Tycker att detta Cissi Wallin skrivit om trendig alkoholism är bra. Det är en otroligt viktig fråga som förtjänar mer uppmärksamhet än vad den får. För trots att svenska alkoholpolitik är väldigt restriktiv så är det fortfarande liksom inte okej att tala om alkoholens skadeverkningar. Inte alls på samma sätt som det är okej att tala om cigg, godis eller hasch. Om man snackar om alkohol och alkoholism är man genast en så kallad ”moralist”, det förutsätts att man vill påverka människors livsvanor av enbart moraliska skäl och inte för att det kan ha en effekt på t.ex. hälsan hos individer.
Jag har tänkt på det mycket på sista tiden, det där med hur alkohol upphöjs i vår kultur medan andra droger är extremt tabubelagda. Det är så konstigt. Alkohol ses som ett självklart inslags i så många kontexter samtidigt som nykterism gör folk nervösa och provocerar otroligt mycket. Det är helt normalt för folk att säga att de ska ”dricka sig så fulla att de inte minns något dagen efter” eller att någon borde ”släppa loss och ta en öl”.
Det har för min egen del blivit svårare och svårare att avstå från alkohol, mycket för att jag befinner mig i en social kontext där drickande tas för givet och mycket socialt umgänge sker på krogen. Inte för att någon dömer den som inte dricker men när det alltid är ett alternativ som presenteras så blir det en del av vardagen. Det tenderar också att smyga sig på, det blir mer okej eftersom alla andra gör det. Och om man plötsligt avstår blir man ofta ifrågasatt. Inte alltid på ett otrevligt sätt, men det är ändå något som ses som avvikande.
Det blir också svårare att erkänna för sig själv att man inte konsumerar sunt i ett sådant klimat vi har idag. Ingen vill ju se sig själv som alkoholist, och endast en alkoholist behöver ”skära ner” på alkoholen. Att det finns människor som ligger i gränslandet, som riskbrukar utan att vara alkoholister, glöms som ofta bort.
Jag skulle vilja att vi talade mer om de alkoholisterna som inte slår sina barn eller sitter på torgbänkar. Jag skulle vilja att vi talade om de chicka alkoholisterna, de vars liv går ihop ändå, som dricker fina viner till middagen och som blir lite sådär charmigt berusade. Och så skulle jag vilja att vi talade om de i gränszonen, om när bruk övergår i riskbruk och missbruk och när det övergår i beroende. Vad skillnaden på alla dessa begrepp är och varför man kan ha ett osunt förhållningssätt till alkohol utan att för den sakens skull vara alkoholist.