Sveriges medier borde fan börja ta sitt ansvar.

Detta var en bra debattartikel om att Filippa Reinfeldt systematiskt väljer att inte uppträda i sammanhang där hon kan få frågor som kan bli knepiga att svara på. Hon ställer gärna upp i livsstilsreportage och liknande, men inte i politiska intervjuer. Även hanteringen av utförsäljningen av vårdcentralen Serafen för 700 000, där Torbjörn Roslund fick svara på frågor fast han inte ens hade något politiska ansvar för det inträffade. Även i frågan om Carema, som ju verkligen blev en snackis, har hon konsekvent undvikit att svara på frågor på ett djupgående sätt även om hon har haft ett stort ansvar i det hela.

Att Filippa Reinfeldt agerar såhär är såklart extremt problematiskt. Som politiker så ska du kunna svara på frågor om varför du gör som du gör och att man systematiskt undviker situationer där man behöver stå till svars för sitt agerande är extremt illa. Men att den som har makt och möjlighet försöker sko sig från ansvar är egentligen inget konstigt, något annat kan man väl strängt taget inte förvänta sig. Därför är det så otroligt viktigt att medier berättar om sånt här, förklarar att anledningen till att man inte fått några förklaringar inte är att det inte frågats utan att de ansvariga helt enkelt har vägrat svara.

Det är fan pinsamt att vi har ett hälso- och sjukvårdslandstingsråd som inte är villig att svara på frågor om sin politik. Än mer pinsamt är att ingen av våra ledande dagstidningar har tagit upp denna fråga utan att vänstertidningarna ETC och arena, facktidningen Kommunalarbetaren och nättabloiden Nyheter24 som sällan anses särskilt seriös är dem som först tar upp det här problemet. Det är ett sant tecken på att de stora tidningarna helt har slutat göra sitt jobb, granska makten, på ett seriöst sätt.

Jag menar inte att nedvärdera personerna som skrivit debattartikeln, men jag tycker fan i mig att det är tragiskt att ingen av de stora dagstidningarna tagit upp problemet innan, så lång tid som det har gått. Det faller sig mer och mer uppenbart att den som vill ha seriös bevakning av makten bör röra sig bort från rövslickartidningar som Dn och SvD och vända sig till de få aktörer som fortfarande sysslar med granskning av regeringen och inte bara Håkan Juholts sambo. Sveriges medier borde fan börja ta sitt ansvar, ty det är inte för inte de kallas för ”den tredje statsmakten”.

Kan ni snälla börja granska makten istället för folks uppfattning om den.

Fan vad trött jag är på att läsa om att det finns folk inom socialdemokraterna som kräver Juholts avgång. Herregud, det är väl ändå helt naturligt att det inom ett parti finns personer som ogillar partiledaren?

Måste man alltid ta upp minsta lilla meningsskiljaktighet och sätta den under lupp när det kommer till socialdemokraterna? Kan ni inte bara skriva om något annat för en gångs skull, till exempel Carl Bildts oljeaffärer?

Sen blir jag också så irriterad på alla rapporter om vad ”väljarna” tycker. Kan media snälla börja granska makten istället för folks uppfattning av makten? Det hade varit helt fantastiskt tycker jag.

Grattis Blondinbella.

Blondinbella är arg. Hon är arg för att Ann Charlott Altstadt har skrivit en text om ”den blåsta generationen”. Blondinbella berättar att vår generation minsann inte alls är blåst, anledningen till det minskade politiska engagemanget är, enligt henne, att vi inte har ett behov av att samlas utan kan förändra på våra egna villkor via våra egna kanaler.

Vilka är då dessa kanaler? Tydligen diverse sociala medier. Och vad är detta engagemang? Det verkar bestå i att dissa företag som inte levererat bra produkter. Såhär beskriver Blondinbella hur vår generation är den mest kritiska generationen någonsin:

Vi har blivit vana med att kunna skicka en tweet till ett företag på twitter om vi har en fråga eller är missnöjda. Och är det något som inte stämmer så hamnar det på folks bloggar och företaget sågas direkt.

Grattis Blondinbella! Du har precis lyckats bevisa att Ann Charlott Altstadt hade helt jävla rätt, eftersom du uppenbarligen inte ser något annat i begreppet samhällskritik än att hänga ut företag vars produkt inte har varit till din belåtenhet. Jag kallar inte detta samhällskritik, det låter mer som konsumentupplysning i mina öron, om ens det. Att Blondinbella liknar det vid politiskt engagemang är ju bara skrattretande.

Det Blondinbella vägrar fatta är att företag kan göra fel på andra sätt än att sälja en produkt som slutkonsumenten inte gillar. Företag kan anställa folk på sjukt dåliga villkor, företag kan utarma naturresurser och göra en massa andra saker som slutkonsumenten inte märker. Men om ingen med konsumentmakt, alltså pengar, bryr sig så bör det i Blondinbellas värld inte spelar någon roll.

Blondinbella tycker väl att konsumentmakten är den enda värda makten och att resten bara är blaj. Vem bryr sig om hur många liv man förstör så länge någon entreprenörsslyngen vill köpa ens produkt.  Alla osäkra anställda måste väl helt enkelt göra sig mer konkurrenskraftiga så att de kan förtjäna Blondinbellas sympati och därmed också få hennes att förvalta sin konsumentmakt annorlunda. Vem bryr som om låga löner och osäkra anställningar när man trots allt fick en god kladdkaka på café Mocco.