Angående att vissa vill tro att jag ”alltid” varit flata.

Funderade på den här grejen med att vissa vill få det till att jag ”alltid” varit flata och att det är därför det ”inte funkat” för mig att ha relationer med män. Jag tycker detta är en spännande ståndpunkt av flera olika skäl.

Förutom det uppenbara att helt främmande människor tar sig rätten att spekulera i min sexuella läggning, äktheten i mina känslor i tidigare relationer och så vidare så tänker jag på följande:

  1. Om det nu var så att jag ”alltid” varit flata, hur kommer det sig då att jag ändå haft flera långa relationer med män? Kan det ha något att göra med att vi har ett samhälle där alla pressas in i heterosexualitet? Detta är ju i sig intressant. Den som framför denna ståndpunkt borde ju fundera lite mer på detta kan en tycka.
  2. Om det nu vore sant, vad skulle det egentligen bevisa? Skulle det göra de erfarenheter jag har från mina relationer mindre betydelsefulla? Skulle det göra det mindre sant att mitt ex fick mig att känna mig helt jävla värdelös? Att han gjorde mindre av arbetet i relationen? Att han tryckte ner mig? Att han fick mig att må dåligt? Eventuellt hade det kanske gjort att det kändes mer värt det eller något, men alla dessa saker om vår relation hade fortfarande varit sanna.

Jag tror att många gärna vill se det så eftersom det är mer bekvämt. Det gör att min kritik av heterosexualitet, i vilken jag gör anspråk på att tala på en generell politisk nivå, blir en fråga om mig som person och min ”läggning”. Alla andas ut! Jaha, hon var flata hela tiden! Då behöver vi inte bry oss om vad hon har sagt.

De relationer jag har haft med män har varit betydelsefulla. Kanske inte som i att de som personer betytt mycket för mig, men som i att de format mig. Det faktum att jag nu är med en kvinna gör det inte mindre sant att jag tidigare varit med män, det gör inte mina tidigare erfarenheter illegitima. Även om det vore så att jag levt i en lögn så skulle jag fortfarande ha levt. Hur mycket jag än önskar att jag kunde radera ut dessa erfarenheter så går det inte.

Nå, på ett sätt önskar jag att detta var sant, för det skulle ju kanske innebära att många som har haft samma problem i relationer med män som jag, och det är väldigt väldigt många, egentligen var flator. Jag gillar den tanken!

Om flatkompisar.

Via UnderbaraClara hittade jag detta fantatiskt dumma blogginlägg signerat Amanda Schulman.

Hon berättar att hon äntligen skaffat sig en så kallad ”flatkompis” och att denna flatkompis minsann har berättat för henne att hon inte är en sådan som flator tänder på.

Jag tror att flatkompisen har helt rätt för jag skulle nog inte heller bli särskilt upphetsad av någon som frågade mig vad heterosexuella tänder på. Eller vad medelklassen tänder på. Eller vad rödhåriga tänder på. Om man inte tycker att det är sjukt sexigt med folk som antar att alla med en viss läggning har precis samma smak.

Bara att fråga något såndant: ”hej. Här kommer jag och frågar dig i egenskap av representant för alla homosexuella kvinnor: tänder ni på mig”. Jag blir helt matt. Och att sedan skriva ett jävla blogginlägg om det. Göra humor av hur skönt fördomsfull man är.

Kul Amanda. Verkligen skitroligt att du har så himla mycket självsistans att du förmår driva med dina sämre sidor. Synd att du framstår så jävla efterbliven på kuppen.