Till andra nätaktiva feminister.

Jag har noterat en viss uppgång i en viss typ av frågor på ask.fm, nämligen frågor som rör mina relationer till andra offentliga feminister som jag kan tänkas ha någon typ av privat relation till. Innan så har jag svarat på den här typen av frågor men nu har jag tänkt om en del kring det, och tror generellt att det är en bra grej att inte svara.

En kan inte veta vem som ställer de här frågorna och varför. Kanske är det välmenande, men risken finns att det handlar om något annat. Det är inte ovanligt att antifeminister spekulerar i vilka relationer som råder internt mellan feminister, eftersom de älskar att ha åsikter om hur vi lever våra liv. Det är onödigt att ge dessa spekulationer mer luft. Även om det inte finns någon direkt hotbild så är det inte bekvämt för alla att människor spekulerar om ens privatliv, och då är det onödigt att elda på det.

Även om det inte är ”hemligt” att en har vissa typer av relationer med andra så betyder inte det att det är bekvämt att de ligger ute till allmän beskådan. Alla är inte lika bekväma med att andra vet vilka de umgås med och hur, och det är viktigt att tänka på när en tar ställning till om en ska svara på dessa frågor eller inte. Även om en inte ger någon ny information i svaret så ger en ändå mer spridning åt de antaganden och spekulationer som står i själva frågan.

Så ja, jag tänker att det är smart att sluta svara på de här frågorna, i alla fall om en inte har kollat av med den det gäller innan. Att skriva om relationer är en sak, att lämna ut de personer en har relationer med är en annan.

I sammanhanget kan jag passa på att nämna att det kan vara en bra ide att fråga folk innan en offentliggör att en hänger med dem/ska hänga med dem/har hängt med dem/pratar privat med dem och så vidare. Det handlar om att visa respekt för varandras gränser när det kommer till offentlighet. Alla vill inte vara offentliga på samma sätt.

Ask.fm

Har startat en ask.fm där en kan ställa frågor till mig. Ibland tar jag några dagar på mig med att svara, men jag svarar på allt som inte är otrevligt. Tänkte att jag skulle lägga ut sådana jag tycker är intressant här.
Det finns en sorts allmän rädsla för att diskutera öppet om jämställdhet, vilket jag tycker är frustrerande. Har du några tips för att få igång en mer levande/öppen/engagerad diskussion? Hur ”talar man med bönder på bönders vis”?
Jag tycker väl inte direkt att det har någon skyldighet att tala med ”bönder”, och ifrågasätter också att det skulle vara värdefullt. Jag tror att det är viktigt att vara hård och ställa upp sina egna villkor för samtalet, på det viset slipper en ödsla en jävla massa tid på folk som ändå inte är intresserade. Om en är tydlig med sina åsikter och utgångspunkter och säger nej till härskartekniker och andra fula debattknep så slipper en för det mesta ändlösa diskussioner med idioter, och det tycker jag är bra för då kan en lägga sin energi på vettigare saker.
Tycker du att all feministisk verksamhet borde vara separatistisk eller ser du en poäng i att män är med i diskussioner och åtminstone lyssnar?
Den mesta feministiska kamp sker som jag ser det inte i några organisationer utan i privatlivet, alltså i mötet med en massa olika slags människor, och således även män. Jag tycker det är viktigt att det finns kvinnoseparatistiska organisationer men jag tycker att män ska lyssna på feminister och anpassa sig. Jag tycker däremot inte att det är feministers ansvar att lära upp en massa män och släppa in dem i sina organisationer så att de kan bli ”goda feminister”, utan jag tycker att en viktigt del i att vara en god feminist som man är just att kunna förstå att en inte har tillgång till precis alla jävla rum i detta samhälle. För mig är det viktigt att hämta kraft, och det gör jag till stor del i kvinnoseparatistiska rum, det gör att jag orkar gå ut och möta världen sedan och sprida feminism till bland annat män.
Har du/har du haft mycket komplex? Har själv så mycket komplex, skulle ändra allt i mitt utseende om jag bara hade pengarna, trots att jag ideologiskt sätt inte kan stå för det. Vet du hur en förbättrar sånt här? Kan inte gå ut utan att må dåligt över hur jag ser ut, även om någon aldrig sagt något
Ja, jag har haft ätstörningar under en lång tid och tyckt väldigt illa om min kropp. Jag gör det fortfarande ibland, men försöker att tänka på det så lite som möjligt. Mitt bästa tips är ”fuska tills det funkar”, alltså bara försök skita i det och inte tänka på det även om det är svårt, för det hjälper faktiskt ofta jävligt bra till slut. Jag blev själv frisk från mina ätstörningar när jag var deprimerad eftersom jag inte orkade bry mig om min kropp då, gick upp en del i vikt och märkte att det faktiskt inte var någon jävla katastrof. Samma kanske kan funka på andra utseenderelaterade grejer? Alltså att bara försöka skita i att sminka sig eller vad det nu är du känner att du måste göra ett tag, även om det är jobbigt. Jag förstår att det kanske inte är så enkelt men jag tror att det är en av de bästa vägarna framåt.
Jag har vissa strategier som jag tillämpar även nu. Jag försöker till exempel att prata så lite som möjligt om mitt utseenden och ber människor att inte prata om det. Jag har till exempel valt att ta bort speglar från mitt rum så att jag slipper tänka på hur jag ser ut hela tiden. Sedan tar sådant tid och det måste få ta tid, det är svårt att vänja sig av med sådana tankar, men det är jävligt värt det när en kommit någonvart.
Vad anser du om ”feministisk porrfilm”? Kan det verkligen vara en feministisk handling att köpa kvinnors kroppar och sexuella integritet för pengar bara för man gör det ”mjukare”?
Jag tycker aldrig att kommersiell porr kan vara feministisk. Jag tycker det är mycket konstigt att vissa feminister verkar vara helt ok med den exploateringen bara det är ”normbrytande”. Jag tycker inte att det är särskilt sympatiskt att tycka att andra kvinnor ska exploateras för att en själv ska få någon ”spännande” nervkittlande upplevelse. Sedan kan väl folk göra amatörporr bäst de vill, men jag tycker inte att det ska vara möjligt att tjäna pengar på att exploatera andra människor sexuellt.
Vad anser du om monarkin vi har i Sverige i dag?
Det är en sån där fråga som jag verkligen inte tycker är särskilt viktig. Det är klart att det suger att vi har några slags offentligt finansierade brats som springer omkring och ägnar sig åt vidriga saker som överklassen gör, men jag tycker inte att det är mer problematiskt än något annat i det här samhället. Sedan tycker jag det är fånigt att tro att kungen kan vara opolitisk, han representerar ju en viss klass bara med sin blotta existens.
Ibland tycker folk att det är ”omodernt” men kung och så vidare och att det inte passar sig i en demokrati, och då kan jag väl känna att det är att ge vår så kallade demokrati lite väl mycket cred. Jag uppfattar ingen kungen som mer omodern än något annat i detta samhälle. Överlag tycker jag att det är en fånig symbolfråga som liberaler gillar att håll på med och att folk borde engagera sig lite mer i den kommunistiska revolutionen istället.