Att vi har en intern debatt betyder inte att vi är splittrade.

Efter att jag och Hannah uttryckte våra meningsskiljaktigheter rörande feminismens grundtes har jag sett en del kommentarer som handlar om att vi feminister bråkar så mycket internt och att vi därför aldrig kommer komma framåt. Att vi är ”splittrade”, helt enkelt.

Tittade nyss in på Hannas blogg, när en sak slog mig…
Vill gärna nämna detta: Det har hänt förr: Oväsentligheter har splittrat grupper som i grunden har samma åsikter!

Jag vill för det första påpeka att jag inte upplever att jag och Hannah på något sätt är ”splittrade”. Jag håller med om Hannahs feministiska perspektiv och det ingår också i den feminism som jag tror på, jag bara anser inte att det är det absolut mest grundläggande för att man ska kunna kalla sig feminist. Jag håller med Hannah och en massa andra feminister om så otroligt mycket, men det vore väl fan tråkigt att skriva inlägg på inlägg om hur mycket jag håller med andra personer.

Sedan är det också som så att alla ideologier har ett behov av intern revidering. En ideologi kan liksom inte bli ”färdig”, den måste ständigt utvecklas och omdefinieras i takt med samhället. Feminism idag ser inte likadan ut som för 100 år sedan helt enkelt eftersom samma problem inte existerar. Därför är det jävligt viktigt att man ifrågasätter varandra även inom ideologin, då kan man utvecklas och slipa sina argument.

Feminister är liksom inte en homogen grupp, det finns en massa olika förgreningar och meningsskiljaktigheter. Och det är liksom också det jag gillar med feminismen, att vi har en massa olika perspektiv och åsikter men att vi kan vara kompisar och hålla med varandra i en massa saker ändå. Vi kan debattera och tycka jävligt olika utan att för den sakens skull bli ovänner.

10 reaktioner till “Att vi har en intern debatt betyder inte att vi är splittrade.”

  1. Intern debatt innebär givetvis inte splittring per automatik, men jag ser feminismen som otroligt splittrad. Den kortfattade favoritdefinition jag har av vad feminism är är ’kamp för att uppnå jämställdhet mellan könen’ & givetvis går det att ha olika syn på vad som kan krävas för detta, men många gånger ser jag andra feministers syn som rent absurd & i princip dom enda gångerna jag kan föra en diskussion om jämställdhet ’på mina villkor’ är då jag för den med någon som inte kallar sig för feminist. Bör inte då jag sluta kalla mig för feminist, kan man tycka? Nej, för jag tänker inte överge det sjunkande skeppet när det är just den båten som ska föra kampen i land, bara dess besättning beslutar sig för att segla lite mer åt samma håll.

    1. Jag tycker verkligen inte att det är ett problem att feminismen är splittrad i Sverige. Även om många feminister tycker olika om hur man ska lösa frågor politiskt så är bara det faktum att det finns så många som uppmärksammar frågan, om än ur olika perspektiv, en stor vinst.

      1. Nej, splittring i sig är inte negativt utan snarare positivt. Men den splittring som finns ser jag som FÖR stor. Jag är övertygad om att feminismen kommer att förgöra sig själv.

  2. Jag tycker att det är bra att feminister har olika åsikter. Det är så åsikter fördjupas och blir bättre och utvecklas. Ingen ideologi är ens färdig och perfekt. Jag tycker det är skönt att det inom feminismen finns en massa åsikter som går att debattera/föra en dialog om.

    1. Ja. precis. Och jag upplever sällan att feminister är ovänner pga meningsskiljaktigheter, vilket är vanligt inom andra rörelser.

  3. Tråkigt när folk tror att man bråkar så snart man tycker olika. Eller att man är splittrade. Däremot kan jag hålla med om att feminister i Sverige är ganska splittrade, men frågan är hur stort problem det är. I vissa fall kan jag se att det är problematiskt, men i andra tycker jag tvärtom att det kan vara bra. Precis som du skriver måste ideologier hela tiden utvecklas. Eftersom tiderna förändras.

  4. Eftersom det är MIN kommentar som är citerad, så vill jag gärna påpeka att jag INTE påstod att det var mycket bråk internt!
    Inte heller att ni VAR/ÄR splittrade!
    Utan att det hänt förr, att grupper HAR splittrats, trots i grunden likadana åsikter.
    För övrigt tror jag inte att splittring nånsin kan vara positivt, eller utvecklande, att ha olika åsikt i vissa frågor är en helt annan sak!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *