Om otillräckligheten i att veta sitt värde.

Att en måste ”veta sitt värde” är en feministiskt klyscha som ofta upprepas, framförallt i sammanhang som rör arbete. Lösningen på problemet med att kvinnor lyfter lägre löner än män är att de ska ”veta sitt värde” och kräva högre löner i förhandlingar. En av anledningarna till att män och kvinnor har så olika lönenivåer ska tydligen vara att kvinnor är sämre på att ”veta sitt värde”, det vill säga på att löneförhandla. Även om jag i sak håller med så kan jag bli så trött på denna klyscha.

För det första så innebär ”veta sitt värde” oftast att en ska veta vilket värde en har för företaget, alltså att en vid en individuell löneförhandling ska sitta där och ”veta sitt värde” och kräva lön utifrån det.”Värdet” måste ju då av nödvändighet bestämmas av hur mycket ekonomiskt värde en tillför arbetsköparen.

Att ”veta sitt värde” som koncept är förunnat dem som inte är utbytbara, eller i alla fall inte så enkelt utbytbara. För en person som steker hamburgare på McDonalds spelar det ingen roll om ”värdet” på arbetet är tiofallt högre än den lön hen tilldelas, för hen är för enkelt utbytbar för att detta ”värde” ska kunna realiseras. För att du ska kunna ”veta ditt värde” krävs det inte bara att du tillför mervärde till företaget utan även att detta värde är relativt unikt för dig.

För personer som inte jobbar inom branscher där det är just deras personliga egenskaper som skapar detta mervärde så fungerar ”veta sitt värde”-modellen ganska dåligt. Du kan mycket väl tillföra skitmycket värde för arbetsköparen men det spelar ganska liten roll om det finns en massa andra personer som skulle kunna tillföra samma värde fast till en lägre lön.

Därför är uppmaningen” veta sitt värde” jävligt meningslös för en massa personer, eftersom den i sin grund är individualistisk. Det som behövs för högre löner är inte att enskilda individer ”vet sitt värde” utan att arbetarna i stort vet sitt värde som kollektiv. Det är först då en kan sätta någon verklig press på arbetsköparen att verkligen betala ut en lön som motsvarar det värde en tillför.

13 reaktioner till “Om otillräckligheten i att veta sitt värde.”

  1. Jag brukar tänka att man ska ”veta sitt värde” i förhållande till sin utbildning. T ex att jag har pluggat i fyra år för att bli tolk, det är inte nåt alla kan automatiskt utan jag har en gedigen utbildning och är därmed värd mer än 19000 i månaden. Det är ju svårt att framhäva det i jämförelse med andra tolkar dock.

  2. Din argumentation haltar lite. Varför skulle någon anställa män om kvinnor är villiga att arbeta för lägre lön? Din argumentation går också ut på att de jobb du beskriver ger en större avkastning men om man tittar på hur det ser ut så har sådana företag snarare lägre avkastning (vinst relaterat till omsättning).

    1. Du har uppenbarligen inte begripit inlägget alls. Det är en argumentation för facklig organisering.

  3. Men analysen du gjorde för att komma dit var ju inte direkt lysande (om man nu ska svara på samma nivå som du skrev ditt svar…), utan snarare felaktig.

      1. Eftersom du efterfrågat vad du kan lösa är filosofi ett förslag. Där ingår bland annat logik och argumentation men även annat nyttigt som värdeteori och etik.

          1. Istället för de vanliga små spydigheterna så kan du ju bemöta kritiken eller förstår du den inte?

            1. Jag håller bara inte med dig, helt enkelt. Tycker din ”kritik” är idiotisk.

              1. Kritiken var att ditt resonemang inte var logisk, dvs dina slutsatser följde inte av analysen. Lustigt att du tycker att sådan kritik är idiotisk…

                1. Tyckte helt enkelt inte att du hade rätt i din kritik. Så, gör något vettigare nu.

                  1. Hej Pelle. Jag är skolad filosof, och tycker att din argumentation är vedervärdig. Fanny använder informell logik genomgående i sina texter, på ett sätt som både är lätt att förstå och enligt praxis för formatet. D.v.s., Fanny är duktig på att argumentera. Det här verkar inte gå fram till dig. Jag misstänker att det är för att du helt enkelt inte förstår argumentation. Eftersom du uppmuntrade Fanny att lära sig filosofiskt metod roade jag mig med ett litet pyssel. Jag använde Fannys text för att plocka ut argumentet och ställa upp det satslogiskt (informellt formulerat, såklart). Om det efter att du läst min uppställning fortfarande inte går fram rekommenderar jag dig att sluta, för då finns det inte mycket hopp för din skolning. Och ett tips: När argumenten är slut är det bättre att sluta argumentera än att hänfalla till ad hominem-angrepp. Hade du läst lite argumentationsanalys hade du förstått att ad hominem är ett ganska tråkigt felslut.

                    Stödjande premiss: För att du ska kunna ”veta ditt värde” krävs det inte bara att du tillför mervärde till företaget utan även att detta värde är relativt unikt för dig.
                    Slutsats och stödjande premiss: Att ”veta sitt värde” som koncept är förunnat dem som inte är utbytbara, eller i alla fall inte så enkelt utbytbara.
                    Dold premiss: Arbetare vill ha högre lön.
                    Slutsats: Det är först [när arbetarna i stort vet sitt värde som kollektiv] en kan sätta någon verklig press på arbetsköparen att verkligen betala ut en lön som motsvarar det värde en tillför.

                    1. Din analys är bara partiell. Varför analyserade du inte det hon skrev om kvinnor relativt män vilket var det jag kritiserade eller får du det inte att gå ihop?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *