Det är en riktig pr-miss att kalla sig man efter tusentals år av förtryck.

Twittrade såhär idag med anledning av ytterligare ett manligt pucko som tycker att feminister ska sluta kalla sig feminister för att det är så dålig pr.

Män som klagar på att feminism är ett laddat ord. Kan ni byta kön? Ert kön har tyvärr fått negativ laddning efter 100-tals år av förtryck. Alternativt sluta säga ”man” och kalla det något annat, som låter lite mer positivt. Typ ”solstråle”.

Gruppen män har verkligen pr-problem. Med en ny fräsch image skulle ni kunna åtgärda detta! Genom att kalla er själva män så kopplar ni er samman med de där extremisterna som slår och våldtar kvinnor. Dåligt pr-move! Nene, om ni män någonsin ska kunna få inflytande får ni nog bli lite bättre på att göra reklam för er om ni förstår hur jag menar. Ni män kan kanske anlita Schlingmann? Hen har ju gjort underverk för Nya Moderaterna. Kanske kan rädda även ert varumärke?

Kan tyvärr inte ta män på allvar när de envisas med att kalla sig män. De behöver bara sluta så lovar jag att lyssna. Det är ändå upp till männen att göra sig förstådda. Då funkar det tyvärr inte att gå omkring och kalla sig ”man”. Jag säger inte att det är rätt, men många ser faktiskt rött när de hör ordet ”man”. En måste anpassa sig om en vill se förändring.

Gjorde även lite ändringar i Kronqvists otroligt puckade krönika om att feminister borde sluta kalla sig feminister för ett tag sedan, som jag även bloggat om här. Här har ni den:

Det finns helt enkelt en stor grupp människor som ser rött när de hör ord som män, killar och snubbar. Man kan tycka att beröringsskräcken med den manliga vokabulären är såväl överspänd som antiintellektuell. Men ords laddning är något man måste förhålla sig till om man vill uppnå resultat.

Per Schlingmanns betydelse för Nya Moderaternas framgångar må vara överskattad. Men han förstod ordens värde. ”Säg inte segregation eller bidragsberoende, säg utanförskap.” Så kunde Moderaterna gå från att under Bo Lundgren vara ett parti som pratar om att sänka skatter, till att under Fredrik Reinfeldt sluta prata om det – men i stället göra det.

Männen borde köpa några konsulttimmar av Schlingmanns nya firma. För även om manalys är användbart för att säkerställa sitt privilegium, betyder det inte att begreppet man är lika effektivt när det gäller att framstå som sympatisk och ickevåldsam. Speciellt inte när debattörer använder ord som ”statsfeminism” för att beskriva den nuvarande ordningen. Då riskerar man att alienera kvinnorna i samhället.

Så kom igen nu alla män! Visa att ni tar Avstånd™ från tusentals år av kvinnoförtryck genom att sluta kalla er män. Det är ett jävligt nedlusat varumärke faktiskt, och känns inte alls fräscht utan tvärtom ganska sunkigt. Jag kommer tyvärr inte kunna ta er på allvar innan ni börjar kalla er något annat. Kontakta Schlingmann, hen kan säkert hjälpa er! Kolla bara på hur hen helt lyckats få Moderaterna att sluta förknippas med sitt motstånd mot rösträtt, stöd till apartheid och så vidare.

Alltså jag försvarar ju såklart inte de som tycker det är något dåligt med ordet man men en måste faktiskt anpassa sig efter verkligheten om en vill behålla sina privilegier och verkligheten ser faktiskt ut som så att man är ett jävligt dåligt ord om en vill bli tagen för sympatisk. Jag tar inte ställning, jag vill bara hjälpa till.

Och just det: SKJUT INTE BUDBÄRAREN!!!

Dejta någon annan då.

Alltså, jag fattar ju också att det finns social press på killar att ta notan vid en dejt. Vad jag däremot inte begriper är det satans gnället. Om det var så att folk började sprida ut rykten om killar som inte tog notan eller om främmande kom fram till en på stan och ba ”såg att du ej tog notan, du är ingen riktig man” så skulle jag fatta att det var störigt, men så är det väl ändå inte?

Om vi jämför med smink för tjejer då. Jag antar att många killar förväntar sig att man som tjej ska sminka sig och göra sig fin, kanske raka benen, om man dejtar. Om jag inte hade velat göra detta hade jag inte  gjort det, och om killen hade dumpat mig för den sakens skull hade jag tyckt han var ett arsle. Men jag vet att det finns andra killar som inte är så dumma i huvudet.

Många människor är idioter som beter sig både rasistisk och sexistiskt. Många skulle nog förvänta sig att du betalade notan. Men då tycker jag att du ska säga: ”nej, tyvärr, jag tänker inte betala notan bara för att det förväntas av mig på grund av mitt kön” och helt enkelt skita i det och skita i tjejen, om du tycker det är en så stor grej. På samma sätt som jag inte passivt hade accepterat om nån snubbe höll på och tjatade om att jag skulle sminka mig och så och sen ändå gnällde om det. Man väljer vilka människor man umgås med och det är absolut inte så att alla kvinnor kräver att killen ska betala notan, och då får du helt enkelt dejta någon av dem.

Tjejsamla.

Språkrådet har alltså presenterat nya ord för i år. Ett av dessa ord är ”tjejsamla”. Birgitta Lindgren förklarar:

Det betyder att man inte samlar så maniskt som vissa killar gör, utan nöjer sig med några stycken. Det anses vara mer typiskt tjejer att samla så. Killar kan ju ofta bli nördiga i sitt samlande.

Tydligen har de innan haft med ordet ”tjejkött” som alltså ska åsyfta ljust kött. Jag har även hört ordet ”tjejlyssna” som innebär att man lyssnar på samma låt om och om igen.

Finns motsvarande ord för killar? Kan inte dra mig till minnes något ord som föregås av ”kill” på det här sättet.

Jag måste säga att jag tycker att det är ytterst märkligt att språkrådet vill slå fast betydelsen av ”tjejsamla”. Inte för att det skulle vara något negativt i ordet i sig, men i så fall borde väl även det mer maniska ”killsamlandet” få en plats?

Varför kan man inte få prata om något annat utan att först säga om barnet är en kille eller tjej?

En liten grej vill jag klargöra kring underbaraClaras ovilja att berätta om könet på sin unge. Såhär var det: UnderbaraClara födde barn. Hon skrev inte vilket kön barnet hade under de första typ tre dagarna. Folk började fråga. Clara undrade varför det var så himla viktigt för dem att veta och då bröt helvetet löst. Hur kunde Clara undanhålla människor denna information? Hur kunde Clara göra en så stor grej av vad barnet hade mellan benen?

Clara hade inte gjort någon grej av detta alls, det var alla som frågade som gjorde en grej av det. Faktiskt. Clara skrev absolut inte såhär: ”jag har fött barn men jag kommer inte berätta vilket kön det har”. Däremot så förutsattes det att hon skulle berätta om sitt barns kön så till den milda grad att det var provocerande bara det att hon inte skrev det. Är inte det konstigt?

Varför är man en ”fåntratt”, som Calle så fint uttrycker det, bara för att den första informationen man delger om sitt barn är könet? Varför kan man inte får prata om lyckan med att ha fått ett barn utan att behöva skriva om det är en kille eller tjej? Varför är det så förbannat viktigt för människor att veta barnets kön att de till och med minns denna oförrätt typ ett år efter att det inträffade?

Och så undrar jag vem det är som tvingar någon till något här. De som tycker att det är ett fruktansvärt brott och stöld på sin två dagar gamla bebis identitet att inte skriva vilket kön hen har det absolut första man gör efter födseln, eller vi som tycker att det är helt okej att man kanske inte berättar könet det första man gör utan pratar om andra saker istället. Som hur mycket man älskar när ens barn ler eller att det är friskt eller att det ens lever. Hur glad man är att man har fått sätta ett liv till världen. Varför kan man inte få prata om det utan att först säga om barnet är en kille eller tjej?

Era rubriker: Om jag fick leva en dag som man.

Nu har jag skapat en alldeles egen kategori för läsarrubrikerna, för det kom så många. Tänkte köra samtliga i ordning. Denna kommer från everlasting.

Trots att jag är övertygad feminist så har jag aldrig riktigt känt av det där kvinnoförtrycket som så många snackar om. Jag ser det ju såklart hela tiden i min omgivning, men personligen har jag sällan känt mig nedtryckt för att jag är kvinna. Kanske beror det på att jag alltid haft de där svaren som man ska langa på härskartekniker och annat trams naturligt, jag har inte behövt läsa mig till det.

Jag har aldrig varit blyg och osynlig, jag har alltid tagit plats och vågat ha åsikter och säga emot. Jag har alltid trott på mig själv tillräckligt mycket för att våga göra det. Sen har jag lidit av typiska tjej-åkommor också. Som ätstörningar och p-pillerdepressioner och en vilja att vara liten och gullig men jag har alltid varit tillräckligt förbannad och frispråkig och intresserad av att alltid uttrycka min åsikt för att låta det ta överhanden.

Om jag bara bytte biologiskt kön för en dag, alltså att allt annat i min genuppsättning och min bakgrund var precis detsamma förutom att jag hade en y-kromosom istället för en x-kromosom så hade väl det mest intressanta varit att kunna notera vilka skillnader i personlighet som uppstår bara genom själva det biologiska könet. Jag tror att det finns skillnader, men det skulle vara intressant att se vilka de var och hur tydliga de var ur ens eget perspektiv.

Och så skulle jag göra allt det jag brukar göra och kolla om folk behandlade mig annorlunda. Om folk lyssnade på mig med mer respekt när jag pratade. Jag vet inte vad jag tror faktiskt, antagligen skulle det vara en skillnad men jag tror inte att den skulle vara så stor. Eller jag hoppas inte det, eftersom jag försöker invagga mig själv i den där övertygelsen om att jag inte går miste om något för att jag är kvinna.

Det mest intressanta hade varit om man fick jämföra att bara byta kön rent biologiskt med att ha levt hela livet med samma genuppsättning och alltså jämföra det som är biologiskt betingat med det som är effekter av uppfostran.

Det hade säkert varit stor skillnad, men jag undrar om jag hade varit en lyckligare människa om jag var kille. Jag tror inte det, jag hade nog varit precis lika bitter och hatisk men kanske lite sämre på att laga näringsriktig mat.

Visa gärna upp dig själv i underkläder, PAOW!

PAOW har återigen lagt upp en lättklädd bild på sig själv. Folk är sura, som vanligt. Inte ska en ung kvinna behöva visa upp sin kropp på det sättet. PAOW har skrivit ett inlägg till sitt försvar, där hon snackar om att hon är stolt över sin kropp och om att killar inte alls möter samma respons när de visar upp sig.

Jag menar, när Hugo lägger ut en bild på sin överkropp eller på sig själv i underkläder så är det helt ok. Ni skriver att det är sexigt. Snyggt. Läckert. Ni vill ha mer. Men ingenting om att han saknar självrespekt? Varför inte det? VARFÖR ska det vara så?

Läser lite i kommentarsfältet och stöter såklart på det vanliga gamla tjafset om att en feminist minsann inte visar upp sin kropp!

Om du skulle vara det minsta lilla feminist så skulle du inte lägga upp dessa typer av bilder, det bekräftar bara vad vårat mansdominerade samhälle anser om kvinnor, dvs att det ända de duger till är att klä av sig och tillfredställa männen och göra saker som de vill. Jag är minst lika stolt över min kropp som du är men jag skulle aldrig lägga ut en bild på mig själv i vare sig underkläder eller bikini, för jag vet att det finns människor ute på nätet som inte alltid har så goda avsikter med andra personers bilder och för mig räcker det att jag själv vet hur stolt jag är över mig själv.

Den här tjejen snackar om att folk inte alltid har goda avsikter med andra människors bilder. Ärligt talat så bryr jag mig inte ett skit om någon runkar åt en bild jag lägger ut. Jag vill kanske inte veta det men det är verkligen inget som hindrar mig från att lägga ut bilder på mig själv. Är inte det lite samma resonemang som att det är upp till mig som kvinna att inte klä mig sexigt för att ingen ska vilja våldta mig.

Jag undrar varför folk måste vara så himla sexnegativa hela tiden. Jag tror verkligen att det är fel väg att gå, att ständigt vilja att folk ska gömma sina kroppar. Det snackas alltid om objektifiering men är det verkligen att vara en sak att ta en bild på sig själv med underkläder? Hur mycket hud måste man visa för att förvandlas till en pryl.

Seriöst: jag gillar att knulla och jag gillar att vara snygg och sexig. Jag rakar gärna benen och fitthåret till en söt liten frisyr och tar på mig lite schyssta underkläder när det vankas knulle! Jag gör mig mer än gärna åtråvärd för min partner. Jag ser absolut inget problem med det. Om jag hade raggat på folk (vilket jag inte gör då jag har fast sällskap) så hade jag troligen visat upp min kropp. Inga konstigheter!

Hur kommer det sig att när tjejer visar lust att vara snygga och åtråvärda så är vi objekt och när killar visar lust så är de onda players? Jag är inget objekt för att jag vill ha kuk och gör vad som står i min makt för att få det. Jag skulle vara ett objekt om jag bara låg helt livlös och lät vem som helst göra vad som helst med mig.

Jag blir så trött på att det fortfarande, år 2011, är fult av tjejer att visa lust till sexuellt umgänge. Så fort man låter någon stoppa snoppen i en så handlar det om att man är svag för tjejer ska alltid alltid spara på sig och hålla på sig och inte falla för sina lustar. Och killar uppgift i livet är att ständigt tänja på våra gränser och använda sitt övertag som män för att kunna knulla oss!

Visst kan det vara så att PAOW gör saker de flesta inte skulle göra eftersom hon vill ha bekräftelse. Men det är faktiskt inget konstigt med det heller. Hon är 17 år gammal och experimenterar med sig själv och sin sexualitet och det finns inget dåligt eller fel med att vilja bli uppmärksammad för sin kropp då.

Det är år 2011 och man kan vara både kropp och själ, allt i ett. Man degraderas inte till enbart kropp bara för att man visar upp den och använder den. Man förlorar inte förmåga att tänka för att man lägger upp en bild på sig själv i underkläder. Och framförallt: både tjejer och killar kan visa upp sig, vara sexiga, vara åtrådda utan att för den sakens skull degraderas från människor till prylar.