Helt underbart att läsa hur hon vänder på begreppen och skriver precis det män alltid gjort gentemot kvinnor. Håller med LD, det är verkligen befriande och otroligt smart skrivet.
har läst delar och sett TUR-teaterns version. Till en början skämdes jag, kände mig lite blottad och ville be om ursäkt till alla män. Sen tvingade jag mig själv att se det som ett konstnärligt verk. Nu tycker jag att det är bra. Metoden att ta arbeten för att sen inte utföra dem, som väg för att skapa ett kaos som ska utrota männen, är en sympatisk idé som kan tillämpas också på revolutionen mot kapitalism. Texten är vacker och jag älskar ilskan.
Jag läste scum manifestet när jag var lite för ung, och antagligen var i ett känsligt läge när det kom till tonårsutveckling. Jag hatade män efter det (problematiskt när man föddes som man).
Har många gånger planerat att läsa om den för att kunna få en vuxnare bild av boken.
Min upplevelse påminner mycket om Christoffers, jag läste också SCUM-manifestet i en relativt känslig ålder, en bit in i gymnasiet när jag dessutom befann mig en bit in i en identitetskris (som man så ofta gör när man flyttas från en miljö till en radikalt annorlunda). Det fick en ganska stor inverkan på min personliga utveckling, och utgjorde spetsen i mitt feministiska uppvaknande. Ibland behövs det helt enkelt en hög röst för att väcka sovande öron!
Jag tror dock att mitt manshat egentligen föregick SCUM-manifestet (alltså personligen, inte i realtid), men att jag fick helt andra möjligheter att tänka på detta efteråt. Speciellt beskrivningen av begär som avundsjuka har influerat mig väldigt mycket, och stämde nog väldigt väl överens med hur jag fungerade då.
Jag lånade den på bibblan när jag var ca 17 (9 år sedan), och då tyckte jag den var bra. Jag fick kännedom om den efter att ha sett filmen I Shot Andy Warhol som handlar om Solanas liv. Läste den lite som ett ”rape and revenge”-verk, liksom hela sitt liv har hon utnyttjats och förtryckts av män och nu bara pulveriserar hon dem med sin text. Hon har en skarp analys och är dessutom jävligt rolig. Fick lite samma känsla av läsningen som efter att jag i samma ålder gått en kurs i feministiskt självförsvar. Kände liksom att jag har rätt i att ta plats i det här samhället och ingen jävla man ska stoppa mig.
Jag har läst det, i en redan förhoppningsvis genusmedveten ålder (känns inte riktigt upp till mig att avgöra om jag är det eller inte). Tyckte det var vansinnigt roligt! Och jag gillar helt seriöst samhället hon tecknar upp, om vi bortser ifrån döda-alla-män-biten.
Hmmm jag läste den i somras och jag måste erkänna att jag inte är säker på vad jag tyckte om den. Jag tycker den är väldigt transfobisk och cissexistisk på vissa ställen. Som transkvinna gör det jäkligt ont att läsa att en inte är en ”riktig kvinna” oavsett vad som annars står i texten. Samtidigt tycker jag att den är jättebra och klockren i övrigt.
Texten är bara ett förvirrat manifest skrivet av en sjuk människa, lägger faktiskt inte någon vikt alls vid vad som står i den. Vad som äcklar och skrämmer mig är hur många som sitter och hyllar detta förvirrade hatmanifest och inte ser något som helst fel med att vilja utrota delar av befolkningen enbart baserat på medfödda biologiska egenskaper. Läser ni Breivik med samma entusiasm?
Jag har inte läst Breiviks manifest men tvivlar på att jag skulle finna det lika underhållande. Tycker Solanas har väldigt många bra poänger i sin text.
Jag har läst texter från sfären runt Breivik med, tja inte samma entusiasm, men viss entusiasm. Tycker att radikal främlingsfientlighet är spännande (ungefär på samma sätt som en pågående tågolycka är det), och att det är viktigt att förstå den.
Naturligtvis har du rätt i att SCUM är ett hatmanifest, men jag skulle knappast kalla det förvirrat. Till skillnad från Breiviks alster så har det också litterära kvalitéer (och, eh, hämningar rent omfångsmässigt). Men jag förstår att det är lätt att känna sig provocerad och/eller påhoppad – och det är ju också en stor del av meningen.
Nu uppfattar jag ditt inlägg som att du implicit jämför 1. Valerie Solanas med Breiviik (som personer), 2. SCUM-manifestet med Breiviks »manifest« och 3. Valerie Solanas livsgärning med Breiviks. Jag upplever att din jämförelse haltar väldigt mycket på alla dessa tre punkter (så som alla »byt ut X mot Y«-jämförelser brukar göra om de inte är mycket mycket noga genomförda).
Låt oss börja med Solanas och Breivik som personer. Det kan naturligtvis diskuteras om Breivik var, är eller har varit psykiskt sjuk. Jag (och som jag har förstått det norsk domstol) tror inte att det är så, utan att han helt enkelt utgår ifrån en annorlunda världsbild. Att sjukförklara honom vore att sopa en hel livsfarligt rasistisk rörelse under mattan. Valerie Solanas däremot VAR psykiskt sjuk, vilket var så uppenbart att t.o.m. Andy Warhol inte ville vittna mot henne.
Beträffande innehållen i manifesten så har jag redan diskuterat litterära kvalitéer, så jag tänker framför allt diskutera innehåll. Breiviks manifest handlar ju främst om den stundande apokalypsen och hotet från islam och muslimer, samt vänstern och feminismen som s.a.s. står för det västerländska samhällets rygghugg. Detta anknyter till både ett »bakgrundsbrus« av muslimförakt som finns i samhället, och till en faktiskt existerande islamfientlig rörelse, både rent intertextuellt och idémässigt.
SCUM-manifestet anknyter visserligen vagt till en radikalfeministisk tradition, men den kan å andra sidan knappast sägas vara lika våldsam som »counter-jihad«-rörelsen. Det finns inte radikalfeministiska garden på stan som spöar män, och det finns heller inte ett antimaskulinistiskt bakgrundsbrus på samma sätt (utom i Pär Ströms och Pelle Billings huvuden möjligen).
Sedan finns det den kanske viktigaste skillnaden: män är inte en förtryckt minoritetsgrupp i samhället på det sätt muslimer är. Faktum är att om man betraktar SCUM-manifestet som en stridsskrift för ett könskrig från kvinnor mot män (vilket är problematiskt, men ok) så handlar det om en grupp med mindre makt, status, inflytande som skulle bekämpa en grupp med MER makt, status, inflytande. Denna situation skiljer sig radikalt från idén om jihadisterna som anfaller det stolta västerländska samhället (om man inte är rasist och katastrofen redan är här, men låt oss hoppas att du åtminstone inte är det).
Sist nu en jämförelse mellan Solanas och Breiviks livsverk. Vi vet att Solanas levde ett ganska trassligt liv och dog fattig. Vi vet också att hon sköt Andy Warhol, men att detta inte var relaterat till manifestet (hon trodde att han hade stulit ett manus om jag inte minns fel). Hon har också senare själv tagit avstånd från en bokstavlig tolkning och förklarat att SCUM var »en litterär devis«.
Breivik har däremot inte tagit avstånd från sitt manifest, utan hans handlingar kan snarare kopplas mycket tydligt till det. Först en text om att det pågår ett krig, sedan…tja, en krigshandling mot den »fiende« som målas upp. Jag hoppas också att vi inte behöver jämföra body count för att skillnaden ska bli uppenbar här.
Ja det är verkligen ett stort problem då det är så vanligt att kvinnor begår hatbrott och utför terroristdåd mot män, män lever ju under ett reellt hot att utrotas från jorden. Vart är världen på väg! De som läser manifestet smider ju hemliga planer på att utrota männen! Stoppa manifestet!
I haven’t read the book but would like to, but I do have a question. If I understand it correctly, one central part of the book is the elimination of men. That being the case, does one simply overlook that part when getting all the positive out of the book?
Både ja och nej. Jag, och de flesta jag talat med, läser det som utrotande av den socialt konstruerade manligheten och den manliga överordningen, eller manssamhället.
Jag tycker det kanns som om det ar manligheten eller stereotypen av vad en man ska vara som, som ar det daliga i det har, inte mannen sjalva.
Okej, laste precis kommentaren over och sag att du sjalv skrivit samma sak.
Dock ar jag inte saker pa att det var sa hon menade men intentional fallacy and all that. Har vi fatt sta ut med Strindberg, Aristotle och Gud (eller ja, bibeln) som ”masterverk” men att de var ”skrivna av man i sin tid” sa kan vi val lasa in oss hur vi vill pa SCUM?
Absolutely! It can be important though to explain how one interprets things depending on the situation, audience, etc. I’m looking forward to reading it and drawing my own conclusions.
Valerie Solanas syn på trans är helt klart problematisk. Hon verkar å ena sidan inte se transsexuella kvinnor som riktiga kvinnor, å andra sidan skriver hon att transorna är bland de män som är ok och kan få leva (det är lite oklart om hon gör någon skillnad mellan transvestiteter och transsexuella eller om hon ens vet/förstår att det är skillnad).
Hon verkar dessutom ha en rätt så biologistisk syn på skillnaderna mellan män och kvinnor. Fast huruvida det ska läsas bokstavligt eller som en parodi på mäns syn på kvinnor genom historien är förstås svårt att säga. Det verkar som att hon trodde på det själv när hon skrev det i alla fall. Men sen skriver hon saker som får en att undra om hon var seriös, galen eller bara skämtade. Till exempel när hon bland de mest farliga och motbjudande manstyperna nämner dåliga sångare och musiker!
Ja, detta är ett stort problem i texten, det håller jag med om. Transfobin upplever jag dock att feminismen som rörelse jobbat väldigt mycket med, vilket såklart inte gör Scum mindre transfobiskt.
Befriande, rolig, kickass och skön. Framförallt briljant. Hurså?
Helt underbart att läsa hur hon vänder på begreppen och skriver precis det män alltid gjort gentemot kvinnor. Håller med LD, det är verkligen befriande och otroligt smart skrivet.
Jag har både läst manifestet och sett teaterföreställningen. Tycker att båda är briljanta och tänkvärda!
har läst delar och sett TUR-teaterns version. Till en början skämdes jag, kände mig lite blottad och ville be om ursäkt till alla män. Sen tvingade jag mig själv att se det som ett konstnärligt verk. Nu tycker jag att det är bra. Metoden att ta arbeten för att sen inte utföra dem, som väg för att skapa ett kaos som ska utrota männen, är en sympatisk idé som kan tillämpas också på revolutionen mot kapitalism. Texten är vacker och jag älskar ilskan.
Älskar den. Inte så att jag håller med om allt, men saker som vänder upp och ner på ens åsikter är alltid bra!
Jag läste scum manifestet när jag var lite för ung, och antagligen var i ett känsligt läge när det kom till tonårsutveckling. Jag hatade män efter det (problematiskt när man föddes som man).
Har många gånger planerat att läsa om den för att kunna få en vuxnare bild av boken.
Min upplevelse påminner mycket om Christoffers, jag läste också SCUM-manifestet i en relativt känslig ålder, en bit in i gymnasiet när jag dessutom befann mig en bit in i en identitetskris (som man så ofta gör när man flyttas från en miljö till en radikalt annorlunda). Det fick en ganska stor inverkan på min personliga utveckling, och utgjorde spetsen i mitt feministiska uppvaknande. Ibland behövs det helt enkelt en hög röst för att väcka sovande öron!
Jag tror dock att mitt manshat egentligen föregick SCUM-manifestet (alltså personligen, inte i realtid), men att jag fick helt andra möjligheter att tänka på detta efteråt. Speciellt beskrivningen av begär som avundsjuka har influerat mig väldigt mycket, och stämde nog väldigt väl överens med hur jag fungerade då.
Fantastisk! Det är en text som brinner och är så galet medryckande! Jag blev alldeles lycklig och upprymd första gången jag läste den.
Jag lånade den på bibblan när jag var ca 17 (9 år sedan), och då tyckte jag den var bra. Jag fick kännedom om den efter att ha sett filmen I Shot Andy Warhol som handlar om Solanas liv. Läste den lite som ett ”rape and revenge”-verk, liksom hela sitt liv har hon utnyttjats och förtryckts av män och nu bara pulveriserar hon dem med sin text. Hon har en skarp analys och är dessutom jävligt rolig. Fick lite samma känsla av läsningen som efter att jag i samma ålder gått en kurs i feministiskt självförsvar. Kände liksom att jag har rätt i att ta plats i det här samhället och ingen jävla man ska stoppa mig.
Jag har läst det, i en redan förhoppningsvis genusmedveten ålder (känns inte riktigt upp till mig att avgöra om jag är det eller inte). Tyckte det var vansinnigt roligt!
Och jag gillar helt seriöst samhället hon tecknar upp, om vi bortser ifrån döda-alla-män-biten.
Hmmm jag läste den i somras och jag måste erkänna att jag inte är säker på vad jag tyckte om den. Jag tycker den är väldigt transfobisk och cissexistisk på vissa ställen. Som transkvinna gör det jäkligt ont att läsa att en inte är en ”riktig kvinna” oavsett vad som annars står i texten. Samtidigt tycker jag att den är jättebra och klockren i övrigt.
Visst ja! Den finns på internet med: http://provokateur.com/provokations/library/
Texten är bara ett förvirrat manifest skrivet av en sjuk människa, lägger faktiskt inte någon vikt alls vid vad som står i den.
Vad som äcklar och skrämmer mig är hur många som sitter och hyllar detta förvirrade hatmanifest och inte ser något som helst fel med att vilja utrota delar av befolkningen enbart baserat på medfödda biologiska egenskaper. Läser ni Breivik med samma entusiasm?
Jag har inte läst Breiviks manifest men tvivlar på att jag skulle finna det lika underhållande. Tycker Solanas har väldigt många bra poänger i sin text.
Jag har läst texter från sfären runt Breivik med, tja inte samma entusiasm, men viss entusiasm. Tycker att radikal främlingsfientlighet är spännande (ungefär på samma sätt som en pågående tågolycka är det), och att det är viktigt att förstå den.
Naturligtvis har du rätt i att SCUM är ett hatmanifest, men jag skulle knappast kalla det förvirrat. Till skillnad från Breiviks alster så har det också litterära kvalitéer (och, eh, hämningar rent omfångsmässigt). Men jag förstår att det är lätt att känna sig provocerad och/eller påhoppad – och det är ju också en stor del av meningen.
Nu uppfattar jag ditt inlägg som att du implicit jämför 1. Valerie Solanas med Breiviik (som personer), 2. SCUM-manifestet med Breiviks »manifest« och 3. Valerie Solanas livsgärning med Breiviks. Jag upplever att din jämförelse haltar väldigt mycket på alla dessa tre punkter (så som alla »byt ut X mot Y«-jämförelser brukar göra om de inte är mycket mycket noga genomförda).
Låt oss börja med Solanas och Breivik som personer. Det kan naturligtvis diskuteras om Breivik var, är eller har varit psykiskt sjuk. Jag (och som jag har förstått det norsk domstol) tror inte att det är så, utan att han helt enkelt utgår ifrån en annorlunda världsbild. Att sjukförklara honom vore att sopa en hel livsfarligt rasistisk rörelse under mattan. Valerie Solanas däremot VAR psykiskt sjuk, vilket var så uppenbart att t.o.m. Andy Warhol inte ville vittna mot henne.
Beträffande innehållen i manifesten så har jag redan diskuterat litterära kvalitéer, så jag tänker framför allt diskutera innehåll. Breiviks manifest handlar ju främst om den stundande apokalypsen och hotet från islam och muslimer, samt vänstern och feminismen som s.a.s. står för det västerländska samhällets rygghugg. Detta anknyter till både ett »bakgrundsbrus« av muslimförakt som finns i samhället, och till en faktiskt existerande islamfientlig rörelse, både rent intertextuellt och idémässigt.
SCUM-manifestet anknyter visserligen vagt till en radikalfeministisk tradition, men den kan å andra sidan knappast sägas vara lika våldsam som »counter-jihad«-rörelsen. Det finns inte radikalfeministiska garden på stan som spöar män, och det finns heller inte ett antimaskulinistiskt bakgrundsbrus på samma sätt (utom i Pär Ströms och Pelle Billings huvuden möjligen).
Sedan finns det den kanske viktigaste skillnaden: män är inte en förtryckt minoritetsgrupp i samhället på det sätt muslimer är. Faktum är att om man betraktar SCUM-manifestet som en stridsskrift för ett könskrig från kvinnor mot män (vilket är problematiskt, men ok) så handlar det om en grupp med mindre makt, status, inflytande som skulle bekämpa en grupp med MER makt, status, inflytande. Denna situation skiljer sig radikalt från idén om jihadisterna som anfaller det stolta västerländska samhället (om man inte är rasist och katastrofen redan är här, men låt oss hoppas att du åtminstone inte är det).
Sist nu en jämförelse mellan Solanas och Breiviks livsverk. Vi vet att Solanas levde ett ganska trassligt liv och dog fattig. Vi vet också att hon sköt Andy Warhol, men att detta inte var relaterat till manifestet (hon trodde att han hade stulit ett manus om jag inte minns fel). Hon har också senare själv tagit avstånd från en bokstavlig tolkning och förklarat att SCUM var »en litterär devis«.
Breivik har däremot inte tagit avstånd från sitt manifest, utan hans handlingar kan snarare kopplas mycket tydligt till det. Först en text om att det pågår ett krig, sedan…tja, en krigshandling mot den »fiende« som målas upp. Jag hoppas också att vi inte behöver jämföra body count för att skillnaden ska bli uppenbar här.
Puss och kram.
Albin, du rockar! Mycket väl förklarat.
Ja det är verkligen ett stort problem då det är så vanligt att kvinnor begår hatbrott och utför terroristdåd mot män, män lever ju under ett reellt hot att utrotas från jorden. Vart är världen på väg! De som läser manifestet smider ju hemliga planer på att utrota männen! Stoppa manifestet!
Den skriften räddade mitt liv. Helt seriöst. Manlighet höll på att ta död på mig tills Valerie gav mig ishackan.
I haven’t read the book but would like to, but I do have a question. If I understand it correctly, one central part of the book is the elimination of men. That being the case, does one simply overlook that part when getting all the positive out of the book?
Både ja och nej. Jag, och de flesta jag talat med, läser det som utrotande av den socialt konstruerade manligheten och den manliga överordningen, eller manssamhället.
Right, that makes sense. You see it more as symbolic. I’ll have to try to find time to read it soon.
Jag tycker det kanns som om det ar manligheten eller stereotypen av vad en man ska vara som, som ar det daliga i det har, inte mannen sjalva.
Okej, laste precis kommentaren over och sag att du sjalv skrivit samma sak.
Dock ar jag inte saker pa att det var sa hon menade men intentional fallacy and all that. Har vi fatt sta ut med Strindberg, Aristotle och Gud (eller ja, bibeln) som ”masterverk” men att de var ”skrivna av man i sin tid” sa kan vi val lasa in oss hur vi vill pa SCUM?
Trevlig poäng.
Absolutely! It can be important though to explain how one interprets things depending on the situation, audience, etc. I’m looking forward to reading it and drawing my own conclusions.
Valerie Solanas syn på trans är helt klart problematisk. Hon verkar å ena sidan inte se transsexuella kvinnor som riktiga kvinnor, å andra sidan skriver hon att transorna är bland de män som är ok och kan få leva (det är lite oklart om hon gör någon skillnad mellan transvestiteter och transsexuella eller om hon ens vet/förstår att det är skillnad).
Hon verkar dessutom ha en rätt så biologistisk syn på skillnaderna mellan män och kvinnor. Fast huruvida det ska läsas bokstavligt eller som en parodi på mäns syn på kvinnor genom historien är förstås svårt att säga. Det verkar som att hon trodde på det själv när hon skrev det i alla fall. Men sen skriver hon saker som får en att undra om hon var seriös, galen eller bara skämtade. Till exempel när hon bland de mest farliga och motbjudande manstyperna nämner dåliga sångare och musiker!
Ja, detta är ett stort problem i texten, det håller jag med om. Transfobin upplever jag dock att feminismen som rörelse jobbat väldigt mycket med, vilket såklart inte gör Scum mindre transfobiskt.