Tja bloggen. Jag är sjuk, väldigt trött och har dessutom en visdomstand som moler i käken. Imorgon kommer mina föräldrar och min lillasyster hit och hälsar på över helgen och då kommer jag nog inte spendera en enda minut vid datorn för jag saknar dem så förbannat mycket. Jag ska försöka tidsinställa lite inlägg och kan tipsa om att det går lättare om jag får frågor och så vidare om befintliga inlägg eller tips om nya grejer att skriva om, så ni vet liksom. Annars får ni vara utan mig i fyra dagar, och det vill ni väl inte?
Alltså, du tycker säkert det är jättetråkigt, men jag gillar när du skriver om kläder… Alla bilder och saker du skrivit om kläder är så himla bra, du har så fina klänningar. Du är ju inte inne så mycket på det längre verkar det som, men det skulle vara kul!
Anledningen till det är ganska enkel: har flyttat utomlands och tog inte med mig så mycket fina kläder, de få jag har med mig när jag numera för tjock för =(
Kanske skriva lite om din definition av feminism – den skapade ju en del rabalder där ett tag.
Något som jag själv klurat på att skriva om är språkets betydelse för jämstäldhet och feminism. Men också hur den feministiska retoriken lätt kan bli anklagande och uteslutande – Hanna på onewaycommunication hade ju den invändningen om din definition av feminism – att den uteslöt att männen är offer för en patriarkal struktur.
Det gjordes ju väldigt mycket feministisk forskning på språket under 70-talet men jag är för dåligt insatt och kommer inte ha möjlighet att sätta mig in i det inom den närmaste framtiden – du kanske har kloka tankar om det?
Åhå jag kom på en till sak som kanske inte är lika ansträngande att skriva om som språkforskning 😀
Jag älskar ditt ”slöser i med liv” och hoppade också av snyggtåget för ett tag sedan. Jag undrar om du alltid känner att du klarar av det där – att inte låta ditt utseende påverka hur du mår. För mig går det verkligen i perioder. Under längre tider kan jag uppriktigt känna att jag lyckats men sen kan något helt plötsligt trigga igång den där hetsen: jag måste sminka mig, jag måste raka mig, jag vill vara så snygg jag bara kan osv. Eftersom jag bara pysslat med det här sen i höstas är jag rätt hård mot mig själv och ger inte efter för uppenbarligen har jag fortfarande en del problem. Hur är det för dig? Känner du konstant att du helt uppriktigt har lyckats släppa allt det där?