Cimon Lundberg har skrivit om sina ätstörningar och det är en väldigt bra text. Cimon är ju lite an en mansrättsaktivist, något han stundtals får extremt mycket skit för (ibland på goda grunder, till exempel när han pratar om ”ni feminister” och egentligen bara menar någon jävla nätmobbare).
När det kommer till mansrättsaktivism så tycker jag att det finns mycket att göra, många frågor att ta tag i som faktiskt är väldigt viktiga för män. Typ dessa:
- Rätten (och skyldigheten) till sina barn. Att män ska ha samma självklara roll i sitt barns liv som mamman har är en viktigt fråga för både män och kvinnor, och barnen också såklart.
- Förbjud manlig könsstympning (av barn) av ickemedicinska skäl. Kvinnlig könsstympning, även ”prickning” (att sticka med en nål på klitoris) är strängt förbjudet. Det borde såklart även manlig könsstympning vara. Jättemärkligt att detta inte genomförts än.
- Stärk mäns mod att prata om känslor. Viktigt ur hela samhällets perspektiv. Det är inte trevligt att gå omkring med en halv befolkning som är inkapabel att tala om eller visa känslor.
- Sluta glorifiera våldsamhet hos män. Skrota machoidealet. Att män fostras in i våldsamhet är såklart ett skitstort problem för alla inblandade. Vem vill vara våldsam egentligen?
- Likhet inför lagen. Till exempel lagstiftningen om kvinnofridsbrott tycker jag är märklig. Man kan absolut införa lagar ur ett feministiskt perspektiv, som är menade att lösa ett problem som främst drabbar kvinnor. Det innebär dock inte att en lagen ska vara olika beroende på kön i enskilda fall.
Vidare så tycker jag att det är viktigt att se att även mäns skönhetsideal blir mer och mer extrema. Ätstörningar har ökat generellt i samhället, så även för män. Att se detta som en isolerad kvinnoproblematik är inte rätt även om kvinnor fortfarande är mer drabbade. Varför denna grundläggande diskrepans finns kan såklart vara meningsfullt att utforska och bör ses som en kvinnofråga, men jag tror att ökningen av ätstörningar är ett problem obundet till kön. Objektifieringen av kvinnor ligger där i grunden och gör det värre för oss, men ökningen handlar om en tilltagande press att vara perfekta på människor i allmänhet.
Jag blir glad när män talar och skriver om dessa saker. Jag tycker att det är viktigt. Jag önskar att all mansrättsaktivism vore lika vettig, synd att så mycket av den bygger på att hata feminister.
Så sant, så sant. Absolut viktiga saker att diskutera på en högre nivå i samhället.
😀 Håller med!
När jag var kille så var det bara några av dessa frågor som spelade roll. För mig finns det andra som är lika viktiga, personligen så skiter jag i det med barn då jag inte har några och ej kommer kunna skaffa heller (steril). Men det är såklart en jävligt viktigt fråga för dom som drabbas av det.
Jag håller med och som jag ser det så borde det finnas få som inte håller med om de punkter du tar upp. Några kommentarer dock:
”Det är inte trevligt att gå omkring med en halv befolkning som är inkapabel att tala om eller visa känslor.”
Gör du inte här en typ av generalisering som är av samma sort som det du kritiserar Cimon Lundberg för när han säger ”ni feminister”?
Alla män är inte likadana, det finns massor av män som kan tala om och visa känslor. Möjligtvis är män som grupp sämre än kvinnor som grupp på detta men det gäller ju inte alla män.
”Likhet inför lagen. Till exempel lagstiftningen om kvinnofridsbrott tycker jag är märklig”
Är det BrB 4:4a 2 st du avser?
”4 a § Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (1999:845).”
I så fall kan du se att där redan finns en lilkhet inför lagen i allt utom brottsrubricering. Det kallas kvinnofridskränkning när det är man mot kvinna (i vissa fall) och i andra fall fridskränkning men straffet är likadant och likaså rekvisiten.
Det är förvisso en idiotisk och onödig lag (alltså stycke 2) och en effekt av den enormt dumma feminismen som alltid borde kritiseras (alltså inte all feminism men den del som anser att sådan lagstiftning ska finnas) men det är det sista man borde ändra när man tittar på likhet inför lagen (eftersom rättsskyddet är detsamma). Då finns det mycket viktigare delar att titta på och som du redan nämner vad gäller pappors rättigheter och pojkars rätt att ha sin förhud ifred.
I övrigt, bra blogg!
Tycker att det är lite märkligt att så många män vill att pappor ska ha lika rätt till sina barn som mammorna och respekteras som likvärdiga föräldrar, samtidigt som förhållandevis få pappor vill vara hemma med barnen när de är små, vilket är viktigt för att skapa en bra och nära relation till sitt barn. Jag känner många engelsmän och de tycker att det är helt sjukt svenska att pappor inte är hemma mer när de har RÄTT till betald föräldraledighet till skillnad från t.ex. England och typ alla andra länder. Var för utnyttjar inte svenska män den unika rätten till sina barn som de faktiskt har, det undrar jag.
Nina, jag tror inte det är så enkelt att män inte vill vara hemma med sina barn lika mycket. Jag tror det till väldigt stor del påverkas av att mannen oftast tjänar bättre än kvinnan och att familjens ekonomi som helhet då blir bättre om mamman är hemma mer. Dessutom ska man nog inte ta bort en faktor som att många mammor vill vara hemma mycket och kanske inte ”tillåter” papporna att vara hemma.
Och för övrigt så är ju ovanstående inte på något sätt ett argument för eller emot en jämstäld lagstiftning. Eftersom den påverkar individer medan de skillnader som du pekar på finns på gruppnivå.
Det jag skrev var inget argument för något, bara en undran. Om varför vårdnaden av barn när de blir äldre blir så jävla viktigt när närheten till det lilla barnet inte prioriteras. Det är även inte så konstigt om barnet föredrar och vill bo med mamman om det är hon som varit den mest omhändertagande. På så sätt blir ju mamman primärförälder och pappan får lägre status . Så pappor borde verkligen värna den unika möjlighet de har genom att vara pappalediga till att börja med.
Fast min erfarenhet är att barnen vill bo varannan vecka och när de inte vill det beror det på att den ena pratat skit om den andra. Sedan generaliserar du från en grupp av mäns betende till en annan, och då blir det inte riktigt stringent…
Fanny!
Underligt inlägg, det är ju just den här typen av frågor som mansrättsaktivisterna lägger merparten av fokus på. Det borde du ha märkt om du har läst GenusNytt, Pelle Billing eller andra bloggar som förespråkar riktig jämställdhet. Här sammanfattar t.ex. GenusNytt vad jämställdisterna vill:
http://genusnytt.wordpress.com/2012/03/16/vad-vill-jamstalldisterna/
Vad gäller just de frågor du tar upp så kan man ge följande kommentarer.
1) Rätten (och skyldigheten) till sina barn är definitivt en av de frågor som är viktigast för mansrättsaktivister. Det syns inte minst av det faktum att det bildats speciella pappa-barn-föreningar som enbart fokuserar på just dessa frågor. Bland de krav som ställs här är att lagen måste behandla män och kvinnor lika när det gäller ALLA aspekter som har med barn, föräldraskap och vårdnad att göra. Det gäller allt från det att barnet skapats tills det föds och under dess uppväxt. Tyvärr har feministiska partier varit de största motståndarna till att män ska få samma rättigheter som kvinnor när det gäller barn, föräldraskap och vårdnad. Både FI och V har uttryckligen sagt att de är motståndare till att ändra lagen så att män ska få samma rättigheter som kvinnor. Utan vårdnad har man t.ex. ingen rätt till föräldraledighet, så kvotering av föräldraledigheten är ingen väg framåt mot ökad jämställdhet på detta området. Läs gärna denna aktuella artikel av Hanns Boris på Newsmill:
http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/04/naiv-tilltro-till-kvoterad-f-r-ldraf-rs-kring-f-r-kad-j-mst-lldhet
2) Förbud mot könsstympning av pojkar är också en av de frågor som mansaktivister drivit. Även där finns det tyvärr feminister (och andra) som förringar det kravet och istället sprider myter om att det är bra att omskära pojkar. Som sagt, läs mansbloggar och du kan inte missa att könsstympning av pojkar är en av de frågor som redan drivs av mansaktivister.
3) Olika människor agerar och talar på olika sätt. Vad du gör här är att göra det ”kvinnliga” till ”norm”. Dessutom generallierar du på ett sätt som bara feminister och rasister kan. I ett tolerant samhälle accepteras olikheter och vi lär istället våra barn att förstå och acceptera att alla inte är lika. Om du har svårt att tala med ”män” så kanske det är läge att granska dig själv och ditt eget agerande istället?
4) En av de viktigaste frågorna som mansaktivister tar upp är våldet i samhället och att det inte alls är så enahanda som feministerna försöker framställa. Internationella studier visar att våld i relationer är lika vanligt bland både män och bland kvinnor. Feministerna tystar dock ner allt våld som kvinnor utövar.
http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2011/10/valdet-som-feminismen-och-samhallet.html
Dessutom uppmanar feminister till våld mot män och hjälper unga tjejer att lära sig utöva våld under epitetet ”feministiskt självförsvar”. Det råder på många punkter en våldsromantik inom genusvärlden:
http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2011/08/valdsromatik-i-genusvarlden.html
Det är snarare feminister som hyllar machoidealet, men då i formen av ”starka kvinnor” och ”you go grrl”. Så våldsamhet bland kvinnor är uppenbarligen inget problem för feministerna.
5) Likhet inför lagen är definitivt en av de viktigaste frågorna för mansaktivisterna, men det är som sagt något som feminister aktivt motarbetar. Både FI och V har som sagt uttryckligen sagt sig vara motståndare till att män ska få samma rättigheter som kvinnor redan har.
http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2011/05/feminister-vill-inte-ha-en-jamstalld.html