Skrattretande argumentation från genuskritiker.

Haha. Hittade ett så jävla skrattretande argument under denna debattartikel. Jag bara måste raljera lite över det.

Om den s k genusforskningen nu hade ägt relevans, hur kommer det sig i så fall att så få människor tycks identifiera sig med vad som där påstås?

Okej. Nu applicerar vi denna logik historiskt.

Om den s k genusforskningen evolutionsteorin nu hade ägt relevans, hur kommer det sig i så fall att så få människor tycks identifiera sig med vad som där påstås?

Om den s k genusforskningen idén om att jorden inte är mittpunkten i solsystemet nu hade ägt relevans, hur kommer det sig i så fall att så få människor tycks identifiera sig med vad som där påstås?

Om den s k genusforskningen teorin om att allt är uppbyggt av atomer nu hade ägt relevans, hur kommer det sig i så fall att så få människor tycks identifiera sig med vad som där påstås?

Jadu. Varför över huvud taget forska på saker? Varför inte bara låta alla människor själv känna efter vilken världsbild de känner igen sig i och sedan bara köra på det?

Twittrade även lite om detta.

11 reaktioner till “Skrattretande argumentation från genuskritiker.”

  1. Det är just sådana puckoargument som kommer från dessa genuskritiker. Dom öppnar käften konstant, men inte fan kommer det något vettigt från den, bara massa skit.

  2. Det är klart argumentet är dumheter, fast en viss skillnad kan väl ändå vara att teorier inom genusforskning ofta på ett mer direkt sätt handlar om företeelser i folks vardagsliv än evolutionsteorin och påståendena att Jorden inte är mitt i solsystemet och att allt är uppbyggt av atomer (det sista är väl också falskt enligt modern vetenskap). Vet inte ens om det begripligt vad det skulle innebära att ”identifiera sig” med dessa teorier eller påståenden.

    1. Vissa har ju t.ex. tagit evolutionsteorin extremt personligt. Men ja, du har ju rätt i din anmärkning, raljerar väl mest här.

  3. Nu måste jag faktiskt protestera, verkar mest vara du själv som inte inser skillnaden mellan naturvetenskap (science) och humaniora (humanities).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *