När det talas om ideal så sägs det ibland att man ska bekämpa ideal som koncept istället för att byta ut ett ideal mot ett annat. Och jag tänker att det låter ju bra och fint i teorin men ärligt talat så tror jag aldrig att vi kommer lyckas bekämpa ideal som koncept. Jag tror att det ligger i människans natur att ständigt sträva efter något bättre, efter perfektion. Däremot tror jag att vi kan ha väldigt olika förhållanden till ideal.
Jag har en massa olika ideal. Dels ideal kring hur jag vill vara som människa rent moraliskt, jag har även intellektuella ideal, alltså att jag ständigt strävar efter mer intelligens och insikt. Jag har också ideal kring en mängd olika egenskaper, vissa som jag applicerar på mig själv och andra jag struntar i för att det kräver för mycket tid. Jag har också utseendeideal, en ide om hur jag helst vill se ut som jag strävar efter. Jag tycker inte att det är något konstigt med det, däremot är det viktigt att detta ideal är lika förankrat i verkligheten som mina andra ideal. Jag kan inte ha som ideal att vara skitsmal för jag har inte förutsättningarna för det. Det skulle inte passa min kropp, det skulle sätta för mycket annat av det jag värderar i skymundan.
Att bekämpa utseendeidealen helt ser jag som en ouppnåelig utopi, däremot känns det rimligt att vi skulle kunna jämställa dem med de andra ideal vi har för oss själva. Att det inte är viktigare att vara snygg än att vara till exempel smart, duktig på att rita och så vidare. Alltså, ingen vill väl vara bra på bara en grej ändå? Det suger ju att bara var snygg, lika mycket som det suger att bara vara smart eller snäll och inte ha några andra egenskaper man anser positiva.
I alla andra ideal vi har så anpassar vi det efter våra förutsättningar och så måste vi även göra med utseendeidealen. Man kan helt enkelt inte vara bäst på allt utan måste ha en realistisk syn. Men jag tror inte att det är någon ide att försöka krossa dem helt, det viktiga är att det finns pluralism och en strävan som är grundad i någon form av verklighet, inte i grundlöst önskedrömmande om den perfekta människan.
håller med dig, grejen är väl just att som ung tjej speciellt förväntas det så mycket att ideal handlar om utseende, att vara till lags och att passa in i en mall. jag tycker det är jättebra att ha idealpersoner att se upp till t.ex men varför kan det inte vara andra egenskaper än utseende? jag kände det så tydligt själv när jag var yngre, om jag läste en ”vanlig” tjejtidning fick jag känslor av att det var massa saker jag borde fixa med mitt utseende och att det var fokus. läste jag tidningar med feministisk inriktning typ darling eller bust blev jag sugen på att starta ett projekt, läsa en spännande bok, upptäcka ny musik, engagera mig i någon fråga, utforska min sexualitet etc etc. kort sagt utforska mer av vem jag var och vad jag var intresserad av. och självklart fanns det saker relaterade till utseende i de här tidningarna också typ sminktips eller modereportage, men det fanns en bredd i alla fall. att livet handlade om mer än utseende.