Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Företag tjänar pengar på att skapa könsskillnader.

Lisa har skrivit om konsumentansvar och företagsansvar, och landar i slutsatsen att det är konsumenterna som ansvarar för vilka produkter som finns på marknaden eftersom vi ”uppenbarligen köper skiten”. Detta är ganska vanligt när man själv kritiserar konsumtionssamhället eller företag, man får höra att allt detta egentligen stammar ur konsumenternas efterfrågan. Om efterfrågan inte funnits hade inte företagen heller gjort det, resonerar man.

Tanken verkar vara att det är tillverkarnas fel att vi har olika färg på kläderna, eller att det är tillverkarnas fel att vi vill kunna bli slanka och lyckliga av bara tre minuter om dan. Jag ser det snarare som att vi människor vill handla bikinis till våra tvååringar, så därför säljer tillverkare bikinis till tvååringar.

Det är såklart sant att det företag som tillverkar en produkt ingen efterfrågar inte kommer att bli långlivat. Däremot tror jag absolut inte på den idé som vissa har om att efterfrågan efter diverse produkter liksom är konstant, att den finns inuti oss till någon kommer på att tillverka dem. I så fall vore ju inte reklam nödvändigt, framförallt inte i den utsträckning vi har det nu.

Företag vill skapa behov hos människor. Ett sätt att göra detta på är att göra en produkts användningsområde mindre än vad det skulle kunna vara genom att få det att verka exklusivt för olika grupper. Ett typiskt sådant exempel är tjej- och killkläder för barn. Även om barn inte har börjat se tillräckligt olika ut fysiskt för att olika skärningar och så vidare ska behövas så skapar man artificiella skillnader genom att könskoda kläderna. Detta leder såklart till att användningsområdet begränsas, du kan till exempel inte låta den rosa tröjan gå i arv från din dotter till din son utan måste köpa en ny istället. Vem tjänar på detta, om inte tillverkaren.

Samma sak gäller för mans- och kvinnorakhyvlar. Det är ju fan ingen större skillnad egentligen, och det finns inte heller något behov av en särskild kvinnorakhyvel. Ändå skapas den, vilket i sin tur skapar en känsla av att mansrakhyveln är fel. Plötsligt måste ett hushåll med en man och en kvinna äga två rakhyvelsskaft istället för ett. Det är helt enkelt ett mycket smart sätt att öka folks efterfrågan på.

Företag tjänar pengar på att uppväcka behov hos människor. Att då säga att det är människorna som ska sluta med att ha dessa behov tror jag är att börja i fel ände. Jag tror inte att vi har dessa behov naturligt, utan att de är skapade av företag som tjänar stora pengar på dem.

4 kommentarer till Företag tjänar pengar på att skapa könsskillnader.

  • lo skriver:

    Sant! På sjuttiotalet var det väl egentligen bara klänningar som bara flickor barannars klädde sig ungarna i princip samma kläder. På åttiotalet började tillverkarna könskoda allt från tröjor till leksaker så att de föräldrar med barn av båda könen var tvungen att köpa dubbelt av allt. Klirr i kassan för företagen.

  • Alice skriver:

    Jag håller med. Det är konstigt att prata om tillgång och efterfrågan som om efterfrågan var helt oberoende av tillgången. Hur stor var efterfrågan på disktrasor med roliga tryck, energidryck med ”feminin” förpackning, c-vitamin på brustablett, doftljus, såpbubblor, mineralvatten med smak och sudoku innan de sakerna faktiskt började säljas? Knappt existerande känns som en rimlig gissning.

  • Lisa skriver:

    Världen har länge varit tudelad efter kön, såvitt jag förstår, långt innan reklam eller media kom in i bilden. Därav uttryck som religion, vilket jag anser är tillverkat i första hand för att förklara världen för den primitiva människan, och på hög andraplats för att förtrycka kvinnor. Kvinnor är starka och sexuella, och är kvinnor sexuella vet man inte vem som är far till barnen de föder. Dessutom är kvinnor bra att ha som ägodelar, i ännu större utsträckning än slavar. Har man en gud som säger att kvinnor skall vara monogama och att man skall straffa kvinnor som är otrogna eller uppnosiga är det lätt att försvara när man stenar en kvinna till döds. Man arbetar för Gud.
    Att säga att könsroller är ett resultat av media eller reklam är i min åsikt att förneka århundrande eller årtusende av förtryck.

    Jag tycker verkligen inte att vi har ett behov av det mesta av det vi handlar, det var inte vad jag ville säga med min blogg. Jag uttryckte mig säkert väldigt oklart, ber om ursäkt – ingen läser min blogg, så det är mer som en dagbok över mina egna tankar, så det blir lätt så att jag uttrycker mig fel. Men som sagt, jag tycker verkligen inte att vi har en naturlig efterfrågan av i princip någonting som säljs. Vi konsumerar därför att vi existerar, verkar tanken vara. Jag tycker att mycket som säljs är totalt vidrigt, och totalt onödvändigt, men det betyder inte att folk inte köper det. Kan vi anklaga företag för att de säljer oss saker vi uppenbarligen vill köpa, saker som bara är skräp och trams och skit? Nej, det tycker jag inte. Företag kan inte väntas vara moraliska, dom är till för profit. Det är äckligt och jag personligen tycker inte om det, men det är så det är.

    Min grundtes var att det ligger något hos människor som gör att vi vill konsumera. Företag lanserar en ny produkt, och vi köper den. Köper vi den inte försvinner den. Produkterna som finns kvar är produkter folk köper. Då kan vi inte (i min åsikt) säga att företag påtvingar oss saker vi inte vill ha. Vi bombarderas kanske av reklam, men jag håller mig till att vi har en fri vilja. Vi måste ta ansvar för vår konsumtion.

    Vi måste börja med att göra oss fria som konsumenter, eftersom vi inte kan lita på att företagen kommer att vara moraliska nog att sälja oss saker vi behöver.

Lämna ett svar till lo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv