Ritade ju denna för ett tag sedan:
Denna bild har inte syftet att förlöjliga heteros, jag har själv varit i relationer som sett ut väldigt mycket såhär och där jag agerat så som jag beskriver kvinnans agerande, det vill säga ständigt bekräftande och ursäktande gentemot mannen och relationen.
Eftersom kvinnor har huvudansvaret för relationer och att upprätthålla en snygg bild utåt så kan det bli väldigt svårt att bryta relationen, det är ju hennes fel om så sker. Hon har misslyckats med en kvinnas uppgift; att hålla ihop en relation med en man. Män anses inte ”misslyckas” på samma sätt eftersom det finns en idé i samhället om att män vill och bör vara ”fria”. Det är kvinnan som har tvåsamheten som sitt främsta syfte, för mannen är det något han kan välja till om det är lockande nog.
Jag har själv varit väldigt ivrig i att dölja de problem jag haft i relationer, mest för min egen skull. Jag har helt enkelt inte velat erkänna att jag har misslyckats med denna uppgift, utan fortsatt låtsas som att allt är bra. Jag har inte velat erkänna att han behandlar mig dåligt, för jag har känt att det varit mitt fel när han gjort det. Jag har inte velat erkänna att han varit passiv i relationen, för det har känts som att det legat på mitt ansvar att ”motivera” honom genom att vara värd att kämpa för. Det är inte kul när någon som säger sig älska en behandlar en som om en vore värdelös, det får en nämligen lätt att tro att en är just detta. Det är förenat med väldigt mycket skam.
Jag tänker inte att kvinnor är ”lurade” men att vi är i en situation där vi i hög grad tvingas upprätthålla vissa illusioner för oss själva och andra. Att släppa dessa illusioner är svårt, det handlar om att släppa stora delar av sin identitet och sin trygghet.
Att sluta försvara männen en har relationer med eller relationerna som sådana tror jag kan vara en bra övning i största allmänhet. Alltså att våga prata om problem utan att genast säga ”men han är så snäll/vi har det ju så bra tillsammans”. Det är liksom okej att ha problem i relationer, en behöver inte alltid hålla på och täcka upp och snacka om hur bra det är efteråt. En behöver inte alltid ta ansvar för omgivningens bild av förhållandet. Jag tror att det är viktigt att börja stå emot impulsen av att alltid täcka upp, för det är någonting som i slutänden bara gynnar män.
Har ni det skit, säg det. Behandlar han dig illa, säg det. Utan en massa ursäkter. För jag kan garantera att han inte gör detsamma för dig.