Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Varför UnderbaraClara?

När jag skrev det här inlägget om att jag unnat mig att blocka ett par bloggar så undrades det vilka. En av de bloggarna jag valt att blockera är UnderbaraClara. Nu ska jag förklara varför.

Jag har absolut inget emot UnderbaraClara i den betydelsen att jag ogillar hen som person. Jag tycker att hen verkar ganska sympatisk. Det är inte heller så att det hen skriver provocerar mig i någon mening. Däremot får det mig att må dåligt att läsa hens blogg. Det är det där ständigt idealiserandet och romantiserandet, det perfekta, som får mig att bli galen. Ändå dras jag ständigt till det, och när det är så lättillgängligt så hamnar jag ofta där igen. Därför måste jag skapa spärrar så att jag inte ständigt slentrianmässigt återvänder.

Nu kan en såklart invända att UnderbaraClara minsann är en ”sund” förebild och så vidare. För det första är det såklart helt upp till mig att avgöra vad jag mår bra av och inte, vilket jag utgår från att ingen här ifrågasätter. Men sedan kan jag fråga mig hur ”sunt” det är med förebilder över huvud taget, i alla fall på det sättet som UnderbaraClara är en: livsstilistiskt. Oavsett som UnderbaraClara har ett mer hälsosamt och ”gott” liv än många andra ”förebilder” som figurerar i bloggosfären så mår jag fan mer dåligt av att läsa hens blogg än många andras. Anledningen tror jag mycket är att just den bloggen faktiskt beskriver lite av ett ideal för mig: att leva långsamt och naturnära, att få skriva och pyssla och så vidare. Till skillnad från till exempel Kissie som över huvud taget inte har en tillvaro jag avundas, och som jag därför kan läsa utan att det blir det minsta jobbigt på något känslomässigt plan. Det är bara intressant.

UnderbaraClara är lite som en tjejtidning för mig. Fullt av massa tips om hur man ska leva sitt liv. Och alltså, det är ju inte så att jag inte samtycker med att det verkar himla trevligt att typ livnära sig som hen gör, bo i ett vackert hus på landet, ha ett barn och så vidare. Jag skulle ju inte banga på det liksom. Det verkar trevligt och mysigt bra, så skulle jag också vilja ha det.

Men grejen är den att jag pallar inte fylla mitt huvud med sånt där längre. Jag orkar inte alla dessa ideal, oavsett om de är ”sunda” eller inte. Jag märker att det tär på mig något otroligt att exponera mig själv inför det där. Jag drömmer mig bort i livsstilismens värld istället för att göra något konstruktivt eller mer lustfyllt. Det slutar alltid med att jag mår dåligt, även om UnderbaraClara är en ”bra” förebild. Det spelar liksom ingen större roll om hen röker eller dricker eller inte, det som spelar roll är att jag går vilse i drömmarna.

Jag är ointresserad av att byta ut osunda ideal mot ”sunda”, jag vill göra mig fri från hela grejen med att ha något slags hägrande livsmål som jag strävar efter, en ultimat livsstil. Jag tror inte att det är något jag mår bra av, något som hjälper mig framåt eller ens något som är möjligt att uppnå. Det är bara den där vackra bilden, den där drömmen om ett liv som man kanske skulle kunna leva någon gång i framtiden. Vad ska den tjäna till?

Så ja, därför har jag blockat UnderbaraClara. För att jag gång på gång återvänder dit, förförs av den idealiserade bilden och funderar på varför inte jag har det så, vad jag ska göra för att komma dit. Jag orkar inte med det. Jag märker hur det passiviserar och fördummar mig. Hur det får mig att känna mig otillräcklig samtidigt som det för mitt fokus från det politiska i min situation och istället uppgå i menlöst drömmande om gulliga gardiner och krukväxter. Jag pallar inte med skiten, helt enkelt.

19 kommentarer till Varför UnderbaraClara?

  • Rivka skriver:

    Shit vad du fyller mig med nya tankar och funderingar. Jag har vid flera tillfällen då jag läst något du skrivit tänkt att ”oj, det var ju sjukt vettigt, varför har jag aldrig tänkt på det förut?”. Till exempel inlägget om att vara redo för demokrati, tidigare så har jag bara tänkt att ”jaja, säger folk att det landet inte är redo för demokrati så är det väl inte det” utan att fundera över vad som menas med att vara redo för demokrati eller varför det spelar någon roll. Även det du skrivit om att unna sig att till exempel inte raka benen istället för att prata om att unna sig ett nytt plagg eller liknande har fått mig att tänka efter.

    Så, tack!

  • Anonym skriver:

    hejsan! jag undrar lite över hen och så. jag gillar ordet! så är ingen motståndare, men nybörjare. så jag undrar helt enkelt varför du valt att skriva hen när du vet att underbaravlara är en hon? ger inte det mer vatten under broarna för motståndarna som tror att hen är för att ta bort hon och han? lite luddigt med hoppas du förstår!

  • sara skriver:

    tack för förklaringen!
    Jag gillar verkligen underbaraclaras blogg, men jag förstår vad du menar. Bra att du inte gör sådant som du inte mår bra av. Jag kan få samma känsla ibland.

  • Iso skriver:

    Fantastiskt skrivet inlägg. Fick precis ord på varför jag fylls av en deppig känsla efter besök på en del bloggar och forum.

  • Johanna skriver:

    Jag blev inspirerad av ditt inlägg om att blockera bloggar och skaffade mig en egen hemsideblocker där jag la till avpixlat, flashback, expressen och aftonbladet för att jag inte kan låta bli att läsa kommentarerna till artiklarna och bli arg och upprörd.
    Alla strategier är värda att testa när det kommer till ens mentala hälsas skull. Slängde in ett par fjortisbloggar och hela cheezburger-nätverket, så kanske jag kan låta bli att spendera hela dagarna vid datorn också.

  • Melina skriver:

    Lustigt att jag kände så tidigare idag och så läste jag det här. Tack för din klarhet, det var exakt det jag behövde höra. Kram

  • Momo skriver:

    Jag säger som en här ovan, skönt att få ord på ens egna tankar! Varje gång jag går in på UnerbaraClaras blogg så mår jag dåligt. Läser inlägg efter inlägg och sjunker mer och mer, tills jag på riktigt känner mig alldeles ledsen. Jag blir deprimerad och känslan av värdelöshet är påtaglig. Hur kan en blogg ha en sådan inverkan på mig? Jag tänkte inte så mycket på det i början, men när jag efter en tid bara hittade fel i mitt egna liv och faktiskt blev avundsjuk på allt det hon hade… då fick jag sätta stopp. Jag slutade besöka hennes blogg, slutade att försöka vara något jag inte är… jag kanske kommer dit i framtiden, men just ni ser min tillvaro ut på ett annat sätt – och jag accepterade det.

    Det handlar kanske i botten om andra saker såklart och djupare problem måste jag självfallet arbeta med, men det är som att en sten har lättat från mina axlar… låter så sjukt töntigt, men ja… det är precis så det känns.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Tror inte det handlar om ”djupare problem” nödvändigtvis utan jag tror att väldigt mycket av missnöjet med ens eget liv handlar om att en blir matad med det där perfekta hela tiden.

  • Vilket himla bra inlägg det var. Kollade just in på din blogg då jag blev så irriterad över att UnderbaraClara rakt av vägrade förstå varför användningen av ordet ”pimpa” kan upplevas som problematiskt (diskussion i kommentarerna). Jag behövde lite motvikt. Sen vet jag ju inte vad du tycker om användningen av det ordet. Det hade varit intressant att höra (jag använder det själv).
    Jag har ett annat problem märker jag. Innan läste jag bloggar ungefär som jag läser en damtidning, för att slappna av lite i vardagen emellanåt. Men sen jag bloggar själv har min kontakt med bloggvärlden blivit så otroligt mycket mer intensiv och nu börjar det bli för mycket. När jag klickade in på Isabel Adrians blogg (Svenska hollywoodfruar) igår kände jag plötsligt en otrolig avsmak. För mycket glättig livsstilsblogg i mitt liv helt enkelt. Och alldeles för lite av den inspirationen jag behöver för att arbeta. Så nu tänkte jag göra ett inlägg med kvinnor som sitter och skriver vid sitt skrivbord. Som motvikt.

    • Lisa skriver:

      Nu frågade du ju inte mig, men personligen avskyr jag begreppet pimpa eftersom jag läst så mycket om pimpar. Måste vi göra precis allting till ett sätt för medelklassen att göra fina tårtor?

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jag har verkligen ingen åsikt om ordet pimpa. Förstår att det kan kopplas ihop med prostitution, men ser det inte som kränkande eller så.

      Instämmer med det du skriver om användningsområde för bloggar. Många använder nog bloggar mycket som avkoppling eller underhållning, vilket är tråkigt då publiceringsformen rymmer så mycket mer potential.

  • Elin skriver:

    Grymt skrivet! Är också ambivalent till UC. Kanske för att det känns kluvet med den personfixering det ändå blir samt för att jag uppfattar UC som självgod och narcisstisk. Sedan alla hallelujakörer som instämmer i allt hon skriver och verkar dyrka marken hon går på. Samtidigt har hon mycket bra i bloggen/sin person. Som sagt, kluvet.

  • Anna Voltaire skriver:

    Hahaha, då är min blogg något för dig! Jag förskönar
    Minsann ingenting! Och då menar jag verkligen ingenting! Senaste inlägget berör makens önskan om sexmaraton. Dagisfröknarna läste, de rycker jag är för skön!
    Med vänlig hälsning,
    Anna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv