Tänkte på ett avsnitt av top model som jag såg för några dagar sen. Där var den en tjej som var någon slags ”fröken sverige”-figur fast i USA eller var det där programmet nu utspelar sig, hon hade långt fint hår och ett nervöst ”förlåt för att jag finns”-leende.
I alla fall så skulle de klippa henne korthårig i programmet, vilket var extremt ångestladdat för henne. Hon grät verkligen typ ett dygn, pratade massa med sin pojkvän i telefon och hade sig. Alla tyckte ju såklart hon var superfjantig. Sen ville dem klippa av hennes hår mer, men då gick det för långt, då drog hon hem istället.
Men det roliga var följande: När hon drog så sa hon ”skönhetstävlingar bygger karaktär, modellyrket förgör den”. Haha. Att tycka att det ”bygger karaktär” att stå och se snygg och ständigt glad ut, då har man fan ett jävligt uppfuckat perspektiv på saker och ting.
Det är ju modellyrket som bygger karaktär, utvecklar och framhäver personens yttre självkänsla och karisma samt stärker personligheten och inre styrka. Nog för att det låter överdrivet i viss mån men samtidigt är det nog så. Modellvärlden är jävligt ytlig, det kan jag hålla med om, men samtidigt krävs en jävla massa personlighet och stake för att klara av att posera passionerat framför en proffsfotograf samt för att våga pallra sig upp på en catwalk och köra sin grej. I modellbranshen vill man inte ha skönhetsdrottningar, pga dess bristande personligheter, de är likadana allihopa. De är rätt sällan de har den där påtagliga skönheten heller, de brukar oftast vara alldagliga och tråkiga, kanske har det med personlighetsbristen att göra. Men vad vet jag?
En modell ska ju ofta ha antingen ett sinnessjukt perfekt ansikte eller något coolt särdrag, som skönhetsdrottning så är det ju snarare något slags genomsnitt som eftersträvas, som jag förstått det. Man ska liksom ha ett ansikte som är lagom, som är ”bekvämt” att kola på. Helt värdelöst om man vill dra uppmärksamhet till ett modejobb eller en reklam med andra ord.
Undrar hur hon tänkte med att skönhetstävlingar bygger karaktär? =S
Kanske för att man skänker pengar till välgörande ändamål? Sjukt infantilt var det i alla fall.
HAHA, jag vill också ha karaktär!
Föresten så älskar jag formuleringen ”nervöst ”förlåt för att jag finns”-leende.”.
Jamen hon såg verkligen ut så. Kolla elin klings leende, det utstrålar verkligen förlåt för att jag finns.