Det här med ordmärkeri då. Man kan märka ord på väldigt olika sätt.
Jag har lite svårt för det här med ”de” och ”dem”. Jag har skrivit ”dom” hela mitt liv och aldrig riktigt lärt mig skillnaden. På sista tiden har jag tänkt att jag ska lära mig men ibland blir det fel, vilket folk kommenterar.
Typ såhär:
Bra inlägg! Jag tycker dock att du ska se över hur du använder ”de” och ”dem”. Du blandar ihop orden ibland.
Eller:
Du har skrivit ”dem” där det ska stå ”de”. Kanske dags att läsa på lite 😉
Eller:
Måste du alltid bland ihop ”de” och ”dem”. Lär dig svenska människa!
Det första sättet har jag absolut inget emot. Det behöver inte ens föregås av något snällt, även om det såklart gör det ännu bättre. Om jag får en sådan kommentar tackar jag och så ändrar jag. Inga problem. Jag vill ju gärna skriva korrekt.
Sen har vi det andra exemplet, det lite halvsnorkiga som avslutas med någon jävla smily. Får jag sådana kommentarer brukar jag ändra men inte tacka.
Och så har vi det sista och uppenbart aggressiva sättet. Sådana kommentarer brukar jag inte bry mig om alls. Det är ju ingen konstigt med att man ibland skriver fel, speciellt om man håller på att lära sig. Tråkigt att ha så pissig attityd då kan jag tycka.
Så det är inte själva ordmärkandet som är grejen utan hur man gör det.
Hade själv rätt svårt med det tills för något år sedan då min svenskalärare tipsade mig om att dubbelkolla mina de och dem genom att se om det går att sättas in ett ”vi” eller ”oss” istället. ”De är på semester” = ”Vi är på semester”. ”Han har jagat oss” = ”Han har jagat dem”. Funkar sjukt bra för mig!
Smart! Tack så mycket.
Ja, eller sätta in något av: jag/mig, du/dig, han/honom, hon/henne, hen/henom, ni/er. Det är ju bara skillnaden mellan subjekts- och objektsform av personliga pronomen. Men man får passa sig för norrländska konstruktioner av typen ”Hon såg han” (vilket skulle leda till överanvändning av ”de”).
Eller ta omvägen via engelska. Få svenskar gör fel på they och them. (Jag har skrivit en hel uppsats om strategier att lära ut de/dem (Hannas är den vanligaste), säg till om du vill ha fler, hehe.)
Jag kan det i och för sig redan, men nu blev jag sjukt nyfiken! Vad finns det för fler metoder?
Det där med att skriva något taskigt och sen försöka släta över med en smiley, det gillar jag inte. Ungefär de som levererar dräpande beska kommentarer muntligt och sen skrattar lite, och tror att de kommer undan med det då. Grr. Ska man säga något ska man vara rak, och då helst vänlig rakt igenom.
När jag lärde mig de och dem använde jag mig av ”först och sist”-metoden.
Typ: De (först) bryr sig inte om ifall folk snackar om dem (sist)
Normalt kommer ju objektet efter subjektet i svenskan. Men ibland kastas ordföljden om, t.ex. när den som yttrar satsen vill betona objektet: ”Dem bryr de sig inte om.”