätt fack. Så lämnar jag din trevliga/intressanta blogg. med mitt citat jag försöker leva efter. ”Lika lön för lika arbete. Kvinna o man är olika, respektera/värdesätt dess olikheter rättvist. Måste det vara svårare än så?”.

    Mvh. Michael

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Vad instämmer du inte i då? Tycker för övrigt Björk är briljant.

    • Lo skriver:

      ”Lika lön för lika arbete. Kvinna o man är olika, respektera/värdesätt dess olikheter rättvist. Måste det vara svårare än så?””

      ”Män bidrar också till förtrycket genom att upprätthålla genusordningen, alltså genom att medvetet eller omedvetet placera män och kvinnor i olika ”fack” och påtala detta och/eller behandla dem utifrån detta. Att upprätthålla normer kring hur män och kvinnor ”ska” vara är att upprätthålla det patriarkala förtrycket.”

      Just saying..

      I övrigt håller jag med Fanny om det senare citatet (men det gäller ju även kvinnor).

  • S skriver:

    Intressanta tankar. Jag sitter och funderar men har svårt för att komma på något hos min pojkvän som skulle kunna vara förtryckande beteende… Han är den mest osjälviska och empatiska människa jag någonsin mött. Tycker jag något eller vill jag ha något, ja då ger han med sig med en gång. Jag har blivit frustrerad på honom flera gånger och utbrustit ”Men varför lyssnar du på mig och gör som jag säger hela tiden? Sluta lyssna på mig!” *skratt* Och han diskar, städar, och lagar mat mer än mig, fast han har jobb och jag är arbetslös. Han tar aldrig första initiativ till, eller pushar för, sex, det är upp till mig när jag känner lust. Han är inte rädd för att visa känslor för mig, vi har suttit och gråtit tillsammans många gånger. En av våra favoritsysselsättningar är att titta på söta djurklipp på youtube och säga ”awwww”. Möjligtvis är han förtryckande när han säger att han gillar röda underkläder på mig. Men jag gillar blå skjortor på honom, så jag vet inte om det kan räknas som ett förtryck? Det är ju bara en preferens. Ingen av oss pushar ju på något sätt den andre till att ha på sig något speciellt. Kanske är han förtryckande när han ibland föredrar actionfilmer framför romantiska? Eller när han inte vågar erkänna för folk att han gillar rosa? Kanske är han förtryckande i att han aldrig rör mina privata delar utan att kolla så att det är okej, medan jag rör honom varsomhelst närsomhelst? Alltså jag vet inte. Skulle nog säga att jag är med förtryckande än han är i vårat förhållande.

    Min pappa och bror är solklart påverkade av struktuter, ”ska jag hjälpa dig gumman” ”var inte så känslig” osv. Och jag tror att det är väldigt vanligt. Men min pojkvän? Nopes.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Läs ”det kallas kärlek”, kan nog ge insikt för det flesta.

      • S skriver:

        Det kan jag gärna göra, kollade lite recensioner och den verkar intressant. Får dock lite känslan av att du tror att allt som står i feministisk litteratur är 100% sant och icke vinklat. Jag släpper aldrig min kritiska blick oavsett vad jag än läser eller vem som är författaren. Att lyfta vissa saker ut i ljuset och sålla bort andra, det är något som samtliga människor gör när de försöker bevisa en poäng. Alltid viktigt att fråga sig ”Vad är det som utelämnas här?” och ”Vem är författaren, vad vill hen?”

        Kan tycka att det är lite skrämmande när folk läser böcker/ser en dokumentär och tolkar det som absoluta fakta. Inte ens i vetenskapliga studier och avhandlingar får författaren skriva att det ÄR uteslutande på ett visst sätt, de får bara skriva att ”mycket tyder på…” eller ”det är stor sannolikhet att…”

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Klart det är vinklat. Allt är vinklat. Är ju feminist själv dock så håller med osv.

  • helene skriver:

    Tack för att du lyckas sätta i ord det som jag alltid känt. de här ska skrivas ut och sättas på väggen, dörren och vara heligt i mitt hem. som det borde i allas.

  • wigwag skriver:

    Håller inte med. Förtryck är en medveten handling med ett syfte att ta sig plats på en annans bekostnad medan strukturell underordning är resultatet av en under lång tid organiskt framväxt social orientering som kvinnor och män valt i symbios för att båda könen upplevt primära fördelar därav. Den sekundära bieffekten av denna sociala orientering, som är långt från någon medvetenhet, har i vårt nuvarande moderna samhälle resulterat i det vi valt att kalla könsmaktordning.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Var hittar du denna definition av förtryck? Imo så behöver förtryck absolut inte vara en medveten handling.

  • wigwag skriver:

    Hittar och hittar! Är väl en vedertagen definition av förtryck. Om det inte är en medveten hanling enligt dig hur kan du då ställa alla människor till svars för sina isf omedvetna handlingar. Skulle inte jag göra iaf. Först medvetenhet om förtrycket och sen utkrävande av det personliga ansvaret borde väl den logiska gångordningen vara?

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Nej, den är inte vedertagen. Jag har iaf aldrig hört den innan och så bloggar och läser jag ändå om sådant dagligen. Och nej, jag tycker inte att en bara kan ställas till svars för medvetna handlingar. Isf skulle det bli väldigt svårt att ändra ngt strukturellt förtryck eftersom det sällan är medvetet från förtryckarens sida.

      • wigwag skriver:

        Vad den svåra ändringen ska bestå i är just synliggörande och medvetenhet. Man kan inte som du gör ställa folk till svars för nåt som dom inte ens begriper eller ser nåt problem i överhuvudtaget. Och könsmaktordningen är inget medvetet förtryck vilket jag hoppas vi är överens om.

  • wigwag skriver:

    Medveten förtryckarhandling. Enligt dig är väl könsmaktordningen någon form av omedvetet förtryck om jag tolkat dig rätt. Och min ursprungsinvändning var att all form av förtryck är medveten. Imo.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Utifrån din definition av förtryck ja, men det är inte på något sätt vedertagen.

  • brad skriver:

    So, in a nutshell, your basic claim is that anyone that has a privilege as compared to others (i.e. in this case men over women) is an oppressor, correct? That makes every single person on the globe (except one) an oppressor AND e.g. every single woman (again, except for one) is an oppressor of other women.

    I’m having a very hard time buying into that logic.

  • - LINN skriver:

    Du är länkad i min blogg när jag skrivit om samma ämne.
    OCH tackåtack för världens bästa jävla blogg! Saklig, smart och inget jävla lull lull 😀
    / – LINN

  • Om vi bortser från sidvisningsbella, alltså kläcka ur sig dumheter för att få fler läsare och få in mer reklampengar och går på själva sakfrågan istället.
    Som jag tolkar ditt inlägg så även om en man tar sin del av ansvaret och inte har en tanke på att trycka ned kvinnor så måste han ha ett open mind till att det finns en könsmaktsstruktur för att kunna värja sig från den. Jag håller helt med dig om detta eftersom det finns en könsmaktstruktur.
    Men det som är viktigt och det tyvärr pratas väldigt lite om i feministiska kretsar, i alla fall när det gäller det som kommer ut i media, är dom maktstrukturer som löper parallellt.
    Vi har trots allt uppnått rätt mycket när det gäller politiskt inflytande i kommuner landsting och Riksdag.
    Den största andelen kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, visserligen har en del privatiserats, men politikerna har rätt att ställa vissa krav vid upphandling.
    Det som jag kallar klasstrukturen förtrycker minst lika mycket, vi har idag kvinnor som på 2010-talet är beroende av en man för sin försörjning eftersom dom med sina urusla löner inte har rätt till heltid.
    Likadant, var tog kraven om dagis på obekväma tider vägen, det är framför allt kvinnor som arbetar obekvämt, inom vård och alla affärer som skall ha öppet allt senare på kvällen.. Varför slår inte fler kvinnor som nått ett politiskt inflytande näven i bordet.Jag tycker det är väldigt tyst om dom här frågorna fast det berör väldigt många kvinnor.
    Nedrustningarna inom vården har lett till att 100.000 kvinnor i medelåldern gått ner i arbetstid för att vårda sina gamla föräldrar. Det här är oftast kvinnor som har låg lön en kort utbildning, svårt att bråka med kommunens handläggare och behöver varenda pensionspoäng som dom kan dra ihop
    När äldreminister Maria Larsson ställdes mot väggen i den här frågan så svarade hon : ”Nu skall vi inte se det på det viset, dom gör det av kärlek” Äntligen hade KD fått ett sätt att släpa tillbaka kvinnorna till oavlönat arbete i hemmet. Men blev det någon debatt ? Nej det blev tyst som i graven.
    När jag hör kompisar på jobbet kläcka ur sig att feminism äsch, det är ju en medelklassfråga för kvinnor i karriären, så blir jag rädd. Inte för att dom tycker så utan för att för att jag har så svårt att försvara feminismen.
    Tyvärr är det på det viset att det är bara feminismen själv som kan ta tag i det här och inom politiken så finns det idag tillräckligt mycket kvinnor för att dom skall höras om dom ryter ifrån.
    Sen glöm inte att idag så är storleken som söker vårdprogrammet på gymnasiet nere i sex procent av niondeklassarna.
    När en miljon kvinnor går ner i arbetstid för att torka sina föräldrar i rumpan så slipper inte medelklassen undan heller.

  • Anna skriver:

    Hej

    Undrar om du kan exemplifiera hur du menar när du skriver detta:
    ”Män drar nytta av kvinnoförtrycket dels genom att vara privilegierade, alltså få företräde på grund av sitt kön. De slipper också göra en massa arbete som kvinnor gör, både på en individuell nivå (kvinnor gör mer hushållsarbete, arbete i relationer etc) och på en strukturell nivå (kvinnor gör de slitigaste jobben i samhället). ”

    Mest undrar jag på vilka sätt kvinnor gör de slitigaste jobben. Många kvinnor jobbar i vården ja, men om man tänker på jämställisternas favoritargument gruvarbete och lägger till busschaufför, städare på pendeltågsstationerna, skogshuggare, hemtjänsten (där finns det som jag uppfattat det många män) osv?

  • Sofie skriver:

    Intressant text. Men hur menar du att vi ska förhålla oss till männen i våra liv, om nu alla män förtrycker? Vad ska VI göra, förutom att kräva lika behandling? För det verkar väldigt svårt att alls kunna ha en pojkvän/pappa/bror osv. om man antar att alla män förtrycker, det får det att låta som att alla män hatar kvinnor och automatiskt vill att vi ska vara underlägsna.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Det går såklart att kämpa mot jämställdhet ändå. Som jag skriver i det här inlägget: http://www.arsinoe.se/fragor-om-det-har-med-att-alla-man-ar-fortryckare/

      Men framförallt: att vara en förtryckare gör dig liksom inte till satan själv, och det gör dig inte ensamt ansvarig för patriarkatet i sin helhet. Det hade lika gärna kunnat vara tvärtom, att du var den förtryckta. Så torka tårarna, sluta känna skuld och skam och gör något åt saken istället, ta ansvar för din position. Ja, jag förstår att det kan kännas tufft att behöva göra det bara för att en fötts in i en position, men i så fall så borde du känna extra mycket sympati med de kvinnor som haft det så från dag ett i sina liv. Vi har alla fötts och fostrats in i detta orättvisa system. Det är inte läge att prata om vem fel det ”egentligen” är eller att skylla ifrån sig, det är läge att göra vad en kan för att stoppa det. Och grundbulten i detta är att ta ansvar för sin egen position.

  • Anonym skriver:

    Alla män förtrycker inte kvinnor. Men om du ger dem skulden för det, kan de verkligen lika gärna börja göra det, eftersom de får samma skit oavsett.

    Jag kan lyckas lika bra som vilken man som helst. Men det är för att jag är duktigare och smartare än de flesta män. Jag kommer att lyckas genom att ta för mig det jag förtjänar, inte förutsätta att alla män kommer förtrycka mig.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Om en börjar förtrycka andra för att en läser ett blogginlägg så är en en ganska vidrig person. Känner inte att det är mitt ansvar.

      • Anonym. skriver:

        Kan inte förstå ibland.. Hur vissa människor tänker. Istället för att fokusera på det ”blinda hatet” mellan båda könen kan man fokusera på viktigare saker som t.ex Våldtäkt, misshandel. Våld i sig är ett intressant ämne för jag vet inte hur många gånger jag scrollar youtube och hittar ett ”prankklipp” där en man slår en kvinna. Detta är såklart på skoj men folk i omgivningen ringer polisen eller går fram å så.

        Men om det är motsatta roller? Om en man blir slagen av en kvinna? Vad tycker folket tror ni?
        – ”Oh, han har väl säkert legat med en annan eller gjort slut eller så.”

        Varför är feminister så insatta i jämställdhet när de bara fokuserar på det ena partiets problem?

        Det är min fråga till alla feminister och kan förmodligen ”avslöja” fakefeminister. För det finns alldeles för många sådana. Till de som faktist letar upp info och kollar upp saker och försöker att förändra samhället. I give you props.

        Disclaimer: Jag är ganska ung och har inte bott i sverige jättelänge så min info kan innehålla felstavningar och ogiltig information. Förlåt på förhand.

  • C skriver:

    Fast… Du säger ju att du inte förtrycker kvinnor samtidigt som du säger att alla gör det. Mest männen (skulle vilja skriva:flest) och kvinnorna till en mindre del (färre). Alla män förtrycker inte kvinnor! Sluta dra alla över en kant. Det kanske är det ur nått komplicerat perspektiv, men för att få ändring i det- för att på riktigt försöka få folk att ändras och nå fram- måste vi se det ur individ perspektiv och säga att nej: NEJ, alla är inte kvinnoförtryckare! Det är upp till dig SJÄLV och ingen annan, rannsaka dig själv”!

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Alla upprätthåller patriarkatet, men endast män förtrycket pga för att förtrycka krävs makt, och kvinnor saknar patriarkal makt.

      Och hurdå ”ut nått komplicerat perspektiv”? Jag har redogjort för mitt perspektiv ganska tydligt, och jag tycker inte att en ska backa från sina ståndpunkt för att den kan upplevas som för ”komplicerad”. Jag är ganska tydlig med att en kan motverka patriarkatet i sin vardag och göra skillnad även som man, så det borde inte vara så svårt att begripa.

  • Martha skriver:

    Du är bäst, riktigt bra skrivet och en sätter ord på det jag länge tänkt.
    Jätte bra svar av dig i kommentarsfältet också.

  • Ann skriver:

    Kvinnor förtrycker också kvinnor. Vi har liksom lärt oss det. Vi är snarare till att raljera över andra kvinnor än över män.
    Jag tror också att en del av det som anses som mansförtryck egentligen handlar om att män är mer egocentriska än kvinnor. De bryr sig mindre om ”teamet”, i familjen, på arbetsplatsen. Kvinnor som har mer teamkänsla tar då hand om sysslor som berör alla, medan mannen gör saker som främjar honom själv. I genomsnitt alltså, det finns ju många undantag.

  • susitar skriver:

    Jag anser mig själv vara feminist, och jag anser detta vara fullkomplig idioti. Man kan säga att generellt förtrycker män kvinnor. Men du får det att låta som om man föds som förtryckare om man har XY-kromosomer. Som om inget en man någonsin gör kommer att gottgöra att han är en man. Även om han vore en eremit som aldrig umgås med någon annan, så hävdar du att han är en kvinnoförtryckare. Du förstår ju hur larvligt det är.

    Sluta dra alla över en kam. Sluta kalla mig för maktlös och sluta anta att alla män, även de som kämpar för jämställdhet, förtrycker kvinnor per automatik.

    Du säger att den som är priviligerad, oavsett handlingar, förtrycker mindre priviligierade. Detta vore ungefär som om jag fick en finare present än min syster av någon person, även om jag inte bett om det, och även om jag skulle erbjuda mig att dela med mig av min present, så skulle jag förtrycka min syster? Larvigt.

    Förresten är jag socialist och från arbetarklassen, och välkomnar alla, oavsett klassbakgrund, till att riva ner klassklyftor med mig. Separatism leder ingenstans.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Om du omformulerar dig och slutar kalla mig eller mina åsikter idiotiska så kanske jag kan tänka mig att svara på dina invändningar. Be helst om ursäkt också.

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Tja, då kommer jag inte svara på din kommentar. Svarar inte på nedvärderande kommentarer.

  • Johan skriver:

    Män tillskansar sig ”kärlekskraft och livsenergi” skriver du. Dessa är tämligen filosofiska och kanske det mest grundläggade/viktigaste som finns i livet.

    Kan du beskriva närmare, kanske med exempel, på vilket sätt män tillskansar sig dessa. Och på vilket sätt blir det sedan mindre ”över” till kvinnor?

    Som avslut, och detta är inte ett skämt, hur tusan tillskansar jag mig kärlekskraft och livsenergi på ett personligt plan? Det är liksom lite av mitt mål i livet…

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Du kan börja med att läsa arsinoe.se/patriarkatet/. Sedan kan du gå in på fliken relationer i menyn ovan och läsa inläggen där, då kanske du kan sätta ihop det hela själv.

      • Johan skriver:

        Finns det någon möjlighet att du ger mig en kort sammanfattning, eller din egen tolkning på hur kärlekskraft och livsenergi kan tas i besittning av mannen på ett sätt så att mindre blir över till kvinnan?

        Dvs hur kan en man uppleva kärlekskraft och livsenergi, och pga detta ha tagit det från en kvinna?

        Vad menar du?

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Nej, det gör det inte. Vill du förstå får du läsa. Det är för övrigt redan en sammanfattning, har läst iaf 1000 sidor om saken.

      • Johan skriver:

        Alltså jag fastnar här för jag upplever just kärlekskraft och livsenergi vara det som i någon mening är äkta lycka i livet. Och jag upplever det du skriver som att jag genom att uppleva äkta lycka då har ”tillskansat” mig det från någon, någon som får mindre möjlighet att uppleva äkta lycka.

        Stämmer den tolkningen?

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Läs inläggen istället. Jag tänker inte förklara hur jag tänker för dig för att du inte pallar det.

          • Johan skriver:

            Fast nu bad jag ju inte om någon förklaring, bara ett kort svar om jag tolkat någorlunda rätt eller fel?

            • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

              Mitt svar är att om du vill förstå vad jag menar så får du läsa texterna jag hänvisar till.

  • Johan skriver:

    Fast jag menade en sammanfattning kring det specifika ”kärlekskraft och livsenergi”, och hur kärlek som traditionellt sett betraktas som en outömlig källa, hur den kan tillskansas från kvinnor till män.

    Du menar väl inte att det är en sådan sammanfattning?

    Finns det 1000 sidor skrivna om hur kärlek är en begränsad resurs, som kan tas i besittning av någon, och då ta slut för någon annan?

    Talar vi verkligen om samma sak nu?

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      För att kunna förstå detta måste du såklart sätta dig in i övrig feministisk teori.

  • Johan skriver:

    Fast huruvida kärlek är en begränsad, eller obegränsad resurs, har väl inget med feministisk teori att göra? Vad menar du nu?

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      För att kunna förstå måste saken sättas i ett teoretiskt ramverk. Du har en utmärkt chans att begripa genom att läsa texterna jag hänvisar till. Jag kommer under inga omständigheter ge dig någon privatlektion.

      • Johan skriver:

        Fast jag ber verkligen inte om en privatlektion, och det känns som du svarar på något annat än det jag frågar om. Jag försöker vara specifik i mina frågor.

        Kanske vill du inte svara jag vet inte, men jag försöker en gång till:

        Menar du att kärlek är en ändlig resurs som ”tar slut” om någon part tar för mycket av den?

        Eller menar du på fullt allvar att det krävs ett ramverk av feministisk teori för att svara på den frågan?

        Svara gärna specifikt på dessa två frågor om du väljer att svara mig. I all välmening.

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Det är varken en ändlig eller en oändlig resurs. Ja, jag menar att det krävs ett teoretiskt ramverk för att förstå vad jag menar i kontexten. Förstår inte varför du inte bara kan läsa.

        • Anonym skriver:

          Alltså vafan! Iställlet för att sitta å tjata hade du väl kunnat läsa skiten? Hade tagit mycket mindre tid och energi hahaha xD

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Det var ganska uppenbart att syftet med den var att provocera. Svaret på dne finns för övrigt i inlägget. Läs här arsinoe.se/patriarkatet/ för mer info.

  • dolf skriver:

    Jag förstår inte vad du uppfattade som provocerande i den. Du sa själv

    alla är medansvariga för kvinnoförtrycket, såväl kvinnor som män. Däremot kan män lastas hårdare eftersom de dels har större handlingsutrymme, dels är de som drar nytta av kvinnoförtrycket. När jag talar om män och kvinnor här menar jag män och kvinnor under förutsättningen allt annat lika. Alltså: jag talar om män och kvinnor som i övrigt sitter i samma position i livet rörande klass, etnicitet, funktionalitet och så vidare. Detta för att jag vill fokusera på relationen män och kvinnor emellan. Så den som tänker skriva en invändning i stil med ”menar du att en alkoholiserad hemlös man har det bättre än en överklasskvinna” kan skippa det.

    Okej, Jag ställde inte den uppenbara frågan om akoholiserad hemlös man kontra överklasskvinna (som jag tycker i hög grad förtjänar att ställas). Men du sade själv ”under förutsättningarna allt annat lika” och jag tycker mig se en logisk lucka i premisserna här. Själva idén om att patriarkatet förtrycker kvinnor grundar sig väl på att ”allt annat” INTE är lika? Om allt annat verkligen är lika, vad finns det då för belägg för att män skulle ha större handlingsutrymme och att det skulle dra nytta av kvinnoförtrycket.
    Alltså den i mitt tycke helt logiskt följdriktiga frågan ”hur har en alkholiserad hemlös man större handlingsfrihet än en alkholiserad hemlös kvinna och på vilket vis drar han nytta av kvinnoförtrycket?”
    Btw, jag skulle själv kunna tänka mig skillnader mellan könen, såsom att socialt utslagna kvinnor är mer utsatta av rent bilogiska skäl, t.ex. att de lättare för urinvägsinfektioner (förmodligen ett problem bland hemlösa), men kan också tänka mig att det är tvärtom.
    Där socialt utslagna kvinnor förmodligen ligger risigt till skulle i så fall vara när det handlar om oplanerade graviditeter (speciellt med fader okänd). Men det synes mig handla mer om biologi än om patriarkat.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Svaret på frågan finns som sagt i inlägget, och annars så kan du läsa arsinoe.se/patriarkatet/

  • Anders skriver:

    När börjar förtrycket från manens sida? Är det redan vid foster stadiet? Eller är det först i och med födseln? Eller är det något speciellt som händer på just 18 års dagen som gör att förtrycket börjar på? Om man byter kön biologiskt upphör förtrycket då? Om man definierar sig som en kvinna och ses som en kvinna men fortfarande biologiskt är en man förtrycker man då också? Kan det någonsin upphöra, förtrycker t.ex. mannen som ligger i komma kvinnor med? Frågorna är många.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Gränsen är såklart flytande, och en får också tänka på att barn framförallt förtrycks för att passa in i könsmaktsordningens olika roller. När jag tala rom män så åsyftar jag det som brukar menas, dvs _vuxna_ individer. Och nej, män som t.ex. ligger i koma kan inte agera, och således ej heller förtryck. Ja, förtrycket kan upphöra.

  • Anders skriver:

    Vem som anses som vuxen är ju dock åtminstone delvis en social konstruktion. Man kan ju göra det lätt för sig och säga att förtrycket börjar på 18 års dagen då du juridiskt blir vuxen. Men det vore ju en rätt otillfredsställande lösning då det ju enbart baseras på en rätt godtycklig definition, åldersgränsen kunde ju i princip lika bra varit 17 eller 19 år.

    Om vi inte accepterar 18 års dagen som den absoluta skiljelinjen får vi ju hitta något annat. Eftersom att förtryck är något du gör borde ju dock brytpunkten vara individuellt definierad och inte generellt definierad. En man börjar förtrycka kvinnor den dag manen förtrycker den första kvinnan borde ju vara ett rimligt sätt att beskriva det på.

    Frågan kvarstår dock när detta inträffar. Tycker det mesta du tar upp i ditt inlägg handlar om hur män gynnas inte hur de utövar förtrycket det är ju dock en viktig skillnad mellan de två. Gynnas kan du göra även om du är helt passiv medan förtryck kräver aktivt handlande. Det du däremot tar upp tydligt är relationer där män om än omedvetet ofta kan utöva förtryck på olika sätt. Men det finns ju män som aldrig varit i en relation med en kvinna kanske framförallt homosexuella män men även heterosexuella män. De kan ju då svårligen utövat förtryck mot en kvinna i någon kärleksrelation.

    Accepterar man alla dina definitioner och allt du skriver i inlägget tycker jag du lyckats visa att alla män får vissa fördelar av patriarkatet och att de flesta män medvetet eller omedvetet utövar förtryck mot kvinnor under sitt liv. Jag tycker dock inte du lyckats visa att alla män gör det. Vi har redan konstaterat att ”alla” män inte omfattar män som ligger i koma frågan är om det finns fler undantag?

    De exempel du tar upp i din text skulle t.ex. enligt mig inte kunna appliceras på en väldigt tystlåten man som sällan säger något som som aldrig varit i en relation men en kvinna.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Ja, vuxen/barn är en social konstruktion. Som sagt vet jag inte var en ska dra gränsen exakt, men tidigare än 18 år i alla fall.

      Detta kan appliceras på de män som interagerar i samhället. Män i koma och män som är helt isolerade från samhället kan jag köpa inte förtrycker. Utöver det inga undantag.

  • Anders skriver:

    Det är alltid något åtminstone. Har svårt för att acceptera alla åsikter som utgår ifrån att X person förtrycker eftersom att X existerar. Oavsett om det handlar om att X är man, vit eller vad det nu kan vara. I min värld kräver förtryck alltid någon form av individuellt handlande. Sen kanske en del anser att det är en obetydlig skillnad, men själv tycker jag det är viktigt då det trots allt är en stor skillnad mellan de två även om det inte nödvändigtvis alltid är det i den praktiska verkligheten.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jaha. Där skiljer vi oss uppenbarligen åt i teori. Vet inte riktigt vad jag ska säga om saken.

  • Anders skriver:

    Det handlar helt enkelt om människosyn, en syn på människan som innebär att en människas blotta existens kan vara förtryckande är inte något jag kan acceptera, men jag tackar för klargörandet.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Fast det handlar ju inte om en persons ”blotta existens” utan om att personer agerar inom ramarna för strukturer, i det här fallet patriarkala sådana.

  • Anders skriver:

    Ja om du agerar på ett sätt som förtrycker en annan människa förtrycker du den personen. Nyckelordet är enligt mig ”agera”. Om alla män förtrycker alla kvinnor som du skriv i inledning betyder det att även män som inte utövar förtryck genom ett visst form av förtryckande agerande förtrycker kvinnor. Med andra ord en man förtrycker därför att en man existerar. Det finns ju uppenbarligen t.e.x män som lever i koma och därför inte kan agera. Ett mer extremt exempel vore ju om vi sände iväg ett gäng män på en långvarig rymdexpedition och frågan uppstår då om de förtrycker kvinnor när de sitter där i sin rymdraket 25 ljusår från jorden. Min poäng var och är att alla män inte förtrycker kvinnor utan att alla män som agerar på ett sätt som innebär förtryck mot kvinnor förtrycker kvinnor. Om det sen ändå innebär att 99.99999999% av alla män förtrycker kvinnor är ju den praktiska skillnaden väldigt liten men det är fortfarande i min mening en viktig skillnad rent teoretiskt.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jag har redan sagt att män som inte interagerar i samhället inte förtrycker. De som åker på rymdfärden däremot är nog en del i förtrycket, eftersom det troligen kommer vara så att det är just det faktum att de är män som har gjort att de får bli astronauter (set till dagens förhållanden). Samma gäller t.ex. munkar.

  • Anders skriver:

    Ja vi är helt överens om att vi delvis är överens det är jag med på :) Angående männen i rymdfärjan har jag dock svårt att hålla med dig. Att gynnas av ett system är inte samma sak som att utöva förtryck. Jag tycker du nästan använder de två som synonymer ibland. Att du som man är en del av någon form av kollektivt mans förtryck kan man väl i och för sig argumentera för. Men det är ju enbart individer som kan agera och för att förtrycka någon måste du ju agera på ett förtryckande sätt. Du behöver en ”person A” som utför ”handling X” som innebär förtryck mot ”person/personerna B”. Angående rymdfärden håller jag inte med, när de sitter där i rymden 25 ljusår från närmsta kvinna har jag dessutom väldigt svårt att se hur de skulle kunna anses förtrycka någon.

  • Jonas skriver:

    Kära Fanny! Jag är man, jag är trött på att förtrycka er kvinnor, vad skall jag göra för att inte förtrycka er? Snälla, ge mig konkreta råd på vad jag skall göra.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Ett ämne jag skrivit om flera gånger. Du kan gå tillbaks i arkivet och kolla, alternativ läsa på om hur könsmaktsordningen fungerar och fundera själv på saken. Nu tror jag förvisso inte att du är intresserad av att sluta förtrycka.

  • Olov Johansson skriver:

    Att som man betrakta sig själv som feminist är inget som sker över en natt. Jag förstår att du hänvisar till läsning här och var. Som man är det inte säkert man ens ser förtrycket – man är ju inte utsatt för det, lika lite som man som vit kan uttala sig om hur vanligt det är att svarta får höra rasistiska tillmälen. Ni (män) kan inte få snabba svar och nöja sig med att läsa ett enda blogginlägg. Ni kommer känna er lite attackerade och kanske orättvist påhoppade till en början. Men ju mer man läser och reflekterar och funderar över de här frågorna desto mer naturligt faller sig den ilska en kvinna kan känna. Jag kan fortfarande känna mig lite påhoppad när jag läser vissa texter, som till exempel den här. Den är provocerande för någon med lite eller ingen kunskap om genusfrågor. Man får kämpa med sig själv helt enkelt. Ens känslor är ju delvis ett resultat av vårt patriarkala samhälle vars bojor man på intet sätt är fri från. Så, män, sluta bit ifrån och skrika så fort ni känner er påhoppade. Bara för att man omedelbart känner på ett visst sätt behöver det inte vara vägledande. Fortsätt läsa feministbloggar, lyssna på Schyman och andra pålästa, låt det sjunka in. Är mitt tips.

    / Olle

  • Extrovert skriver:

    Skådespelaren Kjell Bergqvist kom nyligen ”ut” som feminist och antirasist i media. I programmet ”Valet med Janne & Belinda” i SVT kom det fram att K.B numera röstar F! och hatar SD.

    Klippet finns att se här: https://www.youtube.com/watch?v=DdMDwpOTSds

    Min fråga lyder som följer; Är Kjell Bergqvist en tillgång för feminismen? Notera hur han behandlar Anna-Maria Corazza-Bildt i klippet. Sök också efter ”Kjell Bergqvist vs. Tom Hjelte” eller ”Kjell Bergqvist sätter folk på plats”. Vinner verkligen F! på att ha K.B som talesperson?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Ge mig pengar!
Arkiv