Livet.

003Livet just nu alltså. Känner mig trött och isolerad i mig själv på grund av detta. Orkar inte göra allt jag skulle vilja göra och undrar om det är så livet kommer kännas. Tänker på det kommande arbetslivet och hur det troligen kommer ge mig ännu mindre tid över till allt jag vill ägna mig åt i livet.

Stunder av brinnande engagemang avlöser ”långa” perioder av trötthet, under vilka jag knappt kan koncentrera mig på något alls. Jag tänker ständigt att jag måste hitta metoder för att hantera detta, men jag kommer liksom aldrig igång med det, det är alltid något som är ivägen. Och sedan insikten om att även om jag hittar metoder för stunden så kommer det liksom inte att fortgå utan ansträngning, utan jag kommer fortfarande att behöva upprätthålla fanskapet.

Med besked om att min bästa vän i Uppsala ska flytta till Stockholm och efter att ha avslutat en relation känner jag mig ensam, även om jag har Isak. Att ha vänner betyder mycket, och när en inte har energi nog eller kanaler till att skaffa nya blir det jobbigt.

Jag har i alla fall tjejjouren vilket känns fantastiskt och stärkande på många sätt. Och så har jag i alla fall skaffat mig lite vänner i klassen, vilket är himla trevligt. Synd att det inte är dem jag kommer gå med nästa termin. Nåja, det löser sig väl med tiden, men just nu känns livet inte så kul

2 reaktioner till “Livet.”

  1. Det blir bättre. Försök inte göra mer än det du har ork att göra. Fokusera på det som känns givande. Ibland har man bara inte orken, och det är inte så mycket att göra åt det, förutom att härda ut, för det går över sen. Mvh en som vet. Kram!

  2. Hej vännen! Jag gillar det du skriver och det ger mig styrka ofta nog. Hoppas du hittar styrka och glädje.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *