Socialismen och statskunskapen.

Vissa har undrat vad jag gör till hösten. Jag har inte skrivit något om det för att jag är glömsk, men jag har kommit in på pol.kand.-programmet i Uppsala. Eftersom jag redan gjort det första året, nämligen NationalekonomiA och StatskunskapA, så kommer jag förhoppningsvis att läsa tredje terminen som är statistik och förvaltningsrätt. Sedan kommer jag troligen göra ett avbrott för att läsa genus och sedan kommer jag att fördjupa mig inom statskunskapen.

Statskunskap är ett väldigt intressant ämne, men kursen i Uppsala har tyvärr en stor brist, nämligen den totala ignoransen inför socialistiska teorier. Det är klart att Marx har nämnts och så vidare, men det har varit på en extremt grundläggande nivå och i princip utan att nämna all den marxistiska filosofi som kommit efteråt. Detta leder också till att alla former av kritiska perspektiv lyser med sin frånvaro. När vi läste om demokratisering, vilket var en otroligt tramsig kurs, så fanns det liksom ingen vettig diskussion kring problemen i de teorier vi ställdes inför på ett djupare plan, trots att det såklart fanns hur mycket problem som helst.

Att göra anspråk på att redogöra för den västerländska demokratins historia och idéhistoria utan att diskutera marxismen och socialismen på ett seriöst sätt är helt enkelt otroligt ignorant. Även om en inte håller med så är det en otroligt viktig del av vår historia, och som såklart lever än idag. När vi gick igenom marxism så behandlades det som en historisk kuriositet, inte som något som kan säga något om samhället idag, och vi fick såklart inte öva oss i att applicera analysmetoden på samma sätt som vi fick applicera de liberala. Att inte på allvar försöka ge eleverna tillgång till dessa förklaringsmodeller och analysmetoder på en kurs med det uttalade syftet att ge människor redskap för att analysera samhället tycker jag är väldigt märkligt.

Nationalekonomin var än värre, där nämndes nämligen inte Marx över huvud taget trots att hen varit en av de absolut största kritikerna av nationalekonomisk teori. Det fanns över huvud taget inget historiskt perspektiv på de olika idéerna, utan de bara presenterades som tidslösa formler. Hur ska en kunna begripa en vetenskap utan att kunna sätta den i en samhällelig kontext? Jag tycker att det är en absurd tanke.

Men ja, det är klart att en gärna vill undanhålla människor redskap för att kunna förstå sin situation ur ett kritisk perspektiv. Jag klarar mig ändå eftersom jag studerar dessa perspektiv på min fritid. Jag tycker bara att det målar upp en ganska bra bild av hur vissa perspektiv göms undan.

65 reaktioner till “Socialismen och statskunskapen.”

  1. Anledningen är väl att den form av demokrati som förespråkas av Marxister inte är i närheten av vad man normalt förknippar med demokrati, exempelvis respekt för individen, respekt för olika åsikter, respekt för individens äganderätt osv. Men man skulle kunna hävda att en del av Marxistisk ekonomi undervisas på NEK-kurserna när man tittar på effekterna av monopol och oligopol…

      1. Ungefär det du vill läsa samt en massa egenstudier av både gamla och nya ”tänkare” inom socialism/kommunism/Marxism etc.

        Det stora problemet är att socialistiska teorier kan se fint ut på papperet men när de konfronteras med verkligheten så beter sig inte verkligheten som teorin… Ofta så antar man olika klasser samt att dessa är homogena men i verkligheten så är inomklassvariationen betydligt större än mellanklassvariationen. Detta blir såklart ett problemformuleringsprivilegiet en Marxistisk analys.

        1. Men fortfarande, vad har du läst för tänkare? Har nämligen inte alls samma bild av marxism som du, konstigt nog.

            1. Ja. Delar inte alls din uppfattning. Vilka texter har du läst och vad i dem baserar du dina slutsatser på?

                1. Jag känner till den sidan. Jag har läst Marx, det är inte det som är problemet. Jag undrar bara vad du grundar dina uppfattningar om marxismen på. Men du tycks inte vilja berätta?

                  1. Jag grundar min uppfattning om Marxism bland annat på den sidan. Jag skulle kunna rabbla upp namn från den om det skulle göra dig lyckligare men jag tror nog att problemet snarare är de olika värderingar vi har som gör att vi tolkar de olika.

                    1. Hurdå ”den sidan”, det är ju hur många texter som helst. Har du läst alla menar du? Kan du inte belägga ditt påstående med någon slags hänvisning eller? Trist i så fall, för jag lär mig gärna mer om marxism.

                    2. Den har jag läst. Förstår fortfarande inte vad du grundar din uppfattning på.

                    3. Det är ju en ganska lång bok så svårt att sammanfatta, men det är väl i princip en analys av nutida kapitalism och i synnerhet den senaste krisen ur ett marxistiskt perspektiv. Förstår inte vad det har med demokrati att göra alls faktiskt.

                    4. I Marxism så är det bara arbetarna som får rösta. Detta är lite förenklat det som kallas proletariatets diktatur. Detta är uppenbarligen långt ifrån vad man vanligtvis menar med demokrati.

                      Trodde du ville ha referenser till lite mer modern Marxism och inte att det var kopplat till just demokrati.

                    5. Jag ville att du skulle belägga dina uttalanden med referenser. Boktips klarar jag mig utan. Var beskrivs proletariatets dikatur såhär? Har inte alls fått det intrycket.

                    6. Lenin skrev ”Dictatorship does not necessarily mean the abolition of democracy for the class that exercises the dictatorship over other classes; but it does mean the abolition of democracy (or very material restriction, which is also a form of abolition) of democracy for the class over which, or against which, the dictatorship is exercised. ” och det var detta som Marx refererade till i sitt brev kritik av Gotha programmet.

                    7. Okej, och vad menar du att det här citatet bevisar exakt? Att Lenin inte tyckte att diktatur över vissa folkgrupper behövde betyda diktatur över arbetarklassen? Hela tanken med proletariatets diktatur är ju för övrigt att det är ett steg på vägen.

                    8. Och btw, menar du att Marx refererade till Lenin? Ganska sensationellt i och med att Lenin var 13 år när Marx dog.

                    9. Målet med marxismen är ju att upplösa arbetarna som klass för att upplösa klassamhället. Så att säga att det i ett marxistiskt samhälle skulle finnas två klasser – arbetare och bourgeoisi – där bara arbetarna skulle få rösta är så förvirrat att jag inte vet var jag ska börja.

                    10. ”I Marxism så är det bara arbetarna som får rösta. Detta är lite förenklat det som kallas proletariatets diktatur. Detta är uppenbarligen långt ifrån vad man vanligtvis menar med demokrati.”

                      Marxister skissar inte upp några ideal som människorna ska rätta sig efter. Marx gav rekommendationer i konkreta situationer (som han ständigt ändrade i och med nya politiska omständigheter, empiriska bevis osv) men främst så ägnade han sig åt att undersöka hur revolutioner faktiskt går till, ex. Pariskommunen som var det dittills enda exemplet på proletariatets diktatur.

                      I sin text om Pariskommunen beskriver Marx ett samhälle där demokratin erövrar alla de statliga funktioner som fortfarande behövs från byråkratins grepp.

                      Visst röstade inte bourgeoisien, de hade ju flytt Paris för att samla sina regementen. Hade varit rätt befängt om de skulle röstat, de skulle såklart agera på det sätt som bäst saboterar revolutionen.

                      Så här skriver för övrigt Lenin om proletariatets diktatur:

                      ”Detta är en makt av ett helt annat slag än den som i allmänhet förekommer i den parlamentariska, borgerligt demokratiska republiken av den typ, som hittills varit den vanliga och förhärskande i Europas och Amerikas framskridna länder. Denna omständighet glöms ofta bort, man sätter sig ofta inte in i den, fastän det är här som sakens hela kärna ligger. Denna makt är av samma typ som Pariskommunen 1871. Grunddragen hos denna typ är: 1) Maktens ursprung är inte en av parlamentet på förhand diskuterad och antagen lag utan folkmassornas direkta initiativ underifrån och lokalt, det direkta ”erövrandet”, för att använda ett gängse uttryck; 2) polisen och armén, såsom från folket avskilda och mot folket riktade institutioner, ersätts med direkt beväpning av hela folket; under en sådan makt skyddas statsordningen av de beväpnade arbetarna och bönderna själva, av det beväpnade folket självt; 3) ämbetsmannakåren, byråkratin, antingen ersätts på liknande sätt med själva folkets direkta makt eller ställs åtminstone under en särskild kontroll, de omvandlas så att de kommer att bestå av vanliga ombud, som inte endast skall väljas utan också kunna avsättas, så snart folket kräver det; de omvandlas från ett privilegierat skikt med en hög, borgerlig avlöning för ”posterna” till arbetare av ett särskilt ”vapenslag”, vilkas avlöning inte överstiger en god arbetares vanliga avlöning.”

                    11. Jag skrev inte att han citerade utan vilken slags tanke han refererade till.

                    12. Men hur kan han ha refererat till en tanke som inte hade formulerats än? Förstår inte alls faktiskt.

                    13. Så det enda Marxism är om är det klasslösa samhället? Om ni tror det så får ni nog läsa om Marx…

                    14. Det har nog ingen hävdat, däremot handlar proletariatets diktatur om det. Du verkar dock hävda att marxism endast handlar om arbetsvärdelära.

                    15. Det var inte Marx eller Leninsom formulerade proletariatets diktatur utan Weydemeyer…

                    16. Jaha. Du har dock fortfarande en ganska konstig uppfattning av vad det innebär inom marxistisk teori.

                    17. Jag hävdade att det är grunden i Marxistisk ekonomi, vilket inte är samma sak som Marxism…

                    18. Redan i inledningen så avvisas ju teorin att det skulle rör sig om en diktatur på det viset du tolkat det?

          1. Om man ska vara petig så var Marx inte alls mot eller en kritiker av nationalekonomisk teori. Han var bland annat nationalekonom själv och bidrog till nationalekonomisk teorins utveckling. Han var kritiker av exempelvis Adam Smith o dyl men inte ekonomisk teoribildning i sig.

            1. Delar inte den uppfattningen alls faktiskt. Kapitalet är ju verkligen en grundlig kritik av hela nationalekonomin som vetenskap.

              1. Nej. Antar att du färgas av att du tror att nationalekonom isi teori är samma sak som den klassiska nationalekonomin vilket det inte är.

                1. På Marx tid var det ju i princip så. Det är stor skillnad på att bygga vidare på en vetenskaplig teori och grundligt kritisera den. Marx gjorde det senare med nationalekonomins grundläggande antaganden.

                    1. Delar av dem ja. Inte att kritisera hela grunden för dem, vilket var vad Marx gjorde med nationalekonomin.

                    2. Ett stort problem med Marxistisk ekonomi är att den inte är konsistent, se eg Howard and King 1992 A history of Marxian economics… Detta är en förklaring till att det inte undervisas i Marxistisk ekonomi vid våra universitet.

                    3. Vad innebär det att den inte är konsistent? Är egentligen mer bekymrad över att det inte lärs ut marxistiska perspektiv i statskunskapen, nationalekonomin har ju såklart alltid varit en borgerlig vetenskap i kapitalets intresse, så hyser inget större hopp där. Vill fortfarande gärna vet vilka texter du grundar dina uppfattningar på. Som du undviker frågan börjar en ju undra om du ens läst några.

                    4. Du får nog specificera det där uttalandet och gärna berätta vad du grundar det på. Vilka antaganden, vilka slutsatser osv. Marx textproduktion är ju enorm.

                    5. Har inte tillgång till den för närvarande, men det verkar inte vara en marxistisk tänkare utan någon som kritiserar marxism? Du får gärna redogöra för de huvudsakliga argumenten kort, det är ju trots allt du som försöker driva någon slags tes för att motsäga mig.

                    6. Om du läser in dig på Marxistisk ekonomi så kommer du att upptäcka att även de flesta Marxistiska ekonomer håller med att denna inkonsistens finns men att de utvecklat teorin för att få den konsistent.

                      Marx hävdar att kapitalistens lön kommer ifrån utsugning av arbetare eftersom kapitalism kommer att ge mindre och mindre vinst och då kan lönen bara komma från utsugningen av arbetarna. Men med de förutsättningar som han har så kan man visa att vinsten inte alls minskar utan ökar och sålunda är slutsatsen felaktig. En mycket förenklad förklaring…

                    7. För det första så är det ändå konstigt att Marx inte tas upp, eftersom en bör ta upp hur idéer utvecklats och kritiserats, vilket en också i viss mån gör på nationalekonomin (dock alldeles för lite, därav min kritik om att den är historielös). För det andra säger du ju själv att vissa marxistiska ekonomer själva åtgärdar detta i sina teorier, så varför tas inte de upp, om detta nu är det enda skälet till att vi inte talar om Marx? Vi tar ju till exempel upp Smith även fast hen inte hade rätt i allt, samma sak med Keynes.

                      Kapitalet är en kritik mot hela nationalekonomin som vetenskap, dess grundantaganden etc. Det är klart en ska ta upp det när en talar om just nationalekonomi, oavsett om en anser att delar av teorin är applicerbar eller inte.

                    8. Isåfall är Marx nog den enda tänkaren jag kan komma på som det ställts det kravet på. Inga tänkare man läser på universitetet var messias. Med många tänkare plockar man bara ut vad som är värt att spara och lämnar resten. Vi undervisar Newton trots att Newtons teori visade sig inkomplett och rättades av modern fysik. Vi undervisar Platon utan att förespråka Platons despoti. Vi undervisar Descartes trots att Descartes teori kräver att man tror på Descartes talgkottskörtel. Vi undervisar alla dessa liberala tänkare som kritiserats av Marx.

                      Varför ska vi ställa så annorlunda krav på Marx?

                    9. Eva, det är lite naivt att tro att Marx ekonomikritik inte undervisas på universiteten för att den är inkonsistent (varför nu det skulle vara det viktigaste kravet på en teori). Det handlar om att den är direkt samhällsfarlig.

                      En del marxister har ju dock tänkt så också. Ex. Freeman och Kliman som gav sig på att lösa Transformationsproblemet då de tänker sig att det skulle få marxismen att tas på allvar igen inom akademin, lol.

                      Att marxismen fallit som disciplin sedan 70-talet handlar såklart om klasskampens utveckling inte om att någon ekonom hittade en påstådd inkonsistens någonstans i Kapitalet.

                    10. Det är en enorm skillnad på att en teori inte är komplett och att den inte är konsistent. Notera att detta gäller Marxistisk ekonomi. Kan du ge exempel på inkonsistenta teorier som man undervisar på?

                    11. Jag har inte exakt koll på begreppet inkonsistent, men jag har lite svårt att se relevansen oavsett. Den kritik Marx riktade mot nationalekonomin kan såklart vara relevant oavsett om hen idéer om mervärde stämmer. Men som sagt är det främst statskunskapen som bekymrar mig.

  2. Jag ska läsa Statskunskap A-kursen nu till hösten i Uppsala, hoppas också på att komma in på pol-kand så småningom. Hur gick du tillväga för att komma in på själva programmet till slut? Förstår att det är sånt här som studievägledare är till för, så om du inte har tid eller lust att svara kan jag nog lista ut det på plats, men jag blev nyfiken bara 🙂

    1. Jag gjorde högskoleprovet helt enkelt. Jag rekommenderar att plugga en del innan, det underlättar att känna till strukturen.

  3. Pluggade statskunskap i Malmö för 2 år sedan och kan därmed berätta att den kursen led av samma problem. På det var en av lektorerna extremt öppen med att han var liberal och sa till och med inför en uppgift att ”jag utgår från att vi alla är liberaler i Dahls anda” samt i stort sett vägrade acceptera en klasskamrats idé att använda anarkismen som ett perspektiv eftersom den inte var ”verklighetstrogen”.

    1. Så extremt är det inte på Uppsala, som tur är. Det är ju ett riktigt stort problem om intresserade elever till och med förvägras att anlägga sådana perspektiv, snacka om att sabba den akademiska friheten.

      1. Jag fick en gång skäll av läraren i Ekonomisk historia A på ett seminarium, inför hela gruppen, för att jag ifrågasatte att kapitalism alltid leder till demokrati i alla länder och att historien typ var slut.

  4. Ja, det är väldigt problematiskt när vissa perspektiv utelämnas! Såg motsvarande problem på genusutbildningen i Lund. Under en delkurs i feministiska klassiker valde läraren att helt utesluta liberala tänkare trots att de många av de första feministiska filosoferna var just liberaler.

    1. Var det ett uttalat val från lärarens sida? Det är ju väldigt märkligt hur som helst.

  5. Låter skitdåligt och tråkigt. Dock inte särskilt förvånande. Är väldigt glad att jag på mitt program (kulturprogrammet GU) har fått läsa marxistiska texter såsom bla Gramsci, Althusser, Adorno, Benjamin, Harvey, Debord, Jameson, Mouffe och att vi ägnat mycket tid att diskutera och fått uppgifter utifrån deras texter. Jag visserligen vänsterpolitiskt aktiv redan innan men upplever även att de som inte var det eller inte höll med har uppskattat dessa lektioner och att det gett alla en större analysverktygslåda och gjort det lättare att förstå, använda och analysera andra författare. Tror (tyvärr) det beror på instutioner och enskilda lärare. Kulturstudier (eller cultral studies) grundar sig iof mycket i Frankfurtskolan så vi hade nog inte inte kunnat läsa någon marxism alls men är väldigt glad att det fick så mycket tid som det fick på kursen, samt att det ofta präglar andra diskussioner under föreläsningar etc.

  6. Har läst 60 poäng statsvetenskap. 90% trams skulle jag säga. Det finns inget klassperspektiv att tala om och det viktigaste analytiska begreppsparet är ”demokrati” och ”diktatur” som ses som två distinkta statsformer där västländerna trots en del brister är nästan perfekta demokratier (enligt Dahl, Kymlicka och de andra stolpskotten). Inte blir man det minsta klok på det.

    Den här avhandlingen sätter för övrigt finger på mycket av det jag tycker är skevt med den samtida Statsvetenskapen:

    Tillvarons obegripliga maktlöshet – En kritik av den samtida statsvetenskapen
    http://www.calaha.se/dok/TillvObegr040927AndersL.pdf

  7. Marxistist statskunskap? Some E.O Wilson en gång sa (var det inte George Bernard Shaw först?):
    ”Wonderful theory; wrong species.”

Lämna ett svar till Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *