Ibland kan det vara jävligt rätt och sunt att vara en utåtagerande, bråkig stökig tjej.

En kommentar jag fick på mitt att vara hora som revolt-inlägg löd såhär:

asså… de flesta ”horor” jag känt har varit ganska trasiga tjejer med EXTREMT behov av bekräftelse. De har sökt kärlek på fel sätt och legat runt och betett sig på ett visst sätt för att de tror att det är det enda sättet för dem att få just kärlek. De har inte varit speciellt lyckliga alls.

Så jag tror inte riktigt att det är ett medvetet val.

Själv var jag den där bråkiga och högljudda och struliga tjejen som söp, skolkade, stal bilar, snattade och umgicks med grabbarna och det var kanske i viss mån nåt jag ytterligare spädde på – men inte av ett egentligt val, utan för att jag inte visste nåt annat sätt att få bekräftelse på. Jag ville bli sedd. Jag tror det är det det bottnar i. Behovet att bli sedd. Behovet att vara någon.

Lady Dahmer

Ingen mår väl bra av att pressa ner sig i en mall av hur man ska vara, det är väl klart. I slutändan vill väl alla vara människor.

Men jag tror knappast att madonnan mår särskilt bra hon heller. En madonna kan nog beskrivas som en ”duktig flicka”. Någon som gör sig till, inte är till besvär och presterar på löpande band, som inte knullar runt eller dricker.

Jag var också den bråkiga och högljudda tjejen. Jag strulade inte särskilt mycket med folk, men whatever. Och jag mådde inte heller så bra, men vem fan gör det när man är tonåring? Men jag tror inte att tjejerna som satt tysta längst fram i klassrummet och ritade perfekta kartor över Sverige mådde bättre än jag gjorde, snarare tvärtom.

Jag fick ett utlopp i och med allt detta. Jag kunde visa för folk hur jag kände, jag kunde vara arg och ledsen. Jag var inte tvungen att dölja något. Och nu, när jag har växt ifrån det där, så är jag glad över att jag gjorde som jag gjorde då. För det är en bekväm roll att växa i, att vara den bråkiga och stökiga tjejen. När man har ägnat hela sin tonår åt att ursäkta sig och prestera så tror jag att det blir svårare att ta sig ur, eftersom omgivningen förväntar sig mer av en. Jag hade däremot fria tyglar.

Nu menar jag väl inte att jag var ”hora” sådär, för som sagt så är ju denna iden om att kvinnor är antingen horor eller madonnor inte något som har bäring i hur folk verkligen är, det är bara en teori kring hur samhället vill dela upp oss. Men jag var definitivt ingen fin flicka.

Sen tycker jag att det är himla tråkigt att ”unga tjejer” som knullar runt och super väldigt ofta får sitt beteende förklarat med att de mår dåligt är är självdestruktiva, att de bara söker bekräftelse och annat. Vad fan, alla söker väl bekräftelse? Alla behöver väl få utlopp. Sen kan man ju prata om vilka utlopp som är bra och dåliga, vilka som tar en framåt och när det går över gränsen, men man måste kunna supa och knulla runt utan att automatiskt bli borträknad som en trasig människa.

14 reaktioner till “Ibland kan det vara jävligt rätt och sunt att vara en utåtagerande, bråkig stökig tjej.”

  1. Superbra poäng! Jag var ganska mycket din raka motsats i tonåren. Den tystlåtna, snälla, som aldrig ”var för mycket”, vågade inte supa och knulla runt och föraktade de som gjorde. Men fasiken vad jag mådde dåligt i högstadiet. Dessutom levde jag ut all frustration och ångest hemma, där jag kände mig trygg. Där var jag jäkligt stökig. Det var först i gymnasiet när jag vågade släppa lite på mina spärrar socialt, som jag började må bättre.

  2. Precis, alla söker väl bekräftelse mer eller mindre. Alla vill bli sedda, uppskattade, bekräftade, ja, något. Jag förstår inte varför det ska vara fel bara för att man ligger runt. Det behöver liksom inte bero på att man är trasig och desperat vill bli sedd, det kan också bero på att man har det jävligt kul eller att man testar något nytt. Och skulle det bero på att man är trasig tror jag inte att man blir hjälpt av att få höra att man gör fel- dessutom tycker jag inte ens man kan säga att det är fel, däremot kanske det inte är så snällt mot sig själv att göra sådant man kanske inte är helt bekväm i bara för uppmärksamhet.

    Det är så synd när feminister uttalar sig om att olika beteenden hos tjejer inte är medvetna val och att de beror på att man är trasig. Antagligen utgår LD ganska mycket från sig själv och sina tonår här, men det är ändå tråkigt, eftersom det framstår som ganska ofeministiskt att anta att alla tjejer som inte lever efter det perfekta idealet är trasiga, viljelösa och omedvetna om sina val. Och jag håller med dig om att dessa ’madonnor’ troligen inte heller mår särskilt bra jämt. Fatta pressen att hela tiden vara så duktig, präktig och inte göra några misstag. Att alltid ha högst betyg, att aldrig vara stökig, att aldrig trampa ens en millimeter in i hora-rollen. Kan ju inte vara lätt det heller, men ändå är ’hororna’ de man fokuserar på. Förmodligen för att folk i allmänhet har svårare att acceptera en tjej som ligger runt, än en tjej som är så himla duktig hela tiden. För även om det finns negativa åsikter mot madonnor och även om madonnan är en roll hon med, så är det en roll som är mer accepterad och väntad av tjejer. Horan är mycket svårare att hantera för ett samhälle som fortfarande inte riktigt fått acceptans för sexuellt fria tjejer.

  3. Alltså, oavsett om någon är tystlåten och ”skötsam” eller skrikig och bråkig så är det ju alltid negativt ifall personen gör det för att det är något de inte riktigt vill göra, men positivt ifall det är något de vill göra.
    Men det jag verkligen retar mig på i sådana här diskussioner är att ligga runt alltid framställs som något negativt, samtidigt som det överlag anses positivt då killar gör det.

    1. Jamen det vet vi ju alla att tjejer inte ligger runt för att de vill, utan för att de mår dåligt. En frisk tjej med självkänslan i balans skulle aldrig nedvärdera och smutsa till sig på det sättet, för friska och sunda tjejer vill bara ha fasta förhållanden och i brist på detta lever de som singlar, utan något sexliv att tala om bortsett från (möjligen) en liten onanistund en gång i månaden (givetvis innan mens, vilket är den enda perioden då kvinnor faktiskt är kåta) då de tänder levande ljus och myser till det i badkaret. För då vaknar fortplantningsinstinkterna till liv och som vi alla vet vill kvinnor bara ha sex för att reproducera sig. Skulle en kvinna säga att hon gillar att knulla är det något som är väldigt skumt, för att inte säga totalt skevt. I synnerhet om detta knullande sker med flertalet olika personer under ett kortare tidsintervall. Fast vänta, sade jag knulla? Så talar inte kvinnor ju.

      Eh.

  4. Låt gå för det då, Fanny. Men gissa i så fall på en skala mellan ett till tio hur ”sunt” det vore att tukta dem och lära dem grundläggande vettigt mänskligt beteende? Det vore inte speciellt svårt heller.

  5. Nej, jag tror inte heller att dessa ”madonnor” mår bra, eller rättare sagt vet jag det. Jag är helt tvärt emot det du berättar att du var. Jag är den ”fina flickan”, den tysta som alltid hälsar vänligt och säger hejdå. Men aldrig yttrar ett oväntat ord, eller ett enda uselt ord för den delen. Jag gick precis ut grundskolan med 13 MVG, inte ett jävla G, och en oerhörd rädsla för människor. Efter en skoltid fylld med mobbing för min ”duktighet”, slag, sparkar och ständiga blåmärken på revbenen, lever jag nu, utan någon som helst förmåga att lita på någon eller hoppas på något. Så man ska inte tro att den duktiga är den lyckliga, för man är så fast i sin roll. Så undertryckt som person. Fast man ska inte heller tro att NÅGON mår perfekt, för det finns alltid mer än det man ser. Alla kan vara olyckliga, men även lyckliga. Jag vet att det är uttjatat, men man ska inte döma någon i förväg. Och jag önskar att jag levt som den bråkiga, även om det säkert inte heller hade varit en dans på rosor. Men jag kanske,men bara kanske, hade jag varit gladare.
    Fantastisk blogg förresten, ibland blir jag helt galen på dina åsikter och tycker tvärt om (som de åsikter du har om religion, som jag nästan aldrig delar), men ibland håller jag med om allt (som det du skrev om serien, som migrationsverket och bamse hade samarbetat med) och du skriver alltid väldigt varierat. Och kraftfullt, på ett sätt som jag aldrig skulle klara av.

    1. Tråkigt att du mår så dåligt. Jag tror att många som påtvingar sig en roll gör just det, mår dåligt. Däremot är det synd att du säger dig veta att alla andra madonnor mår dåligt bara för att du gör det. Alla som platsar i rollen madonnan är ju nämligen inte olyckliga, precis som alla som platsar i rollen horan inte heller är det.

  6. Jag har alltid varit den duktiga tjejen. Försöker bli så bra att mina föräldrar ska vara stolta över mig och vilja umgås med mig, men det verkar aldrig hända. Så ja, du har helt rätt i att det handlar om att bli sedd.

  7. Nu pratade jag ju inte om tjejer som gillar att knulla, utan om den typen av utåtagerande tjejer som fanny skrev om i ett tidigare inlägg. Kommer kanske inte fram HÄR där kommentaren är tagen ur sitt sammanhang. Och jag talar endast om MINA erfarenheter.

    Jag tycker inte ett dugg synd om tjejer som har mycket sex. Tvärtom – go for it! Däremot så är jag medveten om att många unga tjejer OCH killar använder sig av bland annat sex för att få kärlek eller bekräftelse och jo visst vill väl alla bli sedda, men det är skillnad på hälsosamt och normalt bekräftelsebehov och ett osunt sådant. Det ska man inte ignorera.

    Och givetvis så mår ingen bra av att vara madonna heller. Två ytterligheter. Kvinnor lider ofta av duktighetskomplex.

  8. Nej, jag tycker inte att jag vet att alla madonnor är olyckliga. Det jag skrev i början är meningen att det ska vägas upp av det jag skrev längre ned i texten; ”Alla kan vara olyckliga, men även lyckliga” men jag tror inte det framkommer så väl vad jag menar. Jag borde nog ha skrivit annorlunda. Jag borde ha skrivit att inte Alla madonnor mår bra, men det missade jag tyvärr. Måste dock erkänna att jag inte tror att vidare många madonnor mår bra, speciellt inte under högstadietiden då pressen inte bara kommer från en själv utan även från omvärlden. Från föräldrar, kompisar och lärare, alla har ju dessutom olika synpunkter på hur man borde vara och göra.

    Bekräftelsebehov tror jag är ett måste i livet, jag tror det är då man lär sig att man behöver någon nära. Och jag tror också att även om man har ett osunt bekräftelsebehov så lär man sig hur mycket det sociala behövs. Och att när man kommer ut ur den tiden då man gör allt för uppmärksamhet, så har man lärt samma läxa oavsett om ens bekräftelsebehov var sunt eller ej.

    1. Fast vem mår bra under högstadiet? Det är väl knappast unikt för en ’hora’ eller ’madonna’ att må dåligt då.

  9. Ja, alla vill väl ha bekräftelse, inte minst madonnan. Det finns ju en anleding till att man är duktig hela tiden…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *