Ett fotoår.

Idag är det lite mer än ett år sedan jag skaffade min första systemkamera. Under året har jag bytt upp mig en gång, köpt fyra nya objektiv och fotat mig igenom alla årstider. Jag har lärt mig mer om bildredigering, skärpedjup och slutartid. Och jag har blivit en mycket bättre fotograf.

Det finns nog få saker som jag lagt så mycket pengar på som fotandet och det har verkligen bara varit så jävla värt det, jag har inte ångrat något inköp alls.

Aja. Tänkte i alla fall visa den här bilden som är en av de första jag tog som jag blev riktigt nöjd med. Om jag hade tagit den nu hade jag kanske raderat den och jag kan se många saker jag hade velat göra annorlunda. Men spela roll, det är så jävla kul att se hur man utvecklas och lär sig.

Jag vill aldrig sluta utvecklas.

För det mesta är jag ganska bitter över mitt liv. Jag tycker inte att jag får något gjort eller utvecklas.

Men när jag ser tillbaks på det år som har varit så har det nog varit det absolut mest utvecklande åsiktsmässigt. Jag har gått mer och mer åt vänster i mina åsikter, från att vara väldigt individualistisk till att bli alltmer feministisk och anlägga mer och mer kritik mot kapitalismen. Jag har utvecklat en förkärlek för strukturanalys och i mångt och mycket nyanserat mitt perspektiv på världen. Jag har också blivit en avsevärt mycket bättre skribent och fotograf.

Det här året har nog varit det mest utvecklande intellektuellt. Men jag är rädd för att den här utvecklingen ska avstanna, att jag inte ska förvärva fler nya insikter eller färdigheter. Man ser ju på andra människor hur de stannar i sin ideologiska utveckling och mest förvärvar färdigheter som är relaterade till deras jobb eller utbildningar. Jag vill inte ha det så, jag vill alltid nå nya insikter och nyansera min bild på världen.

Har ni nån såndär bok, blogg, film eller radioprogram som har gett er ett riktigt uppvaknande. En massa nya insikter och idéer och ställt er syn på världen på ända. Tipsa gärna i så fall.