Läste följande kommentar av Ameera under bloggkommentatorernas inlägg om lilla mig *tihi*.
Skiter i vem som kallar sig författare. Hellre att ”ungdomen” läser böcker som är bra svenska i och utan stavfel, än att läsa en massa bloggar fyllda av sånt.
Det finns en föreställning att bloggar har lågkvalitativt språk, vilket jag tycker är himla tråkigt. Det finns gott om bloggar där skribenterna är väldigt begåvade språkmässigt.
Samtidigt finns det gott om böcker med otroligt dåligt språk. Sällan direkt felstavat eftersom det korrekturläses, men ofta andra felaktigheter. Och om inte direkta felaktigheter så torftigt.
På bloggar experimenteras det mycket med språk vilket är fantastiskt roligt. Det experimentera spå ett helt annat sätt än vad det finns utrymme för inom litteraturen. Här får man utrymme att leka med språket även om det inte blir så bra alla gånger.
Så sluta nedvärdera bloggspråket och se att det ger utrymme för många människor att experimentera med språket.
Men åh. Visst finns det bloggar där skribenterna stavar fel, bygger upp meningarna knasigt och använder sig väldigt mycket utav talspråk… men samtidigt finns det ju en rad bloggar med bra språk. Det gäller bara att hitta dem. Fast man kanske måste skriva väldigt akademiskt för att det i den här personens ögon ska räknas som att man skriver bra?
Är språkvetare och när jag hör folk säga sånt vill jag bara gömma ansiktet i händerna av skam.
Vad ÄR det med alla språkpoliser och språkkonservatister som tror att språket blir BRA om det slutar utvecklas?
Läste senast i morse en långdragen diskussion om förortssvenska. De som diskuterade var sakliga och tycktes intelligenta, men hade nästan alla åsikten att det var katastrofalt dåligt för svenska språket med influser utifrån(!). Vilket jag antar betyder att de själva aldrig använder fula blatteord i stil med ”tjej”, ”radio” och ”hej”.
Tyvärr så tenderar bloggar som inte passar in i ”akademiskt korrekt skrivet” -tankesättet att falla bort rätt fort. I alla fall bland feministiska och generellt politiska bloggar så är det såhär. Du kan skriva exakt samma sak som en annan men den andra får mycket, mycket mer uppmärksamhet för att hen uttrycker sig ”bättre”. Med ”bättre” menar jag en bladning mellan att att skriva mer akademisk, så att du framställer dig som ”smart” och skriva intressant och roligt. Så det finns en stort krav på hur en ska skriva. Dom som inte gör det, ja dom får räkna med att ignoreras av dom flesta.
Allt det här tycker jag är sorgligt, men inte ett dugg förvånande då dom flesta sorterar bort såhär.
Glömde lägga till att det är också en sorglig påminnelse att det inte har så väldans mycket att göra med vad du skriver som hur du faktiskt skriver det. Själva budskapet är inte lika viktigt i slutända. 🙁