Stoppa pressarna! Patriarkatet tydligen helt berättigat!

Vänta vänta. Jag måste ta tillbaks allt jag skrivit, stryka ett stort svart streck över hela den här bloggen.

Det har nämligen visat sig att en studie visar att män är mer risktagande än kvinnor! Det här är så pinsamt, hur har jag kunnat missa det? Det innebär ju att allt det jag skrivit om mäns våld mot kvinnor, om patriarkala strukturer, om löneskillnader mellan könen och hur män och kvinnor agerar i heterorelationer inte längre har någon bäring över huvud taget, eftersom vi har kunnat uppmäta denna skillnad.

Och det är ju fantastiskt! Kvinnor är inte förtryckta, vi är bara lite lite sämre på att ta risker, och det är därför vi är så dåliga på att få samma lön som män, på att inte bli förtryckta, på att inte befinna oss underst i en maktordning, på att bli utsatta för våld och våldtäkt. Allting har plötsligt fått sin förklaring.

Så jag lägger nog den här feministbloggen på hyllan nu och börjar skriva om något annat. Kanske om att starta företag!

IMG_20121123_132137

Min lättade min när jag fick reda på detta underbara.

Tre tankar om könsskillnader.

Jag har tre tankar kring denna artikel om könsskillnader i mäns och kvinnors hjärnor.

  1. Är det inte symptomatiskt att man mäter hur kvinnans hjärna ”avviker” från mannens och inte hur mycket de båda avviker från genomsnittet? Mannen är norm även i sammanhang som dessa, där man ju tycker att det borde finnas lite mer eftertanke med i bilden. Tråkigt tycker jag, och säger något om hur djupt könsrollerna sitter rotade.
  2. Problemet med forskning som denna är att många ofta drar i väldigt höga växlar när de läser den och ba: ”där fick ni alla feminister som trodde att det inte fanns några skillnader mellan män och kvinnor”. För det första brukar feminister sällan rakt av förneka att det skulle finnas medfödda skillnader utan mest bara inte vara så där skitintresserad av att diskutera dem till förmån för att diskutera de inlärda skillnaderna som man ju kan göra något åt. Det säger väl sig själv att det är högst ointressant för en politisk rörelse som kämpar för likabehandling av könen att lägga fokus vid varenda liten medfödd könsskillnad som kommer i ens väg. Men framförallt så är det ju som så att även om skillnaderna finns där så är de små, och även om de hade varit större så hade det inte varit ett argument emot att behandla män och kvinnor lika (alltså utifrån sina individuella egenskaper och inte utifrån kön) eftersom de eventuella olikheter som finns kommer att bestå oavsett om man från början antar dem eller inte. Med detta inte sagt att sådan forskning inte ska genomföras, bara att den alltid övertolkas å de grövsta.
  3. Ingen av de skillnader man mätt upp har något att göra med de vanligaste myterna som florerar kring kön, till exempel den om att kvinnor är mer ”känslosamma” eller att de har sämre sexdrift, att de är mer lämpade för att ta hand om barn och så vidare. Det är ju primärt dessa könsroller feminister kämpar mot, inte att kvinnor antas ha bättre förmåga att känna igen ansikten.