Sverige borde tagga ner sexualpolitiskt.

Jag tycker såklart att det är jättetråkigt för den här kvinnan som uppenbarligen blivit våldtagen i Grekland, men som blivit åtalad för förtal när hon anmält händelsen. Det är givetvis en oförlåtlig rättsröta som aldrig bör få inträffa och jag beklagar detta djupt. Jag tror inte heller att den utsatta kvinnan har agerat oförsiktigt eller överreagerat i efterhand. Så, färdigbraskat nu.

Men samtidigt så känns det som att Sverige kanske borde se detta som en signal till att tagga ner en aning i fråga om sexualpolitiken. Typ förslag som att kriminalisera sexköp även utomlands och att en våldtäktsanklagad ska kunna uppvisa bevis på att samtycke ingåtts för att gå fri är helt enkelt inte rättssäkra eller rimliga.

Om vi försätter i samma anda så kommer vi inte att kunna räkna med att bli tagna seriöst rörande sexualpolitik utrikespolitiskt. Redan idag tycker man ju i många länder att Sverige är helt nippriga rörande detta, speciellt i våra envisa försök att exportera sexköpslagen, som man i många länder helt enkelt inte önskar införa för att man har en helt annan syn på det hela. Vi kan bråka i evigheter om vad som är ”rätt”, men hur vi än vrider och vänder på det så bör Sverige inte spela moralisk världspolis. Speciellt inte gentemot ansedda demokratiska nationer.

Feminism och kamp mot sexhandel i all ära men se då till att göra det på ett smidigt sätt så att alla svenska kvinnor slipper gå omkring med stämpeln att vi är radikalfeministiska slampor som ringer polisen så fort vi fått kuk. Vi måste även respektera att olika länder har olika definitioner av olika brott, såsom våldtäkt eller sexköp. Svensk definition råder helt enkelt inte överallt, det är ett utrikespolitiskt faktum som vi måste förhålla oss till.

36 reaktioner till “Sverige borde tagga ner sexualpolitiskt.”

  1. Jag håller inte med, sen är ord som ”samlagskontrakt” jävligt hånande och förlöjligande. Som att det är så extremt svårt för män som i artikeln att vara lyhördhet? Detta togs upp mycket när Prata Om Det höll på och samma raljerande och förlöjligande kom då också. Och det är att raljera över det nya lagförslaget som förövrigt andra länder redan har. Sverige har fått kritik för att lagen om sexualiserat våld inte är tillräckligt bra. Så jag förstår inte hur det skulle vara det som är felet, eller att tala om sexköpslagen, att åklagaren i Grekland har en sådan kvinnosyn. Om något är det att skuldbelägga dom som kämpar mot sexualiserat våld.

    Om en sedan läser denna artikel http://aftonbladet.se/nyheter/article12890514.ab så ser en också effekten av den hatkampanj som fördes mot dom två kvinnorna i Assangefallet och alla dom konspirationsteorier.

    Problemet ligger hos dom som har denna kvinnofientliga syn, inte vi som bekämpar den.

    1. Du verkar inte ha läst mitt inlägg ordentligt. Jag skriver att jag tycker att det är rätt att bekämpa dålig kvinnosyn, men inte med de metoder vi använder utrikespolitiskt. Målen helgar inte vilka medel som helst.

      1. Jorå jag läste. Men igen så vänder jag mig emot att felet skulle ligga på att Sverige diskuterar sexköpslagen eller det nya lagförslaget. Jag ser inte hur internationell debatt om sexköpslagen har med nått att göra. Och det nya lagförslaget ser inte ut som det påstås i artikeln du länkande till, det är som sagt bara raljerande över det. Samt att som sagt Sverige har fått kritik från EU för att vi inte har en del i lagen gällande samtycke. Så jag förstår inte hur det kan anses vara där felet ligger. Det går inte ihop.

        1. Felet är inte att vi ”diskuterar sexköpslagen”, felet är att vi sätter våran lösning alldeles för högt för att det ska vara rimligt och vägrar ta in andra perspektiv. Felet är också att vi vill ålägga våra medborgare med våra lagar även i utlandet, vilket faller på sin egen orimlighet.

          1. Min poäng var att jag förstår inte vad sexköpslagen hade med det som hände i Grekland att göra. Det som hade med det att göra om en läser artikeln jag länkade till är den fientliga kvinnosyn som många uppvisade kring Assangefallet. Det som hände med den hatkampanj som fördes mot dom två kvinnorna används nu alltså för att backa upp en fientliga kvinnosyn på kvinnor.

            1. I assangefallet handlar det ju mer om våldtäktsdefinitoner, man framförallt så är den historien en riktig rättsröta. Däremot tror jag att Sveriges moraliserande kring allt som har med sex att göra utrikespolitiskt sätter sina spår i hur man betraktar den typen av fall där svenskar är inblandade. Är det så konstigt?

              1. Om du läser artikeln jag länkade till så ser du vad jag menar, det har inget med sexköpslagen att göra. Brevet som mannen från den Grekiska ambassaden skickade till hen som kritiserade vad åklagaren gjorde i Grekland visar på detta, han nämner nänligen själv Assangefallet som en orsak att hitta på saker om kvinnor och visar på en fientlig kvinnosyn.

                1. Jag förstår precis vad du menar. Jag vidhåller dock att Sverige är extremt osmidiga när det gäller sexualpolitik utomlands. Rörande samtyckeslagen så ser jag två alternativ 1) omvänd bevisbörda 2) en värdelös lag när allt kommer till kritan. Båda är enligt mig jävligt kefft.

      2. Utan tvekan sällsynt rimliga synpunkter. Vidare blir förstås frågorna vad ”dålig kvinnosyn” alltså står för, och hur detta i stället skall ”bekämpas”. 🙂

    2. Givet nu att aftonbladet inte är den mest ansedda av källor, ordet ”samlagskontrakt” kommer just av den omvända bevisbördan som Bie poängterar. Anledningen till att folk blir upprörda av detta är inte för att det skulle bli svårare att ligga med nån som inte vill, utan för att det sätter grundprincipen i rättssystemet ur spel, dvs att man är oskyldig tills motsatsen bevisats. Att det raljeras över detta tycker jag inte är särskilt konstigt alls. Det som är synd (förutom att det skulle sätta det sexuella spelet ur balans, som togs upp i artikeln) är att jämstäldhetsarbetet skadas av förslag som dessa, då de ytterligare spär på bilden av feminism och kvinnokamp som något drivet av en handfull rabiata manshatare i syfte att straffa män.

      Vidare är jag nyfiken på vilka länder som infört denna lag (om passivt nekande, antar jag) och om deras lagar innehåller omvänd bevisbörda?

      1. Omvändbevisbörda? var någonstans exakt i det nya lagförslaget handlar det om det? Och Nej rättssäkerheten sätts inte ur spel. England är ett av dom länder som införde detta för flera år sedan. Det finns inga problem med ”omvändbevisbörda” där. Däremot så hamnade fokus ännu mer på offret vilket gjorde att England sedan flera år har ännu större problem när det handlar om anmälda våldtäkter för färre går upp i rätten och få får fällande dom. Samt att färre anmäler. Dom har ändrat lagen flera gånger under ren just för att försöka hindra dessa problem men det har inte hänt så mycket ändå.

        Så detta med ”omvändbevisbörda” är baserat på något flera har hittat på. Inte något som finns med i det nya lagförslaget.

        1. Den som blir anklagad för att ha våldtagit någon måste själv lägga fram bevis på att samtycke ingåtts, av allt jag har hört. Om det inte är omvänd bevisbörda så vet jag inte vad som är det.

          1. Igen, det är något som andra har hittat på. Det finns ingen ”omvändbevisbörda” i det ny lagförslaget. Läs själv för artikelförfattaren har fel. Det är en myt som Pär ström och andra med han samt diverse nyliberaler har spridit.

  2. Håller inte med alls.

    ”radikalfeministiska slampor som ringer polisen så fort vi fått kuk” för det första tänker jag aldrig vara rädd för att bli sedd som radikalfeminist, för det andra förstår jag inte hur det här hänger ihop med sexköpslagen, för det tredje tycker jag inte Sveriges försök till en mer rättvis sexualpolitik ska bli mesigare för att bli accepterat i länder med ”skyll dig själv om du blir våldtagen-politik”

    1. Hur svenskar betraktas internationellt har såklart en del att göra med våra politik, speciellt när Sverige försöker pracka på den på andra länder som något slags moraliskt superland. Sen tycker jag inte alls att det är konstigt att inte en mer ödmjuk inställning utrikespolitiskt, man måste inse att olika länder har olika politik. Som sagt så tycker jag inte att kvinnan i detta fall ska ”skylla sig själv” men jag ser Greklands reaktion som ett resultat av Sveriges moraliserande. Sen så tycker jag inte att utrikespolitisk praxis eller rättssäkerhet ska sättas å sidan för feminism, likalite som den bör sättas å sidan för antirasism.

      1. Förstår fortfarande inte hur sexköpslagen har något med detta fall att göra.

        ”jag ser Greklands reaktion som ett resultat av Sveriges moraliserande” – öh, ok? Detta fall är ett resultat av Greklands vidriga syn på våldtagna kvinnor, det har alltså ingenting att göra med svenska lagar. I ett land där kvinnor sällan anmäler våldtäkt eftersom hon ”får skylla sig själv” tror jag inte det spelar så stor roll vad för lagar hennes egna land har.

        1. Grekland är såklart även idioter, men jag tror nog att deras fördomar mot svenska kvinnor har en hel del med svensk lagstiftning att göra. Även svensk diskurs, såklart, som jag är nära sammanlänkad med vilka lagar som finns.

            1. Utrikespolitiskt, ja, faktiskt. Speciellt eftersom ”några chauvinister” är ca hela eu, i alla fall i fråga om sexhandel. Vad jag vet så har Sverige också en ovanligt generös våldtäktsdefinition.

              1. Jag förstår hur du menar, men grekerna kommer inte erkänna våldtäkt mer för att Sverige lägger sig mindre i vad svenskar gör utomlands. Problemet i hela det här fallet är den grekiska synen på kvinnor.

  3. Här står det om det nya lagförslaget: http://www.roks.se/nyheter/2011-02-25/fordelarna-fler-nackdelarna-med-en-samtyckeslagstiftning
    Mera i PFD-filen.

    Själv är jag kritisk på ett annat sätt, för sådant som att jag är rädd att det ska bli som i England där fokuseringen blir ännu mer på våldtäktsoffret, som hur en klär sig och hur en betedde sig, hur mycket en drack, bla bla. Sådant skit. Samt att jag föredrar en annan benämning som ROKS använder sig av ”Frivilligt deltagande” tycker jag är bättre än ordet ”samtycke”. Samt att dom, ROKS alltså, avfärdar oaktsamhetsbrott, vilket jag inte fattar varför. Vidare så undrar jag när fler ska börja att tala om rättssäkerheten för våldtagna, vilket är ickeexisterande med tanke på alla stora problem, som jag tog upp ovan gällande England och hur det ser ut där med anmälningar och fällande domar.

    1. Men snälla. Jag har inte sagt att Grekland har en bra sexualpolitik. Bara att Sverige har en obehaglig moraliserande översittarton som vi borde lägga av med. Jag tycker inte att våldtäkter är bra eller att sexhandel bör vara lagligt, men jag tycker inte att Sverige ska göra anspråk på att vara hela europas moraliska ledsagare.

      1. Okej men jag skrev inte att du ansåg att Grekland har en bra sexualpolitik. Jag ville bara visa mer på vad jag menade, att jag inte förstår vad sexköpslagen har med det att göra.

        1. Det sexköpslagen har med det att göra är att Sverige har en översittig sexualpolitik, vilket bland annat tar sig uttryck i våra idoga försök att exportera sexköpslagen och viljan att ta bort kravet om dubbel straffbarhet. Sen är nog assangefallet mer adekvat här, men min huvudsakliga poäng är att Sverige agerar utrikespolitiskt på ett sätt som gör att andra länder tycker att vi är idioter och inte tar oss på allvar i sexualpolitiska spörsmål. Denna historia är bara ett exempel på när andra eu-länder skakar på huvudet åt sveriges moralism.

          1. Min poäng var att jag inte ser hur sexköpslagen har påverkat något alls gällande detta eller att den används som en ursäkt. Vilket däremot Assangefallet gör där det används som en ursäkt för det gamla vanliga hora/madonna indelningen av kvinnor och ett sätt att försöka tysta och skuldbelägga våldtagna kvinnor vilket den andra artikeln tar upp.

  4. ”Enligt förslaget ska också den tilltalade i en eventuell tvist kring frågan ­kunna presentera bevis för att samtycke har ­funnits” -från artikeln i aftonbladet. Detta är omvänd bevisbörda, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bevisb%C3%B6rda och http://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel#Omv.C3.A4nd_bevisb.C3.B6rda (det är ett vedertaget begrepp och behöver inte skrivas ihop eller sättas inom citattecken, fast du kanske bara raljerade?)

    Nu står detta vad jag förstår inte i klartext (jag har inte läst utredningen) men problematiken uppstår ändå, saxar från en annan blogg (http://iversv.wordpress.com/2010/10/27/ny-sexualbrottsutredning-forslag/) som förklarar det bättre än jag:

    ”Utredningen säger att tyst samtycke (den som tiger samtycker) inte ska beaktas. Samtycke ska också ha kommit till uttryck för att räknas. Om samtycke ska ha kommit till uttryck för att räknas, flyttas inte då bördan för att bevisa detta, över på den misstänkte? Jo, vilket utredningen själv erkänner. ”Sedan bevisning från åklagaren lagts fram rörande varför samtycke inte förelegat”, är det enligt utredningen förenligt med oskuldspresumtionen att den tilltalade/misstänkte måste förklara sig. Men utredningen förklarar också att en alltigenom trovärdig utsaga av målsäganden – stödd på övriga omständigheter i ärendet – är tillräckligt för en fällande dom (HD i NJA 2009 s. 447 I och II). Med andra ord kan åklagaren väcka talan med i stort sett muntlig bevisning – och kräva att den tilltalade förklarar varför han eller hon menat att samtycke förelåg. Kan han eller hon då inte förklara sig på ett bra sätt, är det att förvänta en fällande dom.”

    Du får förstås anse att att detta är en del av den raljerande mobben om du så önskar, men att det hela skulle vara taget ur luften har jag svårt att tro.

    En annan sak att beakta är ju att bara för att EU säger att något ska vara på ett visst sätt betyder det inte att det per automatik är bra, ta till exempel jordbruksstödet, ipred och datalagringsdirektivet.

    1. Det finns inte i klartext nej, och vad jag sett så är allt baserat på vad dom tror. Inte vad lagen faktiskt säger. Det däremot flera inte verkar ta med alls är att som jag sjäölv tagit upp så ökat risken för att offret blir mer utfrågat och granskat på ett sätt som det inte ska gå till. Som att börja tjafsa om vilka kläder dom har, om dom druckit, etc.

      1. Absolut och det är en problematik som uppstår i och med att man sänker kraven på bevisens kvalitet, dvs när det räcker med utsago och omständighetsbevis för en fällande dom, i stället för som i andra brott fysiska bevis, alibin, etc. Problemet är att brott som uppstår med tyst samtycke oftast inte lämnar mer än omständighetsbevis. Frågan är ju då, ska man lägga ner fallet för att tillräcklig bevisning inte finns eller ska man köra på och ta upp de bevisen som finns, typ längd på kjol eller färg på läppstift?

  5. Nu finns det ju förvisso inte (alltså i lagstftarnas ögon) några hinder för att formulera en lagstiftning som nästlar sig in och kontaminerar även andra länders lagstiftningar. Det svenska världsfrälsarskapet känner naturligtvis inga gränser.

    Det lär bara bli desto mer komiskt och ironiskt i ett i framtiden icke avlägset scenario när det i efterhand kommer att framstå som att alltsammans varit kontraproduktivt och bortkastat just av denna anledning. 😀

  6. Jag förstår inte varför det ska vara ett problem att kriminalisera sexköp utomlands generellt sett. De definitionsmässigt grövsta brotten är redan universiellt kriminaliserade, varför skulle inte våldtäkt få tillhöra den gruppen? Det är bara positivt att Sverige går i spetsen för en sån utveckling, tycker jag. Varför ska vi anpassa oss efter andra länders (ofta förlegade) syn på sexualbrott ex?

    1. Våldtäkt och sexköp är ju dock inte samma sak? Sexhandel är inte universiellt erkänt som ett av de grövsta brotten, det är inte ens ett av de grövsta brotten i Sverige i och med att maxstraffet fn är ett halvår.

      1. För att inte tala om att sexhandel inte är ett brott alls i de flesta västländerna förutom USA och Japan (där det är lagligt de facto). Men vi vet ju bäst i Sverige…

  7. Jag för frigjord sexualitet för både män och kvinnor, men väldigt mycket emot sexturism i alla dess former. I länder som Grekland, Gambia, Dominikanska republiken, Jamaica tar de emot en stor del av den svenska sexturismen som vi inte vill låtsas om. Enligt vårt sätt att se det är det ju bara fråga om frigjorda kvinnor som utövar sin sexualitet. Men så ser di inte på saken där, kan jag lova.

    Tidigare när Grekland var fattigt var det ju samma ekonomiska skillnad som det är fråga om i t ex Gambia och Thailand. Det som möjliggör denna sexturism i just Grekland är att greker har en annan syn på vad som är ok för män och (grekiska) kvinnor. De vill skydda sina grekiska unga tjejer från att råka illa ut, men bryr sig mindre om vad de unga männen gör, eller råkar ut för. Ungefär som det är i Sverige, men med den skillnaden att de vet att lagstiftning inte är ett skydd, utan på sin höjd en hämnd, om ens det.
    Att Grekland har en ”dålig kvinnosyn” i svenska (feministiska) ögon, är förutsättningen för att svenskor kan åka dit och ”ta för sig”. Att grekerna, som inte längre är fattiga, har tröttnat kan man förstå. Särskilt som polisanmälningar om allt möjligt (framför allt fick-stöld) används flitigt för att begå försäkringsbedrägerier. De har naturligtvis tröttnat på svenska killar som åker dit och beter sig illa också, kan man ju tillägga.
    Att Sverige använder sina sexuallagar för att frihetsberöva och smutskasta oliktänkande hjälper naturligtvis inte svenskarnas image. Inte heller försöken att tvinga på andra länder en sexuallagstiftning som lyckas med att både främja trafficking och sexslaveri OCH vara moralkonservativ på en och samma gång.
    Men frågan är vad det har med saken att göra. Varför tycker svenskar att de å ena sidan kan raljera över att utlänningar ifrågasätter svenska åklagaren Marianne Nys agerande och motiv i Assange-fallet. För att i nästa stund själva ifrågasätta en grekisk åklagare. Tror ni att Sverige är överlägset Grekland? Det tror inte jag. Däremot tror jag att ni är mer än lovligt självgoda. Sverige har ett rätt sopigt rättssystem, och demokratiskt system för den delen. Grundprincipen i Sverige är att staten alltid har rätt – och att en medborgare aldrig kan få rätt mot staten. Så ser det inte ut i alla länder, särskilt inte Grekland som ganska nyligen kastat av sig en diktatur.
    Bara det faktum att hela det svenska etablissemanget vägrar att varken ifrågasätta det Svenska rättssystemet eller gå i svaromål för dess grundläggande principer borde vara en varningsklocka. Men eftersom medierna är så tätt knutna till staten ska det alltför mycket till för att någon ska våga sticka ut hakan. Tänk att vara den journalist / redaktion som alltid får läsa de senaste nyheterna i andra tidningar, som aldrig får intervjuer med beslutsfattare, som aldrig får några ”läckor” från polisen. Det kallas korruption när man sitter så i knät på de man är satta att granska. Men inte i Sverige. Här utreder myndigheter sig själva, och ingen granskar granskarna.
    Titta på vilka justitieministrar vi har haft, Geijer, Freivalds, Bodström… osv. Hur skulle vi kunna ha världens bästa rättssystem med sådana nötter vid rodret? Det är en fars, man förstår inte att de får något gjort över huvud taget. Däremot förstår man mycket väl hur Claes Borgström kunde få sin klient Qvick dömd för en massa mord han aldrig begick, så att de riktiga mördarna gick fria – och att han inte ens skäms för det. Varför skulle han? Det var ju bra business. Och det är all juridik i Sverige – bra business och inget annat.
    Sverige har det ryckte som det förtjänar utomlands. Om både svenskar och svenskor kunde sluta sexturista och dräggturista skulle det kanske göra att svenskarna blev tagna på allvar så småningom. Det är äckligt och pinsamt.
    Det är Sverige det är fel på, inte alla andra i hela världen.

Lämna ett svar till FumikoFem Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *