Om hur fördomar sprids och reproduceras.

Igår reagerade jag på en tweet som löd såhär:

Alla ungdomar som: ”Jag skiter i skolan, jag vill bli PROGRAMLEDARE!” kan ju se Petra Mede växla mellan franska och engelska på scen nu.

Nu tänkte jag försöka säga något om hur fördomar sprids, legitimeras och reproduceras. Det är en utbredd uppfattning idag att ungdomar är lata, bortskämda och så vidare. Ibland sägs det att vi bara vill ha roliga jobb (gud, sedan när är det fel att drömma) och inte vill anstränga oss. Den här myten används politiskt på ett tydligt sätt, folk tycker att regeringen inte behöver göra något åt ungdomsarbetslösheten eftersom en förklaring är att ungdomar minsann är lata, inte vill ah jobb och så vidare. Jag tror att ni förstår ungefär vad jag menar.

I ett sådant klimat kan en inte bara kasta ur sig saker om ungdomar på det sättet och sedan hävda att en inte bidrar till dessa fördomar. Det gäller att tänka efter vilka fördomar en reproducerar. Om det inte hade funnits en uppfattning om att ungdomar i allmänhet är lata och bortskämda hade det inte varit ett problem att skriva som det skrivs i tweeten, men nu är det tyvärr så att denna uppfattning är utbredd och använda i politiska syften, vilket gör att en bidrar till den världsbilden när en skriver sådana saker. På samma sätt fungerar det med att till exempel ”kritisera” halaslakt i ett samhälle där muslimer utsätts för rasism, eller ta upp att den finns en möjlighet att kvinnor falskanmäler våldtäkt i ett patriarkalt samhälle. Dessa två saker hade kanske varit okej i ett fullkomligt orasistiskt eller jämställt samhälle, men i ett samhälle där dessa myter sprids och används för att misstänkliggöra invandrare så är det annorlunda.

Sedan kan en alltid säga att det ”faktiskt finns” sådana ungdomar. Ja, så är det garanterat, det finns idioter i alla läger. Frågan är om 1) det är specifikt för ungdomar 2) det är specifikt för nuvarande ungdomsgeneration 3) om det är vanligt förekommande. Jag hävdar att inget av dessa tre stämmer, men jag tycker att det är uppfattningen som sprids i tweeten. Det står svepande ”alla ungdomar” vilket enligt mig indikerar att det är något som förekommer relativt ofta, ändå har jag aldrig någonsin stött på en ungdom som skiter i skolan för att hen vill ”bli programledare”.

Nu kanske någon tycker att jag överdriver och att det inte ”var så farligt” eller ”illa menat”. Detta stämmer säkert, och jag anklagar inte heller författare till tweeten att ha skrivit för att vara taskig mot ungdomar eller för att vara upphov till den samlade skit som sprids om ungdomar. Min poäng är att det blir väldigt lätt att göra billiga poänger på en grupp som redan är utsatt för en massa fördomar, precis som det är lätt att göra billiga poänger på muslimer och kvinnor. Och samtidigt som en gör den billiga poängen så sprider och reproducerar en en myt som är skadlig för ungdomar, och något som för en själv verkar harmlöst och oskyldigt gör det ytterligare lite svårare för den gruppen att för erkännande, värdighet och hjälp.

Nu väntar jag bara på den obligatoriska självömkande krönikan.

Jag fattar inte hur Marcus Birro resonerar. Hur kan en människa vara så otroligt världsfrånvänd att man inte fattar hur det är ett jävligt stort problem om man som ledare för ett debattprogram kandiderar till en roll som partiledare. Han tycker att han ska få ”en chans” att ”rätta till felet”. Han hade fan sin chans men valde tyvärr att sumpa den genom att göra ett otroligt ogenomtänkt utspel. Hade han haft en uns professionalism så hade han i alla fall frågat tv4 innan han gick ut med sin kandidatur.

Nu riskerar han att behöva flytta från lägenheten som tv4 har ordnat åt honom, vilket såklart är föremål för gråt och tandagnisslan. Det stör mig att han inte fattar hur extremt priviligerad han är som ens har fått möjligheten att vara programledare och få sin lägenhet fixad av jobbet, att han anser sig orättvist behandlad nu uppfattar jag faktiskt som riktigt hånfullt.

Nu väntar jag bara på hans självömkande krönika rörande detta. Troligen kommer den att levereras med inslags av så kallad ”jantelagskritik” eftersom Sverige är ett så jävla inskränkt land eftersom vi misstror Birros förmåga att bedriva objektiv journalistik samtidigt som han kandiderar som partiledare. Kanske även någon svada om hur vi diskriminerar kristna i detta land. Vad vet jag. Att det inte kommer någon krönika alls ser jag däremot som extremt osannolikt.