Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Att se mäns förtryck är inte att hata män.

Ibland, eller ganska ofta, blir jag anklagad för att ägna mig åt manshat. Tydligen är det manshat att påtala hur män är strukturellt överordnade kvinnor och att män förtrycker kvinnor. Det r konstigt, jag tycker till exempel inte att det är hat mot vita att påtala att vita sitter på toppen i och återskapar en rasistisk struktur.

Jag hatar såklart inte män i sig, men jag hatar den struktur som socialt konstruerar den manlighet som gör män till strukturellt överordnande. Väldigt mycket av detta syns i individuella män, så länge de inte aktivt kämpar emot det. Män som inte är feminister tenderar att vara förtryckare, helt enkelt för att de skapats till att förtrycka. Detta gör att jag generellt är skeptisk mot män, helt enkelt för att de negativa erfarenheterna är stora. Det gör såklart inte att jag typ attackerar män på stan, men däremot att jag i högre grad söker samvaro med kvinnor och är mer på min vakt när jag umgås med män, eftersom de i högre grad uttrycker sexism och så vidare. Jag lyckas ändå ha flertalet meningsfulla relationer med män, men premissen för dessa är just att de kan se och motarbeta sitt eget förtryck.

Den delen av manligheten som förtrycker hatar jag, och det tycker jag är helt rimligt. Det är ju den delen av manligheten som förtrycker mig och miljontals andra kvinnor. Jag är inte intresserad av att utsätta mig för den mer än nödvändigt. Män som är självkritiska, som försöker jobba emot sig egen sexism, tycker jag om. Men jag förstår inte varför jag ska gilla den som gladeligen förtrycker mig. Att säga att det är att hata män att hata förtrycket är att säga att förtrycket är något som är medfött, inte en social struktur som kan ändras. Det om något är väl manshatiskt? Jag tror att män är kapabla att bryta sig fria från sin förtryckande position.

Vissa säger att hat inte leder någonstans, att det inte är de här enskilda männens fel att de ingår i en förtryckande struktur. Det må vara sant (det tror jag förvisso inte, men ändå), men det handlar inte om att uppfostra män till att bli bättre människor, det handlar om att skydda sig själv. Genom att känna till det faktum att män är uppfostrade i en roll som handlar om att förtrycka kvinnor blir det enklare att möta världen, enklare att skydda sig mot förtrycket. Och det är jävligt viktigt för att jag ska palla.

Jag står redan ut med en massa sexism i och med att jag skriver om feminism. Jag tänker inte dessutom utsätta mig för sexism i min vardag genom att umgås med män som inte är självkritiska. Det är inte min uppgift att gå omkring och dalta med män, umgås med dem och utöva något slags ”positivt inflytande”. För mig handlar feminism om en strävan efter kvinnors frigörelse, inte om att kvinnor ska finnas till för att män ska bli bättre människor, även om jag såklart tror att det är en oundviklig effekt av kvinnofrigörelsen.

45 kommentarer till Att se mäns förtryck är inte att hata män.

  • Ella skriver:

    Du skriver att alla män är förtryckare. Är genuint intresserad av att veta hur det förtrycket utspelar sig? Alltså vad är det de säger och gör rent konkret som verkar förtryckande? Jag tittar på mina manliga vänner i 20-års åldern och kan inte se att de gör något fel även om de är vita män. Undrar om jag är så van vid förtrycket att jag inte kan se det eller om du helt enkelt kanske har fel. Ska tilläggas att de inte direkt är intresserade av feminism eller är uttalade feminister.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Eftersom jag skrivit en massa om detta föreslår jag att du försöker leta på bloggen.

      • Ella skriver:

        Har inte riktigt tid eller energi att leta igenom hela bloggen. Du får gärna länka ett inlägg. Men kändes som att frågan inte krävde ett helt inlägg till svar, men men.

          • Ella skriver:

            Jag är nyfiken, men jag är antagligen inte lika intresserad av det här som du är då jag har andra intressen jag fyller mitt liv med. Det finns bara så mycket tid.

            • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

              Nå, du kan arkivsöka på ”alla män förtrycker alla kvinnor” så hittar du nog en del. Jag tänker inte ge dig någon privatlektion dock.

              • Ella skriver:

                Så trevlig du är. Jag tror inte att det behövs en pivatlektion för att svara på den frågan om det finns ett svar men det fanns det ju inte. Du har som du skriver inte studerat varenda relation och du TROR därför att alla män förtrycker. Fint att du drar slutsatsen ”ala män förtrycker” utifrån det. Minst sagt naivt.

                • Malin skriver:

                  Fast. Som jag har förstått det: alla män förtrycker utifrån premissen att strukturen patriarkatet förtrycker. Inte: några av mina killkompisar förtrycker mig. Det handlar om strukturellt förtryck på en samhällelig nivå, inte om ett kompisgäng.

                  Alltså: alla män, i egenskap av män, förtrycker. Varför är det så provocerande?

                  För övrigt tycker jag det är intressant hur du kräver av Fanny att hon skall lägga ner tid på dig och besvara dina frågor, men du har varken tid eller energi att göra samma uppoffring; likväl är det hon som är (ironiskt) trevlig.

                  • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

                    Ja, men det blir ju även ett individuellt förtryck som jag ser på saken. Dock att det främst är strukturen det handlar om, men jag tycker att det är viktigt att alla män ser sin egen roll i den förtryckande strukturen. Därför skriver jag så.

                    • Malin skriver:

                      Jag håller med dig. Tänker att det är viktigt att se strukturen som sådan; att förtrycket på individnivå är en följd av strukturen, istället för att fastna i ”fast min kompis är inte sådan, därför stämmer det inte” och därmed liksom se det från andra hållet, så att säga. Hm. Ursäkta viss luddighet. Känner att det inte är en helt utvecklad tankegång från min sida.

                • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

                  Om du gör som jag säger och läser det jag skrivit kommer du förstå att det inte alls är så jag resonerar.

                • Egon skriver:

                  Män som grupp är överordnad kvinnor som grupp, det är grundstenen i feminismen. Alla män förtrycker alla kvinnor, bara i egenskap av att de är män, alltså överordnade. Vissa män är mer medvetna och motarbetar detta, alltså förtrycker mindre. Men för att inte vara förtryckare krävs att man är medveten om hur förtrycket yttrar sig. Män som inte vet detta eller inte bryr sig, är per automatik förtryckande mot kvinnor. Det handlar inte om naivitet, tro, eller insikt i precis alla relationer, det är en uppfattning baserad i feministisk teori som i sin tur bygger på forskning, historia etc.

  • Sanna Isabell skriver:

    Så jäkla bra skrivit, precis så känner jag med! Men jag är dessvärre lite för tillåtande ibland, just den där biten med umgänge. Jag säger alltid ifrån när män pratar/agerar sexistiskt, men det är svårt att välja umgänge ibland, speciellt när en umgås i olika sällskap och speciellt där jag bor (på den lilla ön Åland). Det var betydligt lättare i Göteborg, det känns som att det är lättare att sålla bort folk i storstäder.

    Jag förstår inte varför jag inte följt din blogg tidigare utan bara läst lite då och då. Du är grym Fanny!

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Tack!
      Nej, alla kan ju inte välja umgänge tyvärr. Men tror de flesta kan välja till viss grad, och då tkr jag en ska göra det utan dåligt samvete eller tänka att en ist ska förändra män.

  • Amo skriver:

    Hej. Jag jobbar inom verkstadsindustrin, ett ganska mansdominerat yrke. På lunchen skämtas det en del om sex, och jargongen är ganska grov (av alla, inte bara männen).
    Det sägs en del om utseende, och en hel del av ”värre” natur.
    Dock är kvinnorna med och skrattar och skämtar.
    Tycker du att denna jargong är fel och isf varför?

  • karin skriver:

    Det här senaste året har varit ett helvete för mig, för jag har insett hur många manliga kompisar jag har som förtrycker mig som kvinna. Men bara för det så har inte jag börjat hata dom personligen, men jag hatar själva g r e j en. Jag vet ju att de vill mig väl liksom. Som tur är så har många av dom varit sjukt förstående, och insatta i femnism, så dom förstår och försöker jobba på detta.

  • Krister skriver:

    Du generaliserar. Byt ut ”män” mot svarta, judar, homosexuella eller invandrare så ser du själv. Jag tror många män inte vill umgås med såna som dig som skall bedöma och rätta till. Du är ju precis så som du tycker att män är. Men ditt sätt att vara anser du vara PK. Men egentligen är det ingen skillnad.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Hm, om jag byter ut så som du säger blir det mest bara obegripligt. Judar utsätter ju inte kvinnor för något strukturellt förtryck. Eller hur menar du?

      • Krister skriver:

        Det är generaliserandet som jag är emot.
        ”Judar är snåla, invandrare är kriminella,
        bögar har hiv eller svarta luktar illa.”
        Det accepterar vi inte av goda skäl.
        MÄN FÖRTRYCKER KVINNOR!
        Men att generalisera om män (gärna vita)
        går utmärkt.

        • Krister skriver:

          ”Judar utsätter ju inte kvinnor för något strukturellt förtryck.”
          Judiska män måste väl göra det enligt din syn?
          Invandrar män? Svarta män? Bögar kan väl inte vara undantagna.
          Du är ute på tunn is i augusti.

          • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

            Inte som judar dock, utan som män. Dessutom ingår även kvinnor i gruppen judar. Fattar inte varför vi ska tala om judars förtryck av kvinnor när det rör sig om mäns förtryck, bara det att vissa män också är judar. Det låter ju jätteförvirrat.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Och det stämmer nog att många män inte vill umgås med feminister som tvingar dem att sluta förtrycka. Skönt, för jag vill inte direkt umgås med dem heller.

  • Martin skriver:

    Det finns mängder av feminister, särskilt i Sverige (men också i USA) som hyllar Tupac, Snoop Dogg och liknande hårdnollade gangstarappare som hjältar – på en gång underdogs som stod upp mot rasfördomar och musikaliska förnyare. Samma feminister brukar med liv och lust hävda att alla vanliga män som inte helt okritiskt ansluter sig till feminismen, dvs just dessa feministers syn på vad som är god feminism, är sexistiska kräk och dessutom alltid har susat fram på en räkmacka medan tjejerrna har trälat och gnott och tänkt. Om du som man påpekar dessa tydliga motsägelser får du snabbt veta att dina ord inte är önskvärda.

    Men låt oss vara ärliga, detsamma gäller faktiskt i viss mån även om kritiken framförs av en tjej – debatten om H&M:s Tupac-t-shirt för ett halvår sedan gjorde det mycket tydligt att medan somliga ser Tupac som en dumb thug som var starkt misstänkt för både våldtäkt och dråp, och framför allt hyllade det i sin musik, som inte förtjänade någon respekt…så är han för många i media, och många yngre feminister, en hjälte eftersom han var så svart och så cool. Att han var en amerikansk black brother stryker ut minustecknen att han var man och sexist, eller gör rentav dessa minus till ett plus. Den förvandlingen är förstås inte tillgänglig för några vanliga män, oavsett hur deras livsvillkor ser ut. Deras fel är i praktiken inte att de ”inte förstår” eller har medverkat till något, utan att de är män. Finns i stort sett inga feminister som syns och hörs i Sverige idag som vill påpeka detta hjärnsläpp, attityden är som allra bäst ungefär ”du kanske har rätt i att det finns litet kackiga attityder här, men vänta dig inte att jag ska röra på foten en centimeter för att påpeka det i offentlig debatt. Då skulle jag kunna bli osams med mina härliga tjejkompisar och det tänker jag aldrig bli!”. Och till och med att mellan skål och vägg gå så långt är en sällsynt reaktion, för det mesta lär det bara bli ”men du förståååår inte!!”

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jag förstår faktiskt inte din poäng alls? Är det synd om dig för att det inte är okej för dig att våldta eller vad? Det finns såklart mängder av möjligheter för än som inte är tupac att vara okej.

    • Karl-Johan skriver:

      Har du någon sorts problem med att hålla mer än en tanke i huvudet?
      Självklart är Tupac en manschauvinist. Självklart har han begått allvarliga kränkningar mot kvinnor.
      Frågan är, ger det oss rätten att reducera honom till en ras (samt kanske t om koppla hans hudfärg till brottet), och sedan misskreditera allt annat han har gjort under sitt liv?

      Ska man vara riktigt konsekvent måste vi ju bränna alla Selma Lagerlöfs böcker eftersom hon också var intresserad av rasbiologi. Sen kan vi ju riva statyerna i Millesgården eftersom Carl Milles som bekant hade nazistsympatier. Eller om vi ska ta ett modernare exempel, Sören Jacobsson som har gjort rätt många fräna främlingsfientliga och antifeministiska uttalanden. Är det dags att slita Sune-böckerna ur händerna på våra små?

      Självfallet inte. Bara för att en person hyllas för en gärning betyder inte det att alla personens gärningar och åsikter är bra (och omvänt naturligtvis). Jag har inte jättemycket koll på Tupac men han kanske är viktig i ett helt annat sammanhang än i frågan om jämställdhet.

      Om Tupac däremot hade anspråk på att träda upp som någon sorts förespråkare för jämställdhet mellan män och kvinnor, skulle man med rätta sänka och slänga ut honom på nolltid.

  • Ja alltså jag har alltid tyckt att jag hatar män mycket MINDRE än alla andra kvinnor i min omgivning. De som liksom bara konstaterar att ”jaja så är män” typ oförmögna att kontrollera sin sexualitet, oförmögna att ta hand om barn, oförmögna att vara normala, tänkande, empatiska människor helt enkelt.

    Så jag blir oerhört förvånad varje gång någon anklagar mig för att inte ”gilla män” det är ju helt fel. Jag tror på en mänsklighet där män och kvinnor kan umgås/ relatera/ existera under jämställda förmer.

    Provocerande? Ja tydligen.

  • june skriver:

    Ett av mina största dilemman som feminist känner jag är hur man gör med de männen i sitt liv som man faktiskt inte kan/eller helt vill undgå som man inte känner sig respekterad av men ändå inte vill bryta med helt eftersom att de är en del av en släkt och familj. Att ens vara i samma rum som med dem går i mot varenda feministiska fiber av min kropp. Men samtidigt värderar jag min familj. Å ena sidan skulle jag helst bara slippa träffa dem. Men andra sidan känns det så kallt att bara stänga människor ute. (Familj är man ju på gott och ont..) Hur gör ni andra?

  • Martin skriver:

    ”för att det inte är okej för dig att våldta eller vad”? Kunde inte ha bett om en bättre bekräftelse på att du drar alla män över en kam. De flesta män har naturligtvis aldrig gjort lika pantade grejer som Snoop men får trots det bära hundhuvudet för vad som gjorts av den senare. Att angripa Snoop eller hans svenska fans skulle nämligen kosta någonting – i medial kredd om inte annat – att som tjej verbalt och offentligt hoppa på ’Nisse i Hökarängen’ eller manliga kursare och kalla dem för medskyldiga till mord, gängvåldtäkt och förtryck, det kostar däremot ingenting.

  • Martin skriver:

    De flesta svenska feminister idag – de som syns och hörs i media i alla fall – erkänner inte att män som inte gör ”the Tupac thing” (eller the Knutby thing, om vi ska hålla oss till svenska modeller) har någon möjlighet att välja att vara okej och samtidigt få accepteras som män. Något sådant utrymme för män att bli okej av egen kraft och utifrån sina egna val, sina egna avvägningar finns inte enligt t ex Kielos, Sveland, Schwarzenberger, hela det gäng som sitter och krönikerar i Bang, Arena, SR och kvällstidningarna. Möjligen finns total underkastelse under vad den ena eller andra feministiska gruppen pekar ut som det rätta, men underkastelse är inget fritt val och leder aldrig till respekt.

    Se f ö svar litet längre ner i tråden – nej, de flesta män är inte intresserade av våldtäkt även om du tycks tro det.

  • Martin skriver:

    De båda replikerna ovan alltså till Fannys replik till mig 11.15; tydligen någon skriptinställning som gör att de inte trådades in efter den.

  • Rebecka L skriver:

    Jag håller med i mycket av det du skriver. Framför allt det om att faktiskt välja att inte umgås med män som uttrycker sig/agerar sexistiskt. Jag brukar tänka tillbaka på tiden då en var yngre och umgicks med killar trots deras dåliga beteende bara för att få vara med. Strävar idag mot att inte utsätta mig själv för den typen av män och det är jäkligt gött.

  • Joel skriver:

    Jag vill bara säga att jag tycker att du skriver jävligt bra och att jag tycker det är beundransvärt att du orkar svara på alla skitkommentarer som du får!

  • Peter skriver:

    Det finns studier av tidigare samhällen (tänk stenåldern) som tyder på en utbredd jämliket mellan män och kvinnor.. det tycker jag är mycket mer intressant än föreställningen att patrriarkatet är något evigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv