Det handlar inte om att kvinnor skulle vara svaga.

Blev på twitter länkad till denna artikel som i kort framför åsikten att hela grejen med att stoppa det näthat som kvinnor utsätts för handlar om tendenser att ”skydda” kvinnor från grovt språk och att man på detta sätt själv skulle vara ännu mer sexistiskt, som inte tror att kvinnor kan ”ta det” för att de på något sätt skulle vara svaga.

Jag har inga tvivel om den själsliga styrkan hos de flesta kvinnliga feministiska skribenter. De fortsätter ju skriva dag efterdag trots allt de blir utsatta för, det är imponerande! Jag tänker på skribenter som Lisa Magnusson och Johanna Sjödin som titt som tätt får helt absurda påhopp. Jag tror absolut inte att de är mindre kapabla att hantera detta än vad män i regel är, vad jag däremot är ganska övertygad om är att män inte får denna typen av påhopp i samma utsträckning. Nu minns jag inte var jag hörde det, det kan ha varit P1, men när man hade gått igenom kvinnliga och manliga skribenters hatmejl så hade de riktade mot kvinnor varit betydligt mer personliga och hotfulla, medan de riktade mot männen varit ”sakliga” i högre grad.

Kommentar från feminsthora, riktad mot Johanna Sjödin.

Nu må det vara sant att det är svårt att ta till en enskild åtgärd för att få bort detta. Dels så ska man ju såklart hantera det som övergår i brottslig handling som om det skett irl, men även hårdare kommentarsmoderering (vilket ju i mångt och mycket redan finns) och uppmärksamhet till problemet tror jag är viktigt. Att få folk att inse att det är ett problem, för det betyder sjukt mycket att få stöd. Det är till exempel därför feministhora är en bra grej, för att den visar på vilket hat som faktiskt riktas mot feminister utan att vi själva behöver ha de obehagliga kommentarerna på våra egna bloggar. Dessutom så fungerar det som en uppsamlingsplats för information om de hatkommentarer som skrivs, om det nu någonsin skulle bli en fråga om åtal. Annars slängs ju det mesta direkt.

Men det handlar inte om att kvinnor skulle vara svaga och tåla mindre, det handlar om att de allra flesta tycker att det är sjukt obehagligt att varje dag mötas av sånt här. Att varje dag bli påmind om att det finns människor som vet vem man är, hur man ser ut och kanske var man bor, som man själv inte vet något om och att dessa människor eventuellt skulle vara intresserade av att skada en. Det är inte en särskilt trevlig känsla för någon.

Varför näthat är viktigt.

Hamnade i en diskussion på Facebook angående bloggen Feministhora. En person tyckte såhär:

Om feminism är att tillrättavisa personligt riktade glåpord så ja då har det verkligen gått för långt.

Nåja. Först om främst är det knappast på det viset att feminism är det. Det är absolut en feministisk blogg och syftar till att belysa ett problem relaterat till könsmaktsordningen. Men det är typ en liten liten droppe i havet i förhållande till alla andra saker feminister gör. Jag menar, bloggen innehåll har ju genererats av kommentarer jag och andra fått på feministiska texter. Bara en sån sak. Jag bad personen att förtydliga sig och hen skrev:

Det är inte en feministisk fråga, det är personliga hot (inte glåpord! fel av mig) som du tyvärr mottagit. Men det finns ju ingen som tolkar de nästintill maniska inläggen med dagisgrammatik som legitim kritik mot feminism. Personen som skrivit inläggen kanske är 12-13 år med tanke på ordvalen. Det är jättetråkigt att du blir hotad, men använd det inte som argument för en samhällsreform. (Om det nu var det du gjorde med titeln ”Feminismen har verkligen gått för långt va?” [titeln på länken när den låg uppe på Kränkta vita män])
Jag argumenterade emot att det skulle vara et isolerat problem såhär:
Du har uppenbarligen aldrig drivit en feministisk blogg. Vi får utstå extremt mycket hot, spott och spe. Min tolkning beror troligen på att det fortfarande finns ett extremt utbrett kvinnoförakt. Det är ju inte som att hoten slår urskillningslöst, mot vem som helst som råkar driva en blogg.
Detta står jag såklart fast vid. Grejen är att tjejer som bloggar om politik, och då främst feminism, får utstå väldigt mycket misogyni. Vi blir kallade horor, slampor, fittor och så vidare. Vi blir förminskade och ogiltigförklarade. Alla dessa skällsord och metoder har sin grund i patriarkala strukturer och könsroller, där kvinnor förvänta svara på ett visst sätt och ta illa upp av vissa saker.
Jag fick svar från en annan person som löd såhär:
Tillmälen används mot alla som tar ståndpunkt för något (och som i många modebloggares fall, människor som absolut inte har någon ståndpunkt överhuvudtaget), det har förekommit sedan antiken och ju mindre social konsekvens det har för eventuella användare av tillmälen, desto oftare lär de förekomma. Feminister är ljusår från att vara isolerade mål för dylikt. […] Sedan undrar jag över slutsatsen också; menar du på att ett finit antal internetanvändare som söker sig till bloggar och är tillräckligt engagerade och frustrerade för att skriva tillmälen representerar resterande befolkning?

Det är sant att tillmälen alltid kommer att användas mot meningsmotståndare. Jag hade inte gjort någon stor grej av att någon kallade mig typ idiot. Däremot gör jag en grej av att någon kallar mig saker som baserar sig på patriarkala strukturer. Även hot som riktas mot modebloggar gör ofta det, för de är ofta kvinnor.

Sedan vill jag lite motsätta mig detta att alla som uttrycker sig skulle vara lika vanliga måltavlor. Det är sant att sånt här riktas mot folk i allmänhet på internet men det är ganska mycket vanligare mot folk som belyser maktstrukturer. Typ antirasistiska och feministiska bloggar. Då kryper de fram, dessa otroligt ihärdiga personer som liksom inte har någon gräns på vad de skriver, hur långt de skriver eller hur många medvetna misstolkningar de gör. Som återkommer gång på gång. Detta är skillnad mot någon grinig fjortis som typ skriver ”du är ful” i Kissies kommentarsfält. Detta är inte bara elakheter för sakens skull, utan är menat att trycka ner just personer med dessa specifika åsikter. De använder olika namn för att framstå som fler och så vidare.

Visst är det också värt att jobba för ett bättre nätklimat i största allmänhet, men man måste också kunna se varför vissa hot riktas mot vissa personer som företräder vissa ståndpunkter. Jag tycker också att det är viktigt att belysa hur detta ser olika ut beroende på vem som är mottagaren, för i folks val av förolämpningar döljer sig mycket.

Syftet med bloggen är dels att visa att den här typen av hat finns och att det inte är okej. Det är också ett sätt (för mig i alla fall) att samla bevismaterial om det skulle behövas i framtiden. Vidare så är det ofta skönt att se att många andra feminister utsätts för samma saker ungefär samtidigt, för då kan man ofta dra slutsatsen att det är samma person som härjar runt.

Nej, dessa personer är inte representativa för allmänheten lika lite som män som slår sina fruar, importerar hälften så gamla fruar som de utnyttjar eller våldtar är det. Icke desto mindre är det symptom på könsmaktsordningen. Det viktigaste är att denna typ av hat inte accepteras eller ignoreras för att det bara är ”några få”. Just därför ska dessa få inte få påverka mycket.

Sedan är det knappast den viktigaste feministiska frågan eller aktiviteten. Men vad är det, egentligen?

Feministhora.

Just det! Hannah har dragit ihop en blogg kallad Feministhora där hon publicerar vidriga kommentarer som riktas mot feminister. Jag själv har två kommentarer riktad emot mig uppe. Läs och förundras över människors grovhet! Om du själv får en vidrig kommentar eller hittar någon någon annanstans så tycker jag att du ska skicka in den till mejlen: feministhora@gmail.com, helst även med ip-adress. Syftet är att visa hur mycket hat som riktas mot en bara för att man skriver om feminism.