Egentligen tänkte jag inleda den här kategorin med ett inlägg om varför man ska kalla sig feminist och inte humanist men jag blev intresserad av den här diskussionen rörande högklackade skor.
Högklackade skor skadar foten. Om du bär dem dagligen blir hälsenan förkortad vilket kan orsaka problem, man kan också få problem med ryggen och stressfrakturer. Det är lättare att snubbla om man bär högklackat och fötterna är sällan glada efter en hel dag i höga klackar.
För det mesta bär jag platta skor men ibland tar jag på mig klackar om jag vill känna mig lite extra fin. Jag tycker inte att man ska mygla med att det hindrar rörelsefriheten att bära höga klackar.
Ofta så hörs ett försvar för höga klackar som går ut på att man ska bära det för att det är snyggt och att det inte har något med kvinnoförtryck eller ideal att göra, utan att det rör sig om en subjektiv uppfattning som är fri för alla att välja om de vill inta eller ej. Samma försvar hörs ofta för plastikoperationer och smink.
Men frågan om höga klackar kan inte bara ses ur det förlovade individualistiska perspektivet utan måste även betraktas som samhällsfenomen. Det går inte att sticka under stol med att höga klackar är ett ideal i dagens samhälle, på samma sätt som det är ett ideal att vara smal. Vad som är intressant är vad detta ideal beror på och förmedlar.
Höga klackar ger dels illusionen av längre ben, vilket uppfattas som attraktivt. De gör även att musklerna i benet blir mer definierade och att gångstilen blir mer kvinnlig (förutsatt att man kan gå i dem, givetvis). Många tycker att ideal i sig är förtryckande men jag vet inte om jag håller med. Det vore såklart trevligt om alla kroppsformer och klädstilar såg som jämlika men jag tror inte att det är en möjlighet; människan kommer alltid att ha en uppfattning om snyggt och fult, och det gäller såväl kvinnor som män. Däremot kan man sträva efter ett samhälle där många olika ideal är tillåtna.
Men vad jag tycker är mer intressant än de rent estetiska aspekterna är vilket psykiskt ideal höga klackar förmedlar. Vi minns väl alla Alexander Mcqueens otroliga klackar som utgjorde någon slags kulmen på modet med extrema klackar som rådde för några säsonger sedan.
Jag tror att alla kan enas om att dessa skor inte är särskilt vackra. De ser inte mänskliga ut. Men blir man inte lite imponerad ändå? Tänk att det finns folk som kan bära dessa skor, människor som kan utsätta sig för det lidandet bara för att ha ett par skor på sig. På samma sätt som vi någonstans imponeras av en otroligt smal person, inte för att det egentligen tilltalar oss utseendemässigt utan på grund av själva lidandet som personen måste utstå för att kunna se ut så.
Och är det inte någonstans också det som höga klackar handlar om. Att sätta estetiken över bekvämligheten. Att låta kroppen underkasta sig något högre, ett ideal, själen, jaget, viljan eller vad man nu vill kalla det. Ofta kritiseras ideal med grunden i att de är omänskliga, men är det inte just det vi vill åt? Vi vill vara lite mer än bara människor, vi vill få våra kroppar att underkasta sig våra själar.
Och om man ser omkring sig, på de ideal som präglar samhället, handlar det inte väldigt mycket om lidandet som sådant? Folk imponeras inte så mycket av kroppar, skor eller kläder som sådana utan av vägen dit, av det man är tvungen att offra.
Jag kan absolut tycka det är snyggt med klackar men för mig segrar alltid bekvämligheten över estetiken på detta område. Särskilt eftersom jag aldrig lärt mig gå med klackar, så skulle jag känna mig helt handikappad om jag hade sådana skor.
Men sedan tycker jag det är en stor skillnad mellan bredare klack och smal klack. Om klacken är bredare ger den fortfarande stabilitet. Medan smala klackar inte alls ger något stöd och blir mer vingligt (för mig iallafall).
Fast oavsett klackens bredd är det ju en fråga om att sätta skönhet framför bekvämlighet.
Läste något bra av journalisten Umayya Abu-Hanna för en tid sedan som relaterar till detta.
Sparade det:
”In official situations, women are expected to balance like acrobats on high heels ten centimeters high, and it seems that heels are considered a natural extension of feminity. When French President Sarkozy affirmed that the veil was a restriction on women’s rights and initiated a ban on veils in France, I waited for him to continue with the same logic and ban high heels as well. But he didn’t. I can only assume that Sarkozy was more used to seeing high heels than veils, and thus considered heels to be a more natural choice of female attire.”
Tänkte bara säga att jag verkligen gillar din blogg. Även när jag inte håller med dig om saker så förstår jag din point of view och ibland får det mig att tänka igenom mina egna åsikter, inte många lyckas med det. Gillarej, alltså.
Det viktigaste är väl ändå att man får välja själv?
P.S. Tyckte att ditt inlägg var mycket intressant och du har så kloka argument. Det är svårt att argumentera mot, om man nu skulle vilja det. Ska bli roligt att läsa dina andra feministiska inlägg. =) D.S.
Jag tycker faktiskt inte att du kan skriva som du gör, att du skriver att vi inte tycker det är snyggt eller att vi kan alla hålla med om att det inte är snyggt. För jag tex, och jag tror inte jag är ensam, tycker faktiskt att dessa skor är snygga. Jag tycker faktiskt att det är snyggt att vara smal, och nu menar jag inte normalt smal. Ska du skriva seriösa texter, skriv då snälla inte så. För det är fel.
Jag tror du förstår att det bara är retorik. Klart det finns någon som tycker det är snyggt.
Det går inte att förneka att det är lite av ett allmänt ideal att som kvinna bära högklackat & att det många gånger ses med respekt på kvinnor som klarar av att gå längre sträckor i riktigt hög klackar. Ofta har jag också upplevt att kvinnor själva kan använda det som ett slags skryt om sin person & sina meriter, typ: ”Haha! Jag kan minsann gå riktigt långa sträckor i dessa 15 centimeters-klackar, de visade jag i söndags!” Och de som sedan inte tycker att högklackat är snyggt avfärdas som avundsjuka töser som inte kan gå i klackarna själva. Ja, det där har jag hört från män också. ”Äsch, hon säger väl bara att det där är fula & horiga skor för att hon inte klarar av att balansera i dem som du.” Jaaaa, eller också kan det vara så att de helt enkelt inte tycker det är snyggt & saknar vett att uttrycka det på ett s.k. normalt sätt?!
Sen tycks ju män ofta vara ganska imponerade av vad ”vi tjejer” gör för att ”vara fina”. Oj, har du så mycket skönhetsprylar? Oj, betalade du 40 000 för nya bröst? Nämen wow, äger du 50 par skor? Lite som en beundran. Så det stämmer nog det där du skriver om att det ofta handlar om uppoffringen som ligger bakom den där skönheten (oavsett man håller med om att det är vackert eller inte), snarare än skönheten i sig. Samtidigt lyfts ju naturliga ideal fram allt mer av människor & somliga tjejer ska gärna skryta om hur lite tid de lägger ner på sitt utseende & ÄNDÅ är de så jäävla snygga, lite som en motreaktion till den ständigt tillfixade kvinnan som lägger alla extra pengar på naglar & löshår. Ja, det går väl lite båda vägar.
Själv tycker jag att allt kommer ner till medvetenhet. Klart man inte behöver vara ett offer för att man bär högklackat (eller är smal eller sminkar sig eller något annat som är norm). Att se alla kvinnor som på något sätt följer normen som offer tycker jag är tämligen icke-feministiskt. Däremot tycker jag det är sorgligt när människor inte ens är medvetna om att det finns ideal och/eller starkt förnekar att normer skulle existera. Klart som fan de existerar. Men huruvida man följer dem eller inte bör vara upp till en själv. Om man har noterat att höga klackar är en norm, men trots reflektion ändå vill följa det modet för att man känner att man faktiskt tycker det är snyggt ser jag inga problem med det.
Iofs har jag inte förstått varför folk ofta tycks vilja fördöma de som följer en norm av ren osäkerhet & strävan efter bekräftelse från (ofta) det motsatta könet. Att ideal riktas mot kvinnor i större utsträckning kan nog de flesta enas om & att det är jävligt skevt säger jag ingenting om, men är det egentligen så konstigt att man vill vara fin även för andra än sig själv? Alla har ju ett behov av att bli sedda. Att slaviskt följa normer man egentligen inte gillar bara för att passa in framstår som begränsande & jag förstår egentligen inte hur man kan vilja vara en sådan slav, men samtidigt… så förstår jag det. Haha, knasigt & motsägelsefullt, jag vet. Men det är så jag tänker kring saken.
Själv bär jag höga klackar ibland när jag vill känna mig extra fin (jag tycker att höga klackar ihop med en s.k. slampig outfit eller en söt klänning är riktigt snyggt), men jag kan lika ofta bära platta skor. Ballerinor, kängor, gympadojor… whatever, platta skor funkar också för mig. Det beror helt & hållet på vilket humör jag är på. Och vissa av mina högklackade är faktiskt riktigt bekväma, medan andra ja… de gör att fötterna känns väldigt ömma efter en hel dag i dem. Och jag är medveten om att det är en norm att ha högklackat, men jag väljer att följa den normen.
Ja, håller med i mycket. Sen tycker jag det är intressant att tänka på varför en tycker högklackat är fint? Just eftersom fint = könat, det är fint – när en kvinna använder högklackat. Hur många i samhället, bland ”vanligt folk” som hos oss feminister, tycker det är (lika fint?) fint när en man bär högklackat? Få jag möter tycker det kan vara snyggt om en man bär högklackat. Även bland många som är så medvetna om sådant här stöter jag på denna attityd. Visst på samma gång kan dom le och säga att visst det är väl fint fast på ett annat sätt. Men bakom leendet så finns däremot den negativa tanken ”åh nej fy, det är inte snyggt på en man!”. Könsnormerna sitter djupt.
Och detta har också såklart med förutfattade meningar relaterat till könsuttryck, en kille som exempelvis är mer androgyn eller feminin kan komma undan lättare med detta – bland dom som är mer medvetna alltså. Bland andra så döms dom hårdare.
”Humanist”, är det alltså att välja bort bort feministbegreppet, och vara alternativ? Jag tror jag får åderbråck… 😀
Det ligger nära till hands för mig, i egenskap av reaktionär patriark, att som svar på ditt inlägg krysta fram nåt om att ni minsann skall vara duktiga flickor och trycka tillbaka smärtan och tvinga er att gå i de där satans fula missfostren till skor, och fjompigt svansa fram, för då behagar ni nämligen oss karlar, vilket är det främsta syftet till att ni existerar här i värlen.
Så det får alltså bli mitt bidrag här. ;p
Nej, det är det inte. Men vissa tycker att man ska kalla sig humanist och inte feminist. Man kan väl kalla sig båda?
Du verkar få lite ont om uppslag här.
Kanske det, men ibland behöver det kanske inte ordas lika mycket? Jag har nog inte så mycket mer synpunkter, allting handlar om perspektiv. Vill tjejer dra löje över sig på detta sätt så inte mig emot. 🙂
Man kan kalla sig vad fan man vill, för min del. Men tillåt mig småle. Men återigen: allt handlar i slutändan om perspektiv. Det låter bara så in i helvete tonårsskitnödigt och struntviktigt att kalla sig ”humanist”. Får Anders Eklund också tillåtelse att kalla sig ”humanist”? xD
Jag vet att jag låter för jävla besservissdryg och cynisk, men ändå…för helvete!
På vilket sätt drar tjejer löje över sig. Genom att vara feminister?
Jag tycker också att ”humanism” är fjantigt eftersom det inte betyder något i dagens läge. Dte har gjort det, men inte nu längre. Därför skulle jag aldrig slänga mig med en sådan plattityd.
Njaaa, just nu syftade jag mest på skorna, och den klädsel och de later som tillämpas generellt inom modestruttarvärlden i stort.
Tycker du inte att även feminismen har perverterat till att betyda så mycket att den ofta blir självemotsägande? T.ex. vad gäller prostitution, där går det ju att tycka diametralt olika, och ändå hävda att man gör detta från ett feministiskt perspektiv…
Det finns ju olika slags feminister och det tycker jag inte är kostigt. Det stora gemensamma draget är att ju man erkänner att det finns en strukturell ordning där kvinnor missgynnas.
Ja, men om spektrat av uppfattningar om medlen att förändra detta är så stort, säger inte detta något?
Det säger väl om något att enigheten är ganska stor om att det finns ett problem från många olika håll. Sen har folk olika lösningsförslag, och det är bra tycker jag. det skapar ju debatt som troligen leder fram till bättre lösningar än om det bara fanns en typ av feminister.
Äh, ”feminism” har ju blivit ett begrepp för ren opportunism. En amöba, som kan omformas till precis vad fan som helst, bara det passar ändamålen just för stunden. Det naturliga är i själva verket att män utövar huvudansvaret i det offentliga livet. Allt annat är rent vansinne. Alltså inte ”män”, utan män.
Du kommer tyvärr inte lyckas övertyga mig.
Hej. En sak jag skulle vilja att du tog upp är kroppsbehåring. t ex, jag är 23 och ser mig som feminist. Jag använder smink, klackar (älskar skor) och rakar benen. En sak jag bestämt har sagt nej till är att vaxa bikinilinjen eller mer intima delar. Nu är det så att jag ska på kryssning med familjen nästa vinter i karibien= många dagar i bikini. Jag har en jättefin, med vanlig underdel, alltså inte en i boxermodelle eller liknande. Nu sitter jag dock och överväger att antingen vaxa bikinilinjen, trots att jag vet hur ont det gör, har gjort två små försök. Jag vet inte vad som är värst, att jag är så snabb att omkullkasta mina principer, eller att tanken på mig sittande där i min snygga bikini med matchane solhatt, med orakad bikinilinje så att hår sticker ut på sidorna känns mig helt främmande och nästan äckligt! snälla ta upp detta och försök ge mig lite råd… fantastisk blogg förresten.
Nja, riktigt SÅ långt var det väl aldrig min ambition att dra det hela. Historiens vanvördigt groteska tristess vältrar ju obarmhärtigt vidare, oavsett vilket. 😀
Ok. Skönt att vi är överens.
Jag gillar tjejens idé om kroppsbehåring, skulle se fram emot ett inlägg om det.
Som tur är det inte bara kvinnor som plågas, vore det inte så skulle jag nog protestera, för killar måste raka sig varje dag om de inte kör vänsterskägg, slipsar är strypsnaror, de ska ha stora bulliga muskler och tränar mer än vad de flesta tjejer behöver för att nå ”idealkroppen”… Dessutom är klackar inte jobbiga att gå i när man fått in tekniken och köper modeller som passar dina fötter… Ska man ut i skogen kan ju killarna inte ha finskorna heller utan det är kängor som håller för båda könen. Det skulle vara rätt coolt med tjejer och killar i jeans, vandrarkängor och t-shirtar, lite sexigt också… Men sen så är jag ju vänster också, jätte vänster. Unisexlooken är bland det bästa jag vet, det är svårare för en tjej att vara snygg i jeans och sneakers än högklackat och vippig kjol, borde det då inte vara mer credigt att klä sig könsneutralt?
Faktum är att många högklackade skor ÄR otroligt vackra – speciellt dessa från McQueen. Konstverk, minst sagt. Skor behöver dessutom inte vara obekväma bara för att de är superhögklackade. Jag förstår din poäng med lidande offrande yada yada men dra ej alla över en kam.
Jag hävdar fortfarande att en del av estetiken ligger i att det dels inte är alla som kan bära sådana skor, då det kräver träning att gå snyggt i höga klackar. Och oavsett så är platta skor fan i mig alltid mer bekväma och praktiska. Sen om du inte känner att du offrar ngt, fine. Du får ha höga klackar, men jag hävdar att det är ett ideal som beror på samhällsordningen och att det inte alls hade varit lika vanligt om det inte var så.
Jag har flera högklackade som är mycket skönare än mina platta skor. Även om jag har vissa högklackade som är tämligen obekväma & som jag bär enbart för estetikens skull.