När det är Pride så brukar inträdet vara ganska omdiskuterat. Detta år var det ganska dyrt, 1200 kronor för en vecka. Förra året så var det fri entré på Pride vilket dels ledde till att festivalen gick jättemycket back men också till att den drabbades av så kallad heteroinvasion, det vill säga att festivalområdet dominerades av heterokultur i för hög utsträckning, vilket av vissa upplevdes som ett problem. När man säger detta så reagerar folk oftast med att säga: ”men hbtq-personer måste faktiskt respektera heteros också”.
För det första så är det knappast den sexuella läggningen hetero som man vänder sig emot, snarare att folk är heteronormativa. Om man anordnar en festival för hbtq-frågor så vill man såklart att alla som tillhör någon av dessa grupper ska känna sig trygga och välkomna där, vara norm, helt enkelt. Det kan bli svårt när en massa heteros svänger förbi för att kolla in spexiga hbtq-personer.
Vissa har ju bilden av Pride att det ska vara ett trevligt inslag som”livar upp” gatubilden för en vecka om året och jag kan tänka mig att den typen av personer gärna går förbi festivalområdet för att kolla runt lite. Om jag var hbtq-person så skulle jag uppleva det som väldigt olustigt om det kom många sådana personer.
Det är såklart jättetråkigt att hbtq-personer med begränsade resurser inte är välkomna inne på Pride, men jag kan verkligen se syftet med att man låter festivalen kosta lite. Jag tänker att det effektivt sållar ut dem som bara vill svänga förbi för att titta lite och gör att de som är verkligt intresserade av hbtq-frågor stannar. Jag tror att det är viktigt att det finns en viss exkludering vid sådana arrangemang, för att människor verkligen ska känna sig bekväma med att bryta mot normerna.