Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Om en fortfarande har tilltro till ”demokratiska medel” efter detta så är en fan bara verklighetsfrånvänd.

Jag tycker att ni ska läsa detta reportage om Alby är inte till salu i Feministiskt perspektiv av Abdollahi. Det beslutades igår att lägenheterna säljs ut, dessutom till en köpare som inte uppfyller de krav på bland annat erfarenhet och långsiktighet som en innan använt för att lugna ner protesterna.

Mikael Ahlström uppfyller inte de kraven. Trots det får han nu köpa lägenheterna.
– Han motsvarar inte förväntningarna, men det tror jag löser sig. Han är spännande, lite annorlunda, säger Bo Johansson.

”Jag tror det löser sig”, men ignorant inställning får en leta efter. Det är alltså människors hem det handlar om, som säljs ut, och Johansson tycker att det är läge att vara ”positiv” och lita på att ”det löser sig”. Jag tycker att det är skamligt att en politiker uttalar sig på det här viset. Det är osmakligt.

Jag tycker också att artikeln i feministisk perspektiv sätter fingret tydligt på vad ”demokrati” handlar om:

Detta är inte en fråga om bara Alby, utan ett demokratiskt problem. Därför att vi gick den demokratiska vägen och samlade in 6 500 namnunderskrifter som politikerna uppmanade oss att göra. Men vi har blivit motarbetade hela tiden, säger Nabila Abdul Fattah.

Aktivisterna har blivit tillsagda att göra detta i den ”demokratiska ordningen”, alltså väcka initiativ till folkomröstning. De har dock blivit aktivt motarbetade, bland annat genom att förvägras plats på olika evenemang. Kommunfullmäktige har dessutom i princip kört på med hela grejen ändå, även om det har funnits en stark folklig opinion emot. De har helt enkelt inte varit särskilt intresserade av att lyssna. Det har varit tydligt hur det har varit en kamp från kommunens sida för att komma på ursäkter för att slippa bry sig om vad folk tycker och tänker. Först kommer de på att de kan uppmana folk till att samla in dessa namnunderskrifter, fullt medvetna om vilket jävla hästjobb det är och troligen ganska säkra på att de här ”engagerade ungdomarna” inte kommer att palla med att samla in underskrifterna. När det ändå blir gjort så förvandlas hela saker till en formfråga, det handlar plötsligt om att det är fel på underskrifterna. Räkningen verkar vara högst slarvigt gjord:

De verkar ha haft olika kriterier för hur de räknar namnen och vi undrar om det har med att göra att det har varit olika tjänstemän som har jobbat med namnen.

Men egentligen är de där underskrifterna så jävla ointressanta. De betyder liksom ingenting egentligen. För om politikerna hade brytt sig så hade de skitit i om det var rätt gjort eller inte, då hade de hållit en omröstning i alla fall eller, ännu bättre, bara struntat i att sälja ut lägenheterna direkt.

Det hela illustreras tydligt av att kommundelen Tullinge har lyckats få igenom en folkomröstning med bara 3000 namnunderskrifter, till skillnad från de 6500 som tydligen var så jääävla viktiga när det kom till Alby är inte till salu, och att det dessutom bara genomfördes en stickprovskontroll på namnen på den listan.

Tullinge fick igenom en folkomröstning när de befann sig i liknande situation.

– De fick igenom stickprov på 3 000 namn, varför räknade de igenom alla våra 6 500? I Tullinge bor det vit medelklass, vi undrar om det har något med saken att göra, säger Emma Dominguez.

Vad handlar detta om? Klass. De som är engagerade i Alby är inte till salu driver en fråga som berör de fattigare delarna av befolkningen i Botkyrka, de som bor i billiga hyresrätter. Tullinge är en rik kommundel som vill bryta sig loss ut Botkyrka. Klart som fan Tullinges röster är viktigare. De är ju rika, de är vita, de är ”etablerade”. Det handlar inte om hur många röster det är utan om vilka röster en som politiker väljer att lyssna på.

Det kan säkert stämma att det är fel på några underskrifter, men vem fan bryr sig? Hur kan en som politiker, som ska representera och föra folkets talan, på det här sättet motarbeta och köra över ett av de största ideella engagemangen på länge för att påverka kommunpolitik? Det är fullt möjligt att sluta räkna namnunderskrifter och istället fundera på vad det är för politik en för och hur det drabbar människor. Det är fullt möjligt att sluta tjafsa om form och börja prata om innehåll istället. Vad för politik en vill föra. Men i klassiskt politikermanér så shabblas hela frågan bort med härskartekniker, diffust snack om ”ekonomi” och ”demokratiska spelregler” och en jävla massa trams.

Men jag kan inte säga att jag är förvånad, inte alls faktiskt. Det var länge sedan jag hade tilltro till att de kanaler som makten har skapat åt oss kommer kunna ändra ett skit. Jag förstår att det finns en del som vill tro på demokratin, men om en fortfarande har tilltro till ”demokratiska medel” efter detta så är en fan bara verklighetsfrånvänd.

2 kommentarer till Om en fortfarande har tilltro till ”demokratiska medel” efter detta så är en fan bara verklighetsfrånvänd.

  • Angelica skriver:

    Visst är det uppenbart att de faktiskt skiter i vad folket tycker. De borde tänka på att det är folket som tillsatt dem. Folket de ska representera.

  • Helena skriver:

    Är det inte också lite intressant (fel ord kanske) att detta händer bara ett tag efter Husbyupploppen, som ju enligt många berodde på att folk i förorten inte kände sig lyssnade på. Att de vågar bete sig såhär, efter det? Ännu ett exempel på hur svårt det är att få politiker att komma ur sin bubbla och minnas vad de faktiskt är tillsatta för att göra och vilka de BORDE arbeta för.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv