Många människor har mer eller mindre ödmjukt kommenterat det jag skrivit om heterosexualitet på sista tiden med att mitt resonemang om att sexualiteten är en social konstruktion skulle innebära att folk som tycker en kan ”omvända” homosexuella skulle ”får rätt”. Mitt korta svar på detta är: nej, men jag tänkte att jag skulle utveckla mig eftersom jag är så himla snäll, pedagogisk och en sådan person som ”tar debatten”:
- Att ”omvända” folk är i regel ett projekt som bygger på tvång, det jag har skrivit om är att aktivt själv dekonstruera sina sexuella begär. Det kan på intet sätt jämföras med typ de ”omskolningsläger” som människor med homosexuella begär skickas till. Att sluta med heterosexualitet är ingenting en gör för att leva upp till samhällets krav, ty det finns inget sådant krav i samhället, utan det är något en gör för sin egen skull för att heterosexuella praktiker ofta är förtryckande.
- Det finns ingen homonorm i samhället, det finns ingen struktur där människor antas vara homosexuella eller pressas in i homosexualitet. Det är därför föga troligt att någon människor tror sig hysa homosexuella begär utan att egentligen göra det.
- Att något är en social konstruktion innebär inte att det bara går att förändra hipp som happ, sociala konstruktioner är mycket starka saker som avgör vilka vi uppfattar att vi är, vad vi gör och så vidare. När jag säger att sexualiteten är socialt konstruerad menar jag alltid inte att en bara kan sluta upp med det, däremot tror jag att en kan börja se på sig själv och sin sexualitet på ett annat sätt och utforska andra sidor av sina begär, till exempel som jag var inne på med hur nära relationer mellan väninnor inte tolkas som amorösa trots att det förkommer extremt starka känslor, intimitet, svartsjuka och så vidare. Jag menar alltså att detta är något som ligger latent hos många, som en kan ”väcka”, inte något som ska komma från ingenstans.
Jag utesluter såklart inte att vissa verkligen är heterosexuella, däremot tror jag att väldigt många tror sig vara heterosexuella trots att de egentligen hyser eller har hyst även homosexuella begär. Utifrån detta kan en göra aktiva val att utforska de sidorna hos sig själv, och detta anser jag att fler, i synnerhet ickemän, bör göra. Varför? För att heterosexualitet på många sätt är sjukt kefft. Svårare än så är det inte med det.
Om man driver tesen att alla sexuella läggningar är sociala konstruktioner så har jag som själv är homosexuell inget emot att man kan se även homosexualitet som något föränderligt. Jag förstår dock att folk kan bli upprörda över resonemanget eftersom det ofta har hävdats av homofobiska personer att homosexualitet är ett aktivt val man gjort och därför skulle vara fel.
Mina tankegångar just nu är att nästan allt man tycker och känner är inlärt. Att känna sexlust är en naturlig känsla men vad vi ska rikta känslan mot är kulturellt inlärt och även om det är heterosexualitet som uppmuntras av samhället så är det ju även en viss typ av manlighet som visas som sexuellt attraktiv och då är det kanske egentligen inte så konstigt att även vissa män blir attraherade av det.
Har en kompis som kommit ut som genderqueer på äldre dagar, men identifierat sig som butchig flata större delen av livet, och som är lite inne på att det t o m finns ett problem med ”born this way”-argumentet. Det har iofs varit framgångsrikt för att få folk att omfamna diverse grundläggande rättigheter för homos, men samtidigt så finns det något problematiskt implicit i påståendet ”ni måste acceptera mig som jag är, för jag KAN INTE HJÄLPA att jag är homo”. Lite som att OM det gick att hjälpa, så borde man ju ändra på sig… Att man kanske borde poängtera mer rakt av att det INTE ÄR NÅGOT FEL med att vara homo (och om det inte är något fel så skulle det ju också vara skitsamma ifall folk valde att bli det), snarare än något som accepteras eftersom folk inte kan rå för det.
Pga att jag är, öh, ”inaktiv” eller hur man ska säga bisexuell (var länge sen jag hade sex med någon kvinna pga lever monogamt med en man nu) så vill jag inte klampa in och ta tolkningsföreträde, men jag tänker ändå att det är ett ganska vettigt resonemang?
Jag håller med dig! Jag tror visserligen att många mår bra (åtminstone för stunden) av att kunna hävda för andra och sig själva att de är ”born this way”. Det problematiska är, som du skriver, att det bakom uttrycket finns en tanke om att homosexuella tendenser nog är något som är lite sämre, men accepteras bara för att det inte går att göra något åt.
Jag vill inte bli accepterad för att jag ”är född sån” (oavsett om så är fallet eller inte), utan för att det faktiskt inte är något fel med det jag gör/känner.
Ja exakt! olika sexuella läggningar måste vara accepterat oavsett om man blivit född sån eller inte. Blir ju också konstigt om ens funderingar om detta måste begränsas av att hela tiden hålla sig till att vissa läggningar är medfödda medan andra kan sägas vara konstruktioner.
Ja, jag tycker väl lite samma. Ser det argumentets nödvändighet, men samtidigt tror jag en måste släppa essensialismen för att komma vidare. Nu blir en accepterad för att samhället inte har något annat val.
När det gäller det du skriver under punkt 3 håller jag helt med dig. Du skriver: ”Jag utesluter såklart inte att vissa verkligen är heterosexuella, däremot tror jag att väldigt många tror sig vara heterosexuella trots att de egentligen hyser eller har hyst även homosexuella begär.” Det beskriver exakt min uppfattning också. Att samhället tvingar vissa att undertrycka sin medfödda preferens om den avviker från normaliteten.
Jag kan förresten känna igen det där också. Av olika personliga anledningar var det jättejobbigt för mig att komma ut som bi (är kanske lättare nu? Det här var på nittiotalet…). Jag säger ibland att pga att jag är åtminstone 30-35 % lesbisk så gick det inte att förtränga till slut, men hade jag bara varit 10 % lesbisk hade jag nog förträngt vidare. (Jag är ju inte helt grav-allvarlig med procent-satserna förstås, men ni fattar hur jag menar…)
Känner nästan att jag måste kommentera, utan att ha läst allt du har skrivit tidigare. Jag är en sån som har umgåtts med tjejer som är queer/bi/lesbiska nästan halva mitt liv. Och jag har fått min heterosexualitet ifrågasatt ett otal gånger. Och jag har försökt. jag har hånglat med tjejer och känt efteråt att jag gjort nåt mot mig själv som jag egentligen inte ville. Jag vet inte, jag kanske inte har träffat rätt, men hittills har det bara känts fel.
Jag tycker att det är fint och superbra att fler upptäcker andra delar av sin sexualitet än vad normerna lärt dem. Men när du skriver att du tycker att fler, särskilt icke-män, bör utforska andra delar av sin sexualitet är det dock nånting som skaver i mig. Det är som att det blir ytterligare en pekpinne om kvinnors sexualitet. Det känns som att det är så oerhört skrämmande för många att kvinnor faktiskt kan besätmma själva, faktiskt kan välja själva, utan att någon ska berätta vad en helst vill ha eller borde pröva på. Allt som innefattar ordet ”bör” i samband med sexualitet tycker jag måste bort. Ingen borde ”böra” göra något utan istället få friheten att själva utforska sin sexualitet.
Som sagt, skitbra att visa på alternativ, att få folk att våga upptäcka, utforska och gå utanför normerna. Men för min del får gärna pekpinnarna stanna hemma.
För mig personligen har inte normerna kring heterosexualitet varit det största problemet, utan snarare normerna kring den manliga sexualiteten. Jag vill ha kontroll och jag vill driva situationen framåt vilket tyvärr krockar med vad de flesta män har lärt sig. Alltså slutar det mest i nån sorts brottningsmatch eller att det låser sig för mig.. Fan, det jag önskar mig mest är mer kultur, mer film mer litteratur med en aktiv kvinnlig sexualitet. Tror att det skulle vara så jävla befriande att faktiskt få alternativa berättelser om vad heterosexuellt sex skulle vara. Omdefiniering. Om jag nånsin pallar så tänker jag att jag ska börja skriva den typen av noveller..
Jaja bara lite tankar från en person som inte läser din blogg så ofta men kanske borde börja. Och om jag missförstått dig får du gärna rätta mig.
Jag ser normerna kring den manliga sexualiteten som samma sak som normer kring heterosexualitet. Tycker fö inte det låter som att du fått testa dig fram på egen hand utan blivit pressad till det.
Begreppet ”pekpinnar” används ju en hel del i debatter lite varstans, jag vill ifrågasätta det, vad är en ”pekpinne”? Är det något vi benämner allt en annan människa upplysningvis vill säga oss?
Även jag kan tycka att nu räcker det tydligen inte med att 5000 år av patriarkal monogami har varit besatt av att styra och kontrollera människors sexualitet, nu ska bloggarna göra det också. Ja det är många människor som lägger sig i andra människors sexualitet, och som du säger så är det inte sällan just kvinnors sexualitet som är i fokus.
Jag tycker egentligen att en livsåskådning som går så djupt in i människors liv att den börjar tala om för dem vad de ska äta, vilka de ska leva med och hur de ska ligga är oskiljbar från religion (religionerna har ju haft nojja på att kontrollera just dessa saker i de nämnda 5000 åren) och inlägg som detta tar feminismen bort från en rent politisk agenda om rättigheter till att även ersätta religion.
Men irritationen kan bero på en missuppfattning: en måste förstå att delar av feminismen inte har upplysning och individens frigörelse som mål över huvud taget, utan enbart ser till utjämning mellan grupper, att målet inte alls är att individer ska välja själva eller vara fria, bara att gruppen kvinnor skall vara friare. Då är det helt OK att lägga sig i sådana saker som vi uppfattar som personliga.
Jag är ju radikalfeminist, inte liberalfeminist.
Hur man än benämner det, normer kring manlig sexualitet eller normer kring heterosexualitet, så är det ju fortfarande normer.
Om jag förstår dig rätt så säger du å ena sidan att fler bör utforska andra delar av sin sexualitet och å andra sidan att någon/jag har blivit pressat till det och inte varit fri att utforska själv. Jag tycker att det är motsägelsefullt just därför att ordet ”bör” faktiskt sätter press. Personligen tror jag att det skulle vara så mycket mer frigörande för de flesta kvinnor om en fick möjlighet att utforska själv utan att någon säger ett endaste jävla knyst om vad en borde tycka om eller göra. Inget mer ”det skulle vara bra för dig om du..” ”hur kan du veta när du inte har testat” ”du skulle må mycket bättre om du..”. För mig är det ingen skillnad om det är en sexistisk snubbe eller en feministisk tjej som säger det. Det är fortfarande begränsande. Det handlar fortfarande om kontroll över en kvinnas sexualitet.
Egentligen tycker jag ju att mycket av det du skriver är vettigt och bra, men just när det kommer till kvinnor och sexualitet verkar det ju inte som att vi håller med varandra.
Ah fast skillnaden är ju att jag inte försöker pressa folk till det. Skulle liksom inte sitta och tjata på en tjej att hångla med mig eller liknande.
Nej, det finns ingen homonorm i samhället, men vad som finns är den ständiga objektifieringen av kvinnor och den dominerande manliga heterosexuella blicken och synen på vad skönhet är. Svårt att inte bli påverkad av den, även om man är kvinna. Det har lett till ganska stor förvirring åtminstone hos mig, ifråga om vad som faktiskt handlat om attraktion till andra kvinnor och vad som bara varit att jag påverkats av den manliga blicken och därmed socialiserats till att tycka att kvinnor generellt är vackrare än män (även män jag tycker är vackra brukar se mer androgyna ut än normen, eller åtminstone ha ett och annat ”kvinnligt kodade” skönhetsattribut). Inte att detta står i motsats till vad du säger, men det kan komplicera saken (enligt egen erfarenhet).
Gomorron! Vill bara kika in och sprida den roliga nyheten att du är en av veckans FeministPeppbloggar! Hurra! Hurra!
Det är bloggarna Calleism (http://calleism.wordpress.com/) och NoBoyToy (http://noboytoy.wordpress.com/) som varje vecka tipsar om feministiska bloggar, stora som små, för att sprida det feministiska budskapet över Sverige och världen – tillsammans är vi starka, tillsammans gör vi skillnad!
Hjälp oss gärna att sprida pepp och tipsa oss om andra fina bloggar!
Love it.
Bra förklaring! förstod inte riktigt hur du menade i förra inlägget, men nu gör jag det, och håller helt med dig! 🙂