Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Män kanske helt enkelt inte är så intressanta för kvinnor?

En grej jag tycker är intressant i den generella diskussionen kring fortplantning och kön är hur det både beskrivs som att kvinnan har en stark drift eller att det åtminstone är ”rätt” av henne att ingå i relationer med män och skaffa barn med dem OCH att hon samtidigt är svårfångad, att män konkurrerar om att få ligga med kvinnor och så vidare.

Det framhärdas ofta att det minsann är så att hanar tävlar om att befrukta honor i djurriket, och detta generaliseras sedan till att även gälla mellanmänskliga relationer. Om det nu är så låter jag vara osagt, det är helt enkelt en tankemodell som väldigt ofta läggs fram av människor som önskar säga något om den så kallade ”naturliga ordningen” mellan könen.

Jag tänker att en möjlig tolkning av det här att män ”tävlar” om kvinnor helt enkelt kan vara att kvinnor inte är så jävla taggade på att ligga, skaffa barn och så vidare. Det kan en ju begripa, i och med att barnafödande är en riskfylld och smärtsam process som kanske inte är så lockande att gå igenom.

Varför ses det egentligen i alla dessa resonemang som en sån självklarhet att det är ett rimlig beteende från mäns sida att vara på kvinnor trots att de uppenbarligen måste ”konkurrera”. Kan inte männen bara tagga ner lite istället och sluta? Kan de inte bara acceptera att de inte är så jävla intressanta för kvinnor?

Obs att jag själv inte tror att det går att dra den här typen av slutsatser om mänskligt beteende utifrån ”biologi”, men jag tycker mest det är intressant hur mycket förutfattade meningar som finns i detta.

16 kommentarer till Män kanske helt enkelt inte är så intressanta för kvinnor?

  • Pascal Pierre skriver:

    Om man nu menar att kön till viss del är en konstruktion, borde inte även sexualitet ingå i det? Och med tanke på att synen på sexualitet mellan könet varierat starkt mellan årtusonden (i antiken så framställs ofta kvinnor som det sexuellt starka könet, ordet ”virtuous” i engelskan kommer tex av vir, man) så tror jag det är en väldigt bred generalisering att säga att ena könet kanske inte har intresse för det andra.

    Därför ställer jag mig nog lite frågande till tanken, då jag inte sällan även hört om relationer män och kvinnor emellan där det är mannen i relationen som tröttnar på sex. Detta kullslår ju tesen något.

    Det är även lite farligt att dra liknelser till naturen med, för då skulle ju någon klåpare kunna hänvisa till vilket kön i naturen som oftast är mest utsmyckat och vackert. Detta är ju helt subjektivt, självfallet, men det visar ju ändå på att argument utifrån våra likheter med djuren kan vara en ”slipper slope”.

    Denna ”tävlan” du talar om kan ju även den vara något av en fiktion, eller åtminstone en konstruktion. Självfallet strävar människor oavsett kön och sexualitet till att gå andra tillmötes och känna sig uppskattad, det är ju rätt djupt funtat i oss som djur.

    Jag tror människors sexualitet är för komplex för att kunna vifta bort med att ena könet vill och andra inte. Precis som feminism är för komplex och viktig för att man ska kunna vifta bort med hänvisningar till påhittade ”naturliga ordningar”.

    • Fanny skriver:

      Alltså, jag tror ju inte ett dyft på detta, jag påpekar ju bara hur andra drar väldigt märkliga slutsatser utifrån sina grundantaganden.

  • Emma/Knyttet skriver:

    Om man skulle dra slutsatser från biologi och jämförelse med andra djurarter så skulle mäns förhållandevis små testiklar innebära att de in the old days fick vara glada om de fick ligga alls då detta tyder på att kvinnorna var de som låg runt och fick välja och vraka.
    Sedan kan det ju tyckas underligt om just vårt sexuella beteende och annat kopplat till detta skulle av avstannat evolutionsmässigt på stenåldern..

    • Pascal Pierre skriver:

      Det kan ju däremot vägas mot att människor har de största penisarna av alla nu levande primater och apor, och bland de större i djurvärlden rent procentuellt av kroppsstorleken. Även detta kan ju tyda på kvinnlig selektivitet i ett tidigare skede, men vi vet ju inte alla fakta heller, helt enkelt. Så ja, vad mäns förhållandevis stora penisar och små testiklar kommer av för biologiska faktorer, ptja, vem vet.

    • en annan Erik skriver:

      Bland människoaporna har människan de näst största testiklarna i förhållande till kroppsstorleken och även absolut. Chimpansernas testiklar är väsentligt större än människans medan gorillans och orangutangens är väsentligt mindre.

      • Pascal Pierre skriver:

        Testiklarna vet jag inte mycket om däremot.

        I vilket fall är det nog svårt att spekulera i vad detta ligger. Vissa hävdar ju att korrelation mellan antal partners och storleken på testiklarna hos djur är av vikt, men jag har inte läst vidare om det hela.

        Hur som helst kan ju storleken på penis betyda allt från att kvinnor varit selektiva, att män med större varit dominanta i tidiga hierarkier, eller vad man nu kan finna för faktor. Det är heller inte helt klart varför ollonet är format som det är på människor, om det är som en bieffekt av att kvinnor valt de som varit skönare att ligga med, eller om det har någon annan funktion för samlag.

        Onekligen är det nog svårt att spåra biologin från den punkt då vi människor är rätt lika de vi är idag, eftersom vi kanske inte har kvar de eventuella vanor vi hade då.

        • Linda skriver:

          Det finns teorier om att ollonet är format som det är för att kunna skrapa ut andra mäns sperma från vaginan för att deras egen ska få större chans att befrukta. En del apor har betydligt större ”skrapa” än vad människan har. Om detta stämmer är även det en del i teorin om promiskuösa kvinnor (och män).

  • Minna skriver:

    Spekulationen/teorin är väl att alla kvinnor får ligga men bara ett fåtal män får ligga med många kvinnor där alla män förutsätts vilja ligga med vilken kvinna som helst men kvinnor väljer och vrakar. Det enda fasta i detta är ju att kvnnor som män ligger precis lika många gånger (förutsatt den så kallde ”striktnaturliga heterosexulliteten”)

  • Felicia skriver:

    Det bästa med biologiska resonemang är att man efter att de pratat klart om ”hur det faktiskt ser ut i naturen” och att ”det såklart måste vara likadant för oss” kan påpeka att honor hos vissa djurarter äter upp hanen efter parning, så ”kanske du har rätt ändå”.

    • Fanny skriver:

      Det är verkligen helt otroligt vad folk läser in. Jag skriver att jag inte tror en kan dra slutsatser om mänskligt beteende genom den här typen av resonemang.

  • Linnéa skriver:

    En sak är intressant, och det är hur sk. Ideologierna ställs som varandras motsats, och som om idéerna skulle uppkommit ur tomma intet. Det som är grunden i ideologierna är synen på människan. Hobbes menade att människan är en destruktiv varelse som för att inte förfalla behöver någon som hindrar människan från att göra det, Burke drog samma slutsats när han såg franska revolutionen som han var mycket kritisk till. De däremot ansåg att människan måhända betett sig illa, men att detta måste bero på andra faktorer än människans natur, då de hade identifierat samarbete och godhet under historian även det. Sen alla ”liberaler”(en sådan begreppsförskjutning…) som älskar kapitalismen… Voltaire, Robbespierre är några som ofta blir citerade. Det intressanta är att ALLA ifrågasatte den oinskränkbara äganderätten. “Den första samhällslagen är alltså den som garanterar alla samhällsmedlemmarna möjligheter att finnas till; alla andra rättigheter är underordnade den” t.ex. Eller; “Samhället är skyldigt att sörja för alla sina medlemmars uppehälle, antingen genom att förse dem med arbete eller genom att garantera existensmedel åt dem som är ur stånd att arbeta.”
    Liberalernas tidningar propagerade 1999 med inlevelse för Natos bombningar av Jugoslavien. Samtidigt är liberalerna emot “våld” och fördömer dem som inte tar avstånd från “våldet”. Ty liberalerna är angelägna om att slå vakt om ädla, humanistiska värden. Så det är självklart inte bara äganderätten liberalerna oroar sig för i den franska revolutionen. Våldet är ett allvarligt problem det med. Men det är, då som nu, naturligtvis endast vänstersidans våld saken gäller.
    Franska revolutionen är inte en utan flera revolutioner: Den aristokratiska och borgerligt besuttna revolutionen 1789-1792, den sansculottiska, folkliga revolutionen 1792-1794. Folkrevolutionen förkastas av borgerligheten nu som då, men även den första revolutionen – den med den 14 juli och Bastiljens fall – har borgerliga debattörer svårigheter med. Urladdningen 1789 räddade visserligen de rikas nationalförsamling men den var – ovedersägligen – våldsam, folklig och lagbrytande. Och den kan i efterhand sägas ha lett till skräckregeringen 1793-1794.
    Författaren Mark Twain jämförde (“En yankee vid kung Arthurs hov”) jakobinregimen – det vill säga Robespierres revolutionsregering – med den störtade monarkin.
    “En storstads griftegård kunde rymma de likkistor som fylldes av det korta skräckvälde, vilket vi alla fått lära att rysa för och förfasa oss över; men hela Frankrike skulle knappt kunna rymma de likkistor som fyllts av det äldre och verkligare skräckvälde, det outsägligt bittra och hemska skräckvälde som ingen av oss lärt att se i dess hela omfattning eller beklaga som det förtjänar.”
    En storstads kyrkogård. Några tusen döda under ett krig då revolutionen var hotad av inre och yttre kontrarevolution, militär invasion av alla det gamla Europas makter.
    Hur många mördade president Adolphe Thiers efter Pariskommunens fall 1871, åttio år senare? Talet tjugofemtusen (25 000) förekommer. Thiers telegraferade till Frankrike om de besegrade kommunarderna (Folke Isaksson: “72 dagar i Paris”).
    “Marken är täckt med deras lik; detta förfärliga skådespel kommer att vara dem en läxa”.
    Robespierre görs ofta ansvarig för de cirka 2 500 dödsdömda i revolutionstribunalen i Paris 1793-1794. Robespierre är var mans niding i historien, men det är inte Thiers, i den mån hans namn ens är känt. Inte heller bekymrar sig någon om de massakrer den vita terrorn utlöste efter Robespierres fall då 1794.
    Robespierres oförlåtliga förbrytelse var inte de2 500. Nej, hans brott var att han gjorde revolution, angrep privategendomen och led nederlag. Thiers´ dygd var att han slog ner en revolution, försvarade egendomen och segrade. Det handlar inte om liken utan om politiken. Fast det hycklas och moraliseras. Nyliberalerna faller tillbaka på en ideologi som skapades av en kvinna som fått sina saker fråntagna av Sovjet. Hon ansåg också att människan bör agera efter sitt rationella egenintresse efter denna objektiva verklighet, och förkastade därmed altruismen som ett moraliskt ideal, som enligt henne stred mot människans natur.
    Samtidigt visar naturvetenskap att samma områden i hjärnan aktiveras när vi blir uteslutna från gemenskapen som när vi upplever fysisk smärta. Människan VILL vara del av ett kollektiv. Vidare är det som gynnat människan evolutionära samarbete och att hjälpa varandra. Man gjorde även undersökningar på barn(oetiskt men aah), ena blev bemötta med närhet osv. De andra matade med maskiner. De sistnämnda avled. Vidare har man hittat ett hormon, oxytocin, som gör människan empatisk, omvårdande och tillitsfull. Eftersom människan påverkas så starkt av sin omgivning, bör även det som gör människor egoistiska vara att de växer upp där de blir lärda det eller tvungna att handla så.

    Jag ser det som otroligt problematiskt att kategorisera ideologierna, när de snarare (bortsett från nyliberalismen) utvecklar varandra, eftersom man fått en större kunskap om hur människan är.

  • Linnéa skriver:

    Och att vi bör ta in beteendevetenskapen i det här, istället för att betrakta samhällsvetenskapen som en fristående vetenskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv