Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Liberal antirasism.

När jag skrivit om det här med liberal antirasism så är det vissa som har blivit upprörda och menat på att liberalismen är den minsta rasistiska ideologin eftersom alla behandlas lika i denna. Detta är ett intressant uttalande, och skvallrar faktiskt om skälet till att jag tycker att liberal antirasism är så jävla värdelöst.

Liberaler har en idé om hur världen ska vara: alla ska vara jämlika, det ska inte finnas strukturellt förtryck och så vidare. Detta är en trevlig utopi men så ser världen inte ut. Liberalen tror dock att det räcker att säga att förtryck, fördomar och så vidare är fel, att ”ta ställning” emot saker och ting och bara hoppas på att de försvinner. ”Rasism är fel, alla är lika mycket värda, jag ser inte färg. Dessutom tycker jag att invandrarmat är jättegott”.

wpid-IMG_20131223_001306.jpg

wpid-IMG_20131222_233131.jpg

Liberaler brukar även gå omkring med en märklig individfixering och moralism. Antirasism för dem handlar om att hindra tar på enskilda individers medvetna rasism, till exempel folk som röstar på Sd. Att den allra mesta rasismen sker omedvetet och dessutom ingår i ett globalt förtryckssystem spelar ingen roll. Så länge vi får alla att säga att alla är lika mycket värda så har vi minsann inget problem med rasism. Gu va bra!

Om en följer denna logik så blir det dessutom vänstern som är problematisk i liberalens ögon. Vänstern talar nämligen om ras, om hudfärg. Vänstern delar upp folk i olika grupper beroende på färg. Vi talar till exempel om vithet. Detta är, i liberalens ögon, höjden av rasism, då vi erkänner att människor har olika livssituationer beroende på utseende, istället för att gå omkring och ivrigt upprepa hur färgblinda vi är.

När jag tänker på rasism så ser jag det främst som en politisk kraft, ett medel för att skapa hierarkier och förtryck som människor tjänar på, inte som enskilda individers medvetna val att tyck att någon är mindre värd än någon annan. Rasism är ett tankesätt som vi alla har fått med oss, ett tankesätt som gör att vi utgår från vithet som norm, att vi dehumaniserar människorna som syr våra kläder för skitlöner, att vi bara råkar tycka att vitt kodad ”kultur” och livsstil är bättre, mer smakfull.

Rasism skapar en situation där vissa människor kan exploateras ännu mer brutalt. Till exempel skapar det faktum att många människor inte får medborgerliga rättigheter i det land de vistas i eller arbetar i en situation där de kan få lägre löner, sämre arbetsvillkor och så vidare, eftersom de saknar möjligheter att kräva sina rättigheter. Vi har också ett globalt system som bygger på västvärldens exploatering av före detta kolonier, vilket gör att vi kan roffa åt oss tillgångar, billig arbetskraft och så vidare.

Att i den här kontexten ”behandla alla lika” leder till att en blundar inför den brutala verklighet som är rasism. eftersom rasism inte handlar om medvetna tankegångar utan om ett genomgripande politiskt system så går det inte att lösa genom att säga att alla är lika mycket värda. det krävs att vi studerar detta politiska system, frågar oss: vem tjänar på den rasistiska världsordningen? Vilka krafter upprätthåller den? Utan att göra detta kommer vi inte att kunna göra oss av med någon rasism.

Dessutom utgår detta ”behandla alla lika” nästan alltid från en vit norm. Ett bra exempel är hur ateister för det mesta verkar vara mycket mer peppade på att hitta problem inom islam än inom kristendomen. Det verkar naivt att tro att det har att göra med att islam är objektivt sämre. När alla ska behandlas lika så handlar det inte sällan om att alla ska pressas in i den vita mannens kostym.

Vad jag gillar med hur vänstern brukar hantera rasism är att en faktiskt erkänner de strukturer som ligger till grund för rasismen istället för att dra till med en massa idealistiska floskler. Detta tror jag är en nödvändighet för att kunna bedriva någon form av konstruktivt arbete emot rasism. Sen är det väl fint att liberaler tycker att alla är lika mycket värda, men det är inte ett ställningstagande som jag tycker ska lyftas upp till ett ideal kring hur antirasistiskt arbete ska bedrivas, helt enkelt eftersom jag inte tror att det är särskilt konstruktivt.

Nu finns det såklart drag av denna strukturförnekelse även hos vänstern då liberalismen lusar ner allt med sina banala tankagångar, och det är såklart tråkigt. Däremot tror jag även att det är från vänstern som den faktiskt konstruktiva antirasismen kan komma.

17 kommentarer till Liberal antirasism.

  • H skriver:

    Mycket intressant skrivet. Hur gör du för att motverka rasism i din vardag?
    Vad tycker du någon med svårigheter till organisering kan göra?

    • Fanny skriver:

      Alltså det viktigaste är ju alltid att försöka se sitt eget beteende och i största mån möjligt få andra att se sitt eget.

  • Joakim Persson skriver:

    ”Ett bra exempel är hur ateister för det mesta verkar vara mycket mer peppade på att hitta problem inom islam än inom kristendomen”.
    Detta gjorde mig konfunderad efter som det är diametralt motsatt min upplevelse.
    Jag är en ateist, jag pratar inte ofta om religion irl men jag uppskattar att läsa och ibland skriva på forum där religion diskuteras.
    Där får ateister oerhört mycket kritik från kristna av typen ”varför ger ni er bara på kristendomen? Islam är ni för rädda för att säga nått om!”
    Jag förstår den kritiken även fast jag personligen inte tror att det är rädsla som är orsaken, utan helt enkelt att man har närmare att kritisera det som är en väl bekant.

  • sofie skriver:

    Hej Fanny. Jag är liberal och vill gärna dela med mig av mina tankar kring innehållet i ditt inlägg.

    Först och främst håller jag till viss del med om att många liberaler lider av en oförmåga att erkänna och se till strukturer. Samtidigt vill jag gärna informera om att liberalismen är bred och att liberaler inte är en homogen grupp. Ditt sätt att tala om liberaler påminner mig om när icke-feminister talar om feminister. Jag känner mig ofta förminskad och förlöjligad, som feminist, och ofta känns det som att jag blir tillskriven åsikter jag på intet sätt har eftersom icke-feminister har en tendens att bunta ihop alla feminister utan att se att vi ofta har helt olika åsikter i väldigt många frågor. Ett sätt att avväpna oss, gissar jag.

    Missförstå mig inte, jag har åsikter som du antagligen aldrig skulle hålla med mig om. Men våra mål är relativt lika varandra, tror och hoppas jag. En jämlik värld, right? Men vi har olika idéer om vilken väg som är bäst och innebär störst chans att nå fram till målet. Mina åsikter grundar sig inte på min magkänsla, ty skulle den det vore jag antagligen vänster, precis som du.

    I min umgängeskrets är vi många som är liberaler. Dessutom är vi feminister och antirasister. Vi talar om strukturer och alla motarbetar dessa efter bästa förmåga. Det känns tråkigt att ”liberal” har blivit ett slags samlingsord för allt som är dåligt då vi är så många som inte sympatiserar med den liberalism som jag tror att du syftar på.

    På tal om rasism och människors lika värde så undrar jag hur du ställer dig till fri invandring? Vänsterpartiet vill se reglerad arbetskraftsinvandring och de kommunistiska partierna vill i princip förbjuda arbetskraftsinvandring. Jag är osäker på vilket parti du sympatiserar med och hur du i så fall tycker att det går ihop att kalla sig antirasist samtidigt som en anser att människans födelseort ska påverka hennes rätt att bosätta sig var hon vill.

    • Fanny skriver:

      Jag har ingen koll på v:s politik, men tkr inte att arbetskraftsinvandringssystemet är bra pga ger endast människor rättigheter så länge de kan arbeta. Tkr vi ska ha fri invandring på riktigt, dvs att alla som vill får komma och bli fullvärdiga medborgare.

        • sofie skriver:

          Alltså, för att förtydliga. Jag är för fri invandring och att den som vill ska få bli svensk medborgare. Att jag skrev just arbetskraftsinvandring var klantigt av mig, jag hittade helt enkelt inget i partiprogrammen hos de kommunistiska partierna (och vänsterpartiet) som ens bemötte frågan om fri invandring, utan de talade enbart om arbetskraftsinvandring och asylinvandring. Tilläggas bör väl att jag ju faktiskt inte vet vad du röstar på, men jag har fått för mig att du är kommunist och därför ville jag veta hur du ser på invandringsfrågan.

          • Fanny skriver:

            Alltså jag tror inte riktigt på parlamentarism pga är en borgerlig grej så är inte så brydd om partiprogram, oavsett om de är kommunistiska eller ej. Tror dock att de flesta vänsterpartier vill se friare invandring, dock kanske mindre specifik arbetskraftsinvandring som ju är behäftad med de problem jag beskrev.

    • Omi skriver:

      Liberaler vill inte ha en jämlik värld i den meningen en socialist vill ha en jämlik värld. Meningen med socialismen är ett klasslöst samhälle. Det anser jag är sann jämlikhet. Liberaler tycker däremot att människor är jämlika om alla får ”samma chans” till ett bra liv. För liberaler spelar det ingen roll hur stora klyftorna än är, så länge de kan intala sig att de som är födda till en miserabel position i samhället har någon sorts möjlighet att ta sig därifrån.

      Här kommer blindheten för strukturerna in, då liberaler inte inser att det finns mer än faktiskt, fysiskt tvång och direkt diskriminering som hindrar människor. Är man född i en trygg medelklasstillvaro har man ett helt annat kapital, och helt andra resurser, än någon som växer upp med en ensamstående invandrarmorsa. Det betyder absolut inte att alla som växer upp med ensamstående invandrarmorsor är hjälplösa offer, men det är naivt att tro att en sådan person har lika lätt att få ett bra liv som den med den trygga medelklassbakgrunden.

      Jämlikhet och frihet för alla är helt enkelt omöjligt i ett klassamhälle.

      • Brad skriver:

        Good summary. Perhaps a little too black&white as there are of course different degrees of liberal thinking but you’ve nailed the basic difference of ”equality of opportunity” vs ”realised equality” in the way liberals think vs. vänster. A clear and important difference which clears things up.

        Thanks for the insight!

      • sofie skriver:

        Jag ser inget problem med klyftor så länge ingen behöver leva ett miserabelt liv. Det gör mig ingenting att många är mycket rikare än mig, så länge jag slipper vara fattig. Många liberaler är för t.ex. negativ inkomstskatt eller basinkomst för att motverka fattigdom.

        • Omi skriver:

          Men om du inte har något problem med klyftor så borde du inte påstå att du egentligen vill samma sak som en kommunist. Socialister strävar efter ett klasslöst samhälle. Det är en vision om jämlikhet som är totalt väsensskild från liberalismen. Det är inte alls olika vägar till samma mål.

  • M skriver:

    Jag tycker att flera av er sätter fingret bra på problemet med liberalismen. Ibland kan jag ha svårt att formulera för mig själv vilka mina invändningar egentligen är mot liberalism, då jag egentligen säkert skulle klassas som relativt liberal feminist bland mina vänner. Men jag tycker att ni har rätt, Fanny och Omi, i att liberaler ofta ”blundar” för strukturer. Man är positivit inställd till att typ allt ska finnas och alla ska få leva det liv de vill i frihet, men utgår ifrån hur det skulle se ut i en utopisk värld där alla har möjlighet att välja precis hur de vill, som om de befann sig i ett vacuum. Prostitution och porr är två typiska ämnen där jag känner att mina åsikter helt går isär från de liberaler jag diskuterat med.

  • Max skriver:

    Hej Fanny! Jag tycker det du skriver är intressant men stundom lite förvirrande. Att säga att rasism skulle vara den bakomliggande anledning till varför det finns fattiga människor i olika länder tycker jag är felaktig. Sverige var, som exempel, väldigt fattigt innan första världskriget och det berodde inte på vår hudfärg utan på att vi låg efter i industrialiseringen. Det här med hudfärg och levnadsvillkor blev inte relevant förrän den europeiska kolonisering tog fart. Då engelsmän, spanjorer, holländare osv började expandera sina separata riken över andra människors gränser in i Amerika, Afrika, Asien osv då blev hudfärg helt plötsligt relevant och rasistiskt tänkande tog fart eftersom att det var en liten, rik och vit elit som bestämde. Men titta på England under industrialisering, de flesta vita männen levde i brutal fattigdom och arbetade i gruvor och fabriker medan adeln fortfarande levde i rikedom. Klassamhället brukar man prata om och det existerar även i länder där det inte finns några vita män. Där det är bruna/gula/svarta män, en liten elit, som sätter villkoren för alla andra invånare. Jag tror det inte handlar om hudfärg utan snarare om klass, makt och pengar. Och vi ser nu när t ex Indien och Kina börjar industrialiseras, att samma sak som skedde i västvärlden nu sker på vissa ställen i öst. Att de rika människor där blir rikare och sakta så blir även medelklassen rikare. Att alla vita män skulle gynnas pga någon rasistisk världsordning tror jag är ett för enkelt sätt att se på världen. Och det är för övrigt inte bara vita män som drivs av girighet och maktlystnad. Ni får ursäkta min dåliga skrift! //Max

    • Fanny skriver:

      Nå, jag har väl inte hävdat att det alltid sett ut så, däremot är efterföljderna av kolonialismen ett faktum idag och en bakomliggande orsak t mycket geografisk ojämlikhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv