En liten grej vill jag klargöra kring underbaraClaras ovilja att berätta om könet på sin unge. Såhär var det: UnderbaraClara födde barn. Hon skrev inte vilket kön barnet hade under de första typ tre dagarna. Folk började fråga. Clara undrade varför det var så himla viktigt för dem att veta och då bröt helvetet löst. Hur kunde Clara undanhålla människor denna information? Hur kunde Clara göra en så stor grej av vad barnet hade mellan benen?
Clara hade inte gjort någon grej av detta alls, det var alla som frågade som gjorde en grej av det. Faktiskt. Clara skrev absolut inte såhär: ”jag har fött barn men jag kommer inte berätta vilket kön det har”. Däremot så förutsattes det att hon skulle berätta om sitt barns kön så till den milda grad att det var provocerande bara det att hon inte skrev det. Är inte det konstigt?
Varför är man en ”fåntratt”, som Calle så fint uttrycker det, bara för att den första informationen man delger om sitt barn är könet? Varför kan man inte får prata om lyckan med att ha fått ett barn utan att behöva skriva om det är en kille eller tjej? Varför är det så förbannat viktigt för människor att veta barnets kön att de till och med minns denna oförrätt typ ett år efter att det inträffade?
Och så undrar jag vem det är som tvingar någon till något här. De som tycker att det är ett fruktansvärt brott och stöld på sin två dagar gamla bebis identitet att inte skriva vilket kön hen har det absolut första man gör efter födseln, eller vi som tycker att det är helt okej att man kanske inte berättar könet det första man gör utan pratar om andra saker istället. Som hur mycket man älskar när ens barn ler eller att det är friskt eller att det ens lever. Hur glad man är att man har fått sätta ett liv till världen. Varför kan man inte få prata om det utan att först säga om barnet är en kille eller tjej?
Folk har ingen aning om hur man gör när man inte har kön att förhålla sig till. Det skapar total förvirring och är jäkligt provocerande. En kan ju tycka att reaktionerna talar sitt tydliga språk. Att de här starka normerna är av ondo, men jag vet inte många verkar vilja förneka in i absurdum.
Älskar att han har rubriken ”utan eftertanke”. Det säger ju liksom allt och mest om honom själv.
Jag tycker att det är intressant att folk tycker att DETTA är provocerande, men att skriva på facebook ”Åhhh jag tycker det ser ut som en POJKMAGE, hihihi!!!” till en gravid mamma till två tjejer är det tydligen inte. Nej det är ju helt normalt att sitta och hoppas kön åt folk, för varför skaffar de ett barn till om inte för att försöka få en pojke?
Och nej, det var ingen ”pojkmage” det var en kvinnomage innehållandes en flicka. En flicka som förhoppningsvis inte om 10 år kommer att kunna läsa på facebook att det satt en hel hög människor och, under en bild på magen hon låg i, hoppades starkt på att hon skulle ha varit en grabb istället.
Det är antagligen som Caroline skrev, att folk blir förvirrade och inte vet hur de ska bemöta den lilla människan om de inte vet könet. De har ju fått lära sig att man ska bemöta människor utifrån kön.
Absolut. Men en vettiga människa skulle ju då inse sin osunda fixering vid kön och ändra sin inställning istället för att försöka få resten av världne att anpassa sig.
Ja men precis. Om man bara kan få fram saker att säga om man vet ifall det är en pojk- eller flickbebis borde man ju förstå att man är ganska enkelspårig.
Det roliga är ju att det knappt ens var ett ställningstagande. Clara vägrade inte berätta barnets kön,hon gjorde det inte FÖRSTA INLÄGGET på sin JÄTTESTORA BLOGG. Är det hemskt skadligt för spädbarn som inte kan le eller fixera blicken att deras mammor inte outar deras kön på sina bloggar? Hahahahah. Ja det är ju HELT KLART för Bertils skull som bloggläsarna / Schulman bryr sig. Verkligen.