Ofta använder jag termen heterosexualitet eller obligatorisk heterosexualitet, något som ibland skapar viss förvirring hos människor som frågar ”men vadå tror du att det är en social konstruktion att folk av olika kön vill ha sex med varandra” följt av något långt resonemang om reproduktion (ungefär som om folk i regel knullade för att göra barn).
Svaret på denna fråga är att jag inte vet. Jag vet inte om det är så att det finns något genetiskt som gör att människor i regel dras till människor av motsatt kön, och det finns det mig veterligen ingen annan som vet heller. Och vad mer är; jag bryr mig inte. Jag tycker inte att det är relevant. För mig är en av de minst intressanta bitarna när en diskuterar sexualitet vem som väljer att ligga med vem, för mig är sexualitet ett samhällsfenomen som i grunden handlar om hur vi väljer att organisera vår reproduktion, det vill säga att skapa nya människor, tillgodose vårt behov av närhet, omtanke och så vidare. I detta samhälle så organiseras reproduktionen i regel inom tvåsamma heteromonogama relationer och inom familjer. Detta är i alla fall normen och det som sanktioneras från samhällets sida. Det finns såklart en massa andra sätt att organisera sin reproduktion, men utrymmet för detta är begränsat såväl socialt som materiellt.
Heterosexualitet är nämligen så mycket mer än vem som väljer att ligga med vem. Heterosexualitet är ett sätt att organisera sitt liv. I heterosexualiteten ingår till exempel: att rangordna sina relationer så att kärleksrelationen står överst, att leva monogamt (eller i alla fall göra anspråk på någon slags exklusivitet), att bygga ett liv tillsammans med typ en kärnfamilj och att över huvud taget dela upp världen i två kön utifrån vilka ens ”sexualitet” definieras.
Jag ser inte heterosexualitet som någonting en ”är” eller ”har” utan som en ständigt pågående samhällelig praktik. Vi praktiserar heterosexualitet. Även människor som till exempel definierar sig som bisexuella praktiserar ofta heterosexualitet genom att främst ingå i långvariga relationer med människor av motsatt kön och snarare ”ligga runt” med människor av samma kön (stött på detta fenomen många gånger, säger inte att det är representativt för gruppen bisexuella).
Också människor som lever i samkönade relationer har ofta vissa heterosexuella praktiker enligt den definition som jag använder mig av. Heterosexualiteten är för mig en måttstock utifrån vilken alla andra mellanmänskliga relationer definieras och värderas i det här samhället. I en sådan kontext är det till exempel inte konstigt att personer som har ickeheterosexuella relationer ändå lägger sig till med vissa heterosexuella praktiker för att deras relationer ska ”erkännas” i heteronormsamhället.
Allt detta är garanterat sociala konstruktioner. Heterosexualiteten har inte alltid organiserats på det här viset. Även om det finns någon slags grund i ”biologi” som gör att en i regel tänder på folk av ”motsatt kön” så säger inte det att vi till exempel måste tycka att kärleksrelationer är mer betydelsefulla än andra relationer eller att vi måste organisera hela våra liv utefter våra kärleksrelationer. Detta tycker jag är väldigt viktigt att ifrågasätta som feminist, att diskutera hur vi organiserar reproduktionen i samhället och försöka förstå hur det hänger ihop med patriarkatet, för det gör det garanterat. Det är ju i reproduktionen som vi först och främst möts som kvinnor och män, och det är också inom den reproduktiva sfären som mycket av kvinnoförtrycket äger rum (ojämlikhet i hemarbete, mäns våld mot kvinnor bland annat). Därför måste heterosexualitet diskuteras inte bara i termer av vem som ligger med vem utan som samhälleligt fenomen. Vad innebär det egentligen att så många organiserar sitt liv utefter heterosexuella principer?
Spännande! Jag håller på just nu och läser Butler och om hennes teori om den heterosexuella matrisen. Där talar hon också om heterosexualitet som obligatorisk. Om jag har tolkat Butler rätt så menar hon att människor konstrueras till män och kvinnor som blir varandras motsater. Konstruktionen sker genom ett förbud mot homosexualitet och den känslomässiga förlust som det innebär. Genom att inte få älska det ”kvinnliga” så kompenserar man förlusten genom att själv bli ”kvinna”. Samma sak gäller för män. Och genom att män och kvinnor konstruerats till varandras motsatser känner de ett begär efter varandra, och så skapas heterosexualitet. Att samhället i alla tider har arbetat för att upprätthålla heterosexualiteten tyder på att det inte är av naturen givet.
Finns säkert invändningar mot den teorin men det var verkligen ögonöppnande för mig att förstå kopplingen mellan hur vi gör kön och heterosexualitet. Har alltid tänkt att vår sexuella läggning är något som finns naturligt i oss men börjar allt mer inse att heterosexualiteten är konstruerad och obligatorisk.
(Förlåt för lång och virrig kommentar men jag blev så glad för att någon skrev om detta då det tar upp väldigt mycket av mina tankar just nu).
Intressant. Jag är en ny läsare av din blogg och har börjat följa med stort intresse.. Vad är det för praktiker eller principer du menar? Hänger inte med här…
Tar ju upp en del: monogami, rangordning av relationer, kärnfamilj
Vad är egentligen homosexualitet i så fall? Begreppen används ju vanligtvis på samma sätt.
Svårt att säga. Tänker att det kan praktiseras på en massa olika sätt. Ofta framstår det snarare som en variation på heterosexualitet.
Ja… Eller nej, jag fattar inte riktigt.
Alltså för mig har dessa ord använts för att beskriva en sexuell läggning. Då blir homo inte en variant av hetero. Lite som att röd inte är en variant av blå. Äh du fattar.
Men du pratar om andra saker, eller hur?
Äh, jag är för trög för det här.
Nejdå. Tycker det är en intressant fråga. Menar att homosexualitet och bedöms efter heteronormen, därför blir det ofta heterosexuella praktiker fast med en person av samma kön.
Tack!
Som sagt, jag vet inte. Bara att orden liksom är laddade med massa annat. Människor har ju fått dö för att dom hade en homosexuell läggning. Dödade såklart av människor som sade sig ha en heterosexuell läggning. Och så: nja, det är lite en variant av samma sak.
Men sen har ju jag själv en heterosexuell läggning. Svårt att säga hur nån som inte tillhör den (vad kallar man det?) gruppen känner…
Ja, förnekar inte att det är två helt olika positioner. Jag menar bara att homosexualitet inte nödvändigtvis är så himla annorlunda från heterosexualitet. Fortfarande samma sätt att bygga relationer liksom.
Det är bara ett sidospår eftersom du skrev att du inte bryr dig.
Men anledningen till att jag och många med mig antar att det är genetiskt är ju att det hade varit så underligt om människan hade varit ensamt djur om att ha heterosexualitet som social konstruktion.
De flesta djurarter har ju inte så mycket sociala konstruktioner överhuvudtaget men är ändå till stor majoritet heterosexuella.
1 hur vet du att djur inte har sociala konstruktioner 2 hur vet du att de är heterosexuella 3 varför är det relevant
1 För att de flesta djur inte har kapaciteten för det, ifall man räknar bort däggdjur och fåglar så har väl de kvarvarande inte så mycket mer än instinkter.
Även för vara närmaste släktingar borde det vara svårt att överföra så mycket sociala konstruktioner utan ett tillräckligt avancerat språk (även fast det finns vissa exempel, olika jakttekniker i olika grupper inom samma art t.e.x.)
2 Egna observationer, jag är uppväxt på landet.
Jag vet att homosexualitet förekommer hos de flesta arter men jag har bara sett det personligen en enda gång (två hankatter) därav sluter jag mig att djur övervägande är heterosexuella.
3 Det är det inte.
Det var bara något jag sköt in på samma sätt som om man hör något man reagerar på i ett samtal.
Det kan ha varit olämpligt i skriven form i ett kommentarsfält, så jag ber om ursäkt för Off topic.
Homosexualitet i någon väsentlig mening har så vitt jag förstått det endast observerats hos en annan art och det är får. Fåglarna verkar ha gett upphov till en del exempel på individer som lever på ett sätt som vi skulle tolka som homosexuellt men det handlar om enstaka par ur skilda arter. Homosexuellt beteende förekommer dock hos alla alla däggdjur och en hel del andra arter.
Men mänsklig sexualitet förefaller att vara väsensskild från andra däggdjurs. Vissa apor, särkilt människoapor, har en likartad sexualitet med parningsbeteende och starka sociala inslag. De andra däggdjur verkar mest ha en mat- och knullklocka som gör dom helt radiostyrda vid givna tider på året.
Är det relevant då? Ja, tror man på evolution så finns det ju anledning att tro att vi delar mekanismer med andra arter, särskilt närstående. Vi kan ju givetvis fortsätta på det judeo-kristna spåret att vi är så himla speciella på Guds gröna jord men det är nog försåtligt.
Hm, vad menas med i ”väsentlig mening”, det du skriver känner jag nämligen inte alls igen. Kan du utveckla? Sedan är ju termerna homosexualitet/homosexuellt beteende intressanta. Vad menar en t.ex. men heterosexualitet/heterosexuellt beteende? Kan djur kallas heterosexuella ens, eller är det en mänsklig företeelse? Tror överlag det är oerhört svårt att försöka dra slutsatser om mänskligt sexualitet utifrån djurs. Sedan ska en inte glömma att många forskare ju har tolkat resultat de fått in från observationer heteronormativt.
I fallet med fåren så väljer 8% av baggarna konsekvent att ha sex med andra baggar trots att de har ampla möjligheter att para sig med tackor. Det finns bara en art till på hela jorden där sådant beteende har observerats i någon större utsträckning och det är vi. Det finns enstaka exempel, andhandar, pingviner och svanar (tror jag), där individer konsekvent har valt en partner av samma kön, ofta samma partner då dessa arter är monogama i stor utsträckning.
Och vad som menas med homo- respektive heterosexuellt beteende? Ja, sexuella handlingar eller parningsbeteende som vi säger om djur. Detta sker inom en mängd olika arter men förefaller att vara isolerade händelser. Sedan har man då människan, fåret och enstaka par i andra arter, där individer konsekvent väljer en partner av samma kön.
Och visst är det svårt att dra slutsatser och man inte ska dra för stora växlar på likheter. Samtidigt ska man inte blunda för att vi är biologiskt oerhört lika andra högre däggdjur. På dessa spelar biologiska faktorer in på beteende och givetvis gör dom det på oss också.
1. Hurdå inte kapaciteten? Och varför skulle vi jämföra oss med de som inte har det? 2. Känner att de empiriska underlaget här brister. Undrar dessutom om dessa djur var domesticerade?
1. Tja i fönsterkarmen här sitter en spindel i sitt nät, en representant för en gammal och mycket framgångsrik djurgrupp.
Men den kan ju knappast lära sig något om hur den borde bete sig av en annan spindel eller hur.
Den har sina instinkter och kanske med tiden egna erfarenheter som kan hjälpa den.
Varför skulle man inte kunna jämföra oss i det här fallet egentligen?
Visst det har gått drygt en halv miljard år sedan vår sista gemensamma förfader med spindeln i fönstret, men den sexuella förökningen är ju mycket äldre än så och något vi båda ärvt.
2. Nej underlaget är givetvis för litet, men jag tycker likväl att jag borde sett och hört talas om mer om det hade varit i närheten lika vanligt med samkönat sex som olikkönat.
Och ja många av djuren är domesticerade (osäker på vilken skillnad det gör i detta fall?) men man ser ju även vilda djur som exempelvis änder para sig ibland.
1. Fast detta är ju fortfarande ingenting du vet, det är bara antaganden. Nåväl, tror att däggdjur är mer relevanta att jämföra med oasvett.
2. Att djuren är domesticerade spelar ju såklart roll, det är ju ett extremt tydligt exempel på fall där djur styrs av sociala strukturer. Det verkar inte som att du har utforskat detta ordentligt. Kan tillägga att det visat sig att vetenskapsmän ofta tolkar sina resultat heteronormativt, dvs inte ser när djur uppvisar andra beteenden.
Visst är det så, det är ju så många saker jag inte vet säkert.
Jag lever mitt liv till stor del baserat på antaganden vilket jag föreställer mig att de flesta gör.
Men det har väckt tankar det här, jag antar att jag borde söka kontakt med en evolutionsbiolog för att få höra vad man vet säkert.
Detta är inte alls mitt område.
Jag slutar för dagen nu men passar på att tacka för en blogg som är intressant att läsa.
Ja, just därför är det så intressant att diskutera dessa antaganden.
Tycker att en annan viktig aspekt när vi talar om sexualitet är att det faktiskt är ett ganska nytt begrepp. Homosexualitet (och dess motsats) dök inte upp i vokabulären förrän kring 1890 om jag inte minns fel. Iden om två motsatta, fixerade kategorier är alltså ganska ny. Innan dess var tex homosexuellt sex mer en handling (sodomi) än en identitet, och sexualitet, som vi känner den idag, benämndes mer i termer av erotik, som någonting en gjorde.
Ja, kan verkligen tänka mig att det är så. Väldigt intressant.
Ja, speciellt eftersom det liksom handlar om 1890-talet, tiden då patriarkatet verkligen utvecklades till vad det är idag, tillsammans med modernitet och tilltagande kapitalism som på många sätt verkligen representerar människans ofrihet.
Ja det är ju verkligen föga förvånande att det var tidpunkten sas.
Apropå det här med sexuell läggning som praktik respektive identitet som SA skriver så tänker jag att just eftersom det skett en förskjutning i talet om sexualitet, mot att det ses som en identitet snarare än en praktik, så kan inte djur vara heterosexuella. De kan uppvisa heterosexuellt beteende, men kan inte vara heterosexuella, eftersom betydelsen av ordet heterosexuell inte bara innebär att man har sex med en person av motsatt kön, utan också mycket annat.
Att skriva om bisexualitet på det sätt som du gör är bifobiskt och reproducerar osköna föreställningar om bisexualitet. Självklart ingår hetersexuell praktik i bisexuell praktik, det är liksom en del av definitionen av bisexualiet. Sedan finns det massa bisexuella som nästan uteslutande ägnar sig åt homosexuell praktik. Att prata om huruvida det som bi pga samhällsstrukturer och homofobi och de konsekvenser det ger för samkönade relationer, är enklare att stanna i ett heteroförhållande än ett samkönat är upp till bisexuella och inte heteros som faktiskt står i ett maktförhållande gentemot oss som är bi/homo.
Sen undrar jag vad du menar med att även personer som ingår i icke-heterorelationer ägnar sig åt vissa heterosexuella praktiker? Med tanke på den shaming som funnits (och finns!) mot tjejer som ingår i butch/femme-relationer, bla från feminister, tycker jag det är väldigt problematiskt att uttycka sig på det sättet, spec om man definierar sig som hetero. Att säga att homosexualitet är en ”variant” på heterosexualitet är jag vet inte vad… Som om allt började med heterosexualotit och tex vi tjejer som ligger med tjejer bara apar efter. Snälla läs din hbtq-historia och bli medveten om dina privilegier innan du skriver om homo- och bisexualitet.
mvh bisexuell tjej som inte är ngn heterokopia
Det jag skrev hade ingenting med butch/femme att göra, utan om hur en organiserar sitt samliv, t.ex. tvåsamt, som jag ser som en heterosexuell praktik. Att sexualitet har med samhällsstrukturer att göra ser jag som en självklarhet, och fattar inte på vilket vis det skulle vara bifobiskt. Du tycks anta att jag är heterosexuell, vilket jag tycker är ganska märkligt i sammanhanget.
Drog den slutsatsen utifrån den här och andra texter av dig som jag har läst men självklart tar jag tillbaka en del av det jag skrev om det var en förhastat antaganden och du inte är hetero.
För mig som bitjej är det i alla fall smärtsamt att läsa sådana uttalanden om bisexualitet. För just att bisexuella ligger runt med personer av samma kön och sedan alltid slutar upp med någon av ett annat kön är en extremt vanlig och våldsam föreställning som ofta uttrycks av heteros och även homos och som man måste tacklas med mycket som bi. Man kan fråga sig tycker jag om för vems skull man för fram ett sådant argument. Hur känns det för
oss som definierar oss som bi och är det solidariskt med oss.
Även om du inte syftade på just butch/femme tycker jag det är problematiskt att säga att homosexuella relationer är en variant på heterosexualitet eller att personer i icke-heterorelationer praktiserar heterosexualitet. Det är väldigt vanligt att flator/bitjejer får frågor som ”vem är mannen i er relation?” osv, allt mäts alltid mot heterosexuella. Förstår att du inte menar så men i den samhälliga kontexten vi befinner oss i är det för många queers otroligt smärtsamt att som hbtq-person bli mät mot straighta eller läst utifrån heterosexualitet/straighthet. Själv har jag kämpat hela liv mot strukturer som säger att min sexualitet och min kärlek till tjejer inte är lika på riktigt på heteros. Jag har kämpat för att skapa mig ett eget rum där min queerhet får finnas och vara sin egen. Därför blir jag ledsen när folk uttrycker sig på ett sätt som antyder att heterosexualitet är det som allt utgår ifrån.
Fast jag menar ju inte de praktikerna som du tar upp, och menar inte heller att alla gör det. Rörande bisexuella: menar du att de inte utsätts för samma press att leva heterosexuellt som alla andra? Det tkr jag låter märkligt.
det att du ba ”jag är ej straight”? var inte anledningen till att du tog bort ”flata” ur ditt bloggnamn att du approprierade en identitet du ej hade? well….
problematiskt att du tillskriver heterosexuell organisering ett slags ursprung/orginal som senare homosexualitet imiterar. ”Ofta framstår det snarare som en variation på heterosexualitet.” och ”därför blir det ofta heterosexuella praktiker fast med en person av samma kön.”
varför är heterosexualiteten mer ursprunglig? varför är detta heterosexuella aktiviteter? du verkar vilja göra en kritik av heterosexualiteten men jag tkr snarare det blir en parodi på hur heterosexuella självanalyser brukar låta.
mvhmvh
jaha.