Självförtroende och självkänsla.

Denna uppdelning mellan självkänsla och självförtroende som alla vill göra stör mig. Jag förstår vad uppdelningen syftar till och varför man vill göra den, men jag menar att folks försöker få två saker som är tätt sammankopplade att verka helt olika och frikopplade från varandra.

Att ha bra självkänsla är alltså att känna att man har ett värde fast man inte presterar jämt och ständigt. Att ha bra självförtroende är alltså att lita på sin egen förmåga. Jag tycker att jag har ganska bra självkänsla, jag känner till mina bra och mina dåliga sidor utan att tycka att det är jobbigt, jag kan ta kritik utan att min självbild rasar samman och så vidare. Men min självkänsla är starkt beroende av att det finns saker som jag upplever att jag är duktig på, som skrivandet, det intellektuella och fotandet. Om jag inte få uttrycka det på ett tag så blir det jobbigt. Alltså; om jag har dåligt självförtroende inom några specifika saker så blir även min självkänsla drabbad.

Jag tror inte att någon människa kan gå omkring och aldrig känna att hen är bra på något men ändå känna att hen är värd något (utöver något slags rent teorietiskt människovärde, vill säga). Jag vill hävda att även vår självkänsla är starkt beroende av hur vi känner att vi presterar, eller vad vi känner att vi kan. Sedan tror jag absolut att man kan vara mer eller mindre känslig för upp- och nedgångar i prestationsförmåga.

Så jag tänker såhär; självkänsla och självförtroende handlar båda om hur man presterar, men det ger utslags på olika lång sikt. En person som aldrig upplever att hen kan något tror jag får väldigt svårt att bygga upp en bra självkänsla. Jag menar inte att uppdelningen är fel, bara att den tillmäts större vikt än vad den faktiskt har.

7 reaktioner till “Självförtroende och självkänsla.”

      1. Nej, de stämmer ju absolut inte. Tror det är just därför vissa använder det just nu, en sån sak som spridit sig för att det är urdumt. Man skojar lite om det, typ. Gissar jag. Använder det alltså inte själv.

  1. Det behöver inte hänga ihop- jag har kunnat ha bra självförtroende, men dålig självkänsla, och tvärtom. Känner till många som delar min upplevelse, men givetvis också de som delar din. Det kan vara tätt sammankopplat, men inte alltid. Därför anser jag uppdelningen vara nödvändig.

  2. Men självkänsla är så mycket mer. Tex att man vågar säga till någon om denne gör en ledsen etc. Att man står upp för sina känslor. Man värdesätter sig själv, sina känslor och åsikter.

  3. Jag är med sugarhearted här. Att vissa är välsignade med tillräckligt av bägge känns inte som ett argument för att inte betrakta dem som två olika saker. Det här med prestationer och att ”känna att hen är bra på något” reser ju också frågan var den som skrev det (d.v.s. här du) drar gränsen för vad som är en prestation, och när man är tillräckligt bra för att få känna sig bra/för att det skall generera självkänsla? För mig är det skillnad mellan att känna sig OK som person och att känna sig duktig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *