Min favoritklyscha i bloggvärlden är att man bloggar för sin egen skull. Vad då ”min egen skull” undrar jag då. Klart jag bloggar för min egen skulle i den meningen att jag personligen blir glad när folk gillar det jag skriver. Men det är ju inte som att man inte bryr sig om vad andra tycker om det man skriver, jag skriver ju offentligt för att jag vill uppmärksammas.
Ska det vara så svårt att erkänna att det är fett jävla skönt med bekräftelse. Jag menar herregud, jag skulle bli helt galen om jag inte fick några kommentarer. Kan man inte bara erkänna att det är viktigt vad människor tycker och tänker om en.
Men sen undrar jag också varför all hela tiden måste göra en grej av att vara individualister. I mina ögon är det ett ganska osympatiskt drag att ”inte bry sig”. Kanske är jag färgad av att jag själv inte känt den där ständiga pressen att passa in som jag vet att vissa andra gör men jag tycker att det är ganska störigt med alla bloggare som hela tiden måste orera om hur lite de bryr sig om alla andra. Kul att vara osympatisk och egocentrerad?