Hittade detta citat i min favorittidning Platsjournalen som ges ut av Arbetsförmedlingen. Rekommenderas om du vill ha borgerlig ideologi i sin renaste from alldeles gratis.
När jag läser sånt här känner jag typ: ”ah, soft att ”filosofin” säger att jag har ett värde trots att jag saknar jobb (jag studerar ju och så vidare så arbetslös är väl egentligen inte vad jag är, men jag är liksom inte ”anställningsbar”), men kan vi som samhälle snälla börja agera i enlighet med detta också?”. Mitt problem är liksom inte att jag tycker att jag är värdelös för att jag ”kommit fram” till det genom filosofi, utan att en känner sig jävligt värdelös av att bli behandlad som skit.
Jag blir förbannad av det här individualiserade sättet att tala om det eventuella dåliga självförtroende en kan känna som arbetslös. Det handlar inte om ”självkänsla”, det är ingenting som kommer inifrån, det handlar om hur en behandlas av samhället. Arbetslösa blir behandlade som smuts, både individuellt och i den så kallade ”offentliga debatten”. Klart det inte är soft att vara arbetslös.
Jag behöver inte filosofi eller självhjälp för att ge mig ”bättre självförtroende”, jag behöver möjligheter till ett värdigt liv. Utan detta kommer jag att känna mig värdelös oavsett vad filosofin säger.
Vem säger det där? Uppenbarligen någon som har FM i praktisk filosofi, om det är samma person som beskrivs i den blå cirkeln ovanför. Jag undrar hur ”filosofin” alls kan säga något så bestämt; det påminner om hur en kollega till mig blev intervjuad av en tidning och fick sina synpunkter refererade som ”enligt moralfilosofin…”, varpå följde en massa specifika moralfilosofiska ståndpunkter, som inte kunde sägas representera ”moralfilosofin” i stort, men i det här fallet ser det ut som ett direkt citat.
Det är en sjuk jävla dubbelbestraffning. Först ”du lever på våra skattepengar, du är lat, ansträng dig mer, sänk dina krav, du är kass, skärp dig” och sen ”nämen lille plutten känner du inte att du är värd något? du måste bygga upp ditt självförtroende och tro på dig själv!”
Som att bli slagen och sen ”tröstad” av samma person.
Verkligen!