Etikett: sexköp

Sverige borde tagga ner sexualpolitiskt.

Jag tycker såklart att det är jättetråkigt för den här kvinnan som uppenbarligen blivit våldtagen i Grekland, men som blivit åtalad för förtal när hon anmält händelsen. Det är givetvis en oförlåtlig rättsröta som aldrig bör få inträffa och jag beklagar detta djupt. Jag tror inte heller att den utsatta kvinnan har agerat oförsiktigt eller överreagerat i efterhand. Så, färdigbraskat nu.

Men samtidigt så känns det som att Sverige kanske borde se detta som en signal till att tagga ner en aning i fråga om sexualpolitiken. Typ förslag som att kriminalisera sexköp även utomlands och att en våldtäktsanklagad ska kunna uppvisa bevis på att samtycke ingåtts för att gå fri är helt enkelt inte rättssäkra eller rimliga.

Om vi försätter i samma anda så kommer vi inte att kunna räkna med att bli tagna seriöst rörande sexualpolitik utrikespolitiskt. Redan idag tycker man ju i många länder att Sverige är helt nippriga rörande detta, speciellt i våra envisa försök att exportera sexköpslagen, som man i många länder helt enkelt inte önskar införa för att man har en helt annan syn på det hela. Vi kan bråka i evigheter om vad som är ”rätt”, men hur vi än vrider och vänder på det så bör Sverige inte spela moralisk världspolis. Speciellt inte gentemot ansedda demokratiska nationer.

Feminism och kamp mot sexhandel i all ära men se då till att göra det på ett smidigt sätt så att alla svenska kvinnor slipper gå omkring med stämpeln att vi är radikalfeministiska slampor som ringer polisen så fort vi fått kuk. Vi måste även respektera att olika länder har olika definitioner av olika brott, såsom våldtäkt eller sexköp. Svensk definition råder helt enkelt inte överallt, det är ett utrikespolitiskt faktum som vi måste förhålla oss till.

Socialdemokraterna önskar: moraliskt korrekta medborgare även utomlands.

Socialdemokraterna tycker att man ska ta bort kravet på dubbel straffbarhet gällande sexköp, vilket alltså innebär att en svensk ska kunna dömmas efter svensk lag om hen har köpt sex i utlandet.

Detta är såklart fruktansvärt. Visst hade det varit trevligt om man kunde stoppa exploateringen och missförhållandena för prostituerade i andra länder men då kan man väl för helvete upprätta kvinnojourer i Thailand eller så istället för att införa denna mycket obehagliga lag.

För det första faller det på sin egen orimlighet. Om länder i allmänhet ägnade sig åt den här typen av lagstiftning så skulle det innebära att många som bor i Sverige skulle gå under till exempel sharialagar, vilket inte är särskilt fräscht. Om ett brott är ett brott måste väl för helvete avgöras av landet det begås i. Dessutom är det inget annat än en symbollag som inte kommer kunna tilläpmas, helt enkelt för att bevissituationen i majoriteten av alla fall kommer att vara omöjlig. Det skulle förvåna mig om en enda person blir dömd i en rättssäker process inom en överskådlig framtid.

Men vad jag också tycker är en relevant poäng är att Anna Wallén har helt uppåt väggarna fel i sin problemanalys.

När man höjer minimistraffet på sexköp i Sverige för att det är ett väldigt allvarligt brott tycker vi socialdemokrater att vi inte kan exportera problemet utomlands, vilket vi gör, säger Anna Wallén.

Det är en populär uppfattning att man exporterar problemet utomlands om man förbjuder en företeelse i Sverige som är tillåten någon annanstans. I grund och botten utgår denna slutsats utifrån uppfattningen att det finns ett ständigt behov av en viss grej, typ att knulla mot betalning och att om vi förbjuder sexköp här så kommer samma mängd sexköp ske fast på andra platser.

Att resonera såhär är för det första helt fel. Det är helt enkelt inte så det fungerar eftersom lagen mot sexköp odlar en kultur som är mer negativ till sexhandel, och somman tar med sig även utomlands. Visserligen köper många Svenskar sex men antalet har minskat markant sedan kriminaliseringen och det är framförallt färre i förhållande till exempel Tyskland, sexhandelns mecka. Och inte köper Tyska män mindre sex utomlands bara för att de får göra det i sitt hemland.

Det är också ett legitimerande av sexköp. Genom att uttycka sig på det sättet så ger Anna faktiskt ett erkännande på att sexhandel är något som uppstår naturligt om möjligheten finns. Jag tycker inte att man ska se det så om man nu tycker att det är ett samhällsproblem, det känns jävligt konstigt att hon i princip erkänner att ”ja, män kommer alltid att köpa sex om de kan så vi måste helt enkelt ta bort varje liten möjlighet”.

Ett rimligt synsätt är att sexhandel är ett struktuellt problem som bäst löses genom att förändra presumtiva sexköpares inställning, bland annat genom inhemskt gällande lagstiftning. Men att ta det så långt att ålägga varje medborgare att ständigt underkasta sig en svensk lag som i grund och botten har som syfte att skapa ett jämställt samhälle och alltså är en lag med tydliga moraliska och ideologiska undertoner känns inte fräscht.

Varför maxstraffet på sexköp inte bör höjas.

Den första Juni i år skärps sexköpslagen. Efter idogt tänkande har jag kommit fram till min ståndpunkt rörande lagen: köp och försäljning av tjänster ska vara laglig, däremot ska allt profiterande på sexhandel i andra led vara olagligt (detta innebär att hallickverksamhet, bordeller, koppleri och liknande förbjuds). Detta för att sexhandel är en bransch som många luras eller utpressas in i för att sedan må väldigt dåligt och därför ska det inte finnas incitament för någon att få in någon i det. Däremot så ska den som väljer det frivilligt få göra det. Jag tror i alla fall att det är såhär jag tycker.

Men oavsett om man gillar lagen eller inte så är det en dum ide att höja maxstraffet. Idag är det nästan inte någon som döms till fängelse för sexköp, de flesta döms till böter. Jag tror faktiskt aldrig jag har hört talas om ett fall med någon som fått fängelsestraff.

Det som behövs är inte en möjlighet att straffa folk hårdare, det som behövs är att man över huvud taget använder fängelsestraffet. Jag tycker av princip inte att man ska ha så höga maxstraff så att de aldrig utnyttjas.

Syftet med skärpningen är att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst.

Jag kan tänka mig tre fall där sexköpet är extra allvarligt. Det första är om man köper från barn, vilket redan är straffbart i sig. Det andra är om man köper från någon som uppenbarligen inte kan avgöra själv, typ som är väldigt drogad/mentalt handikappad och har folk med sig som ”hjälper till” med transaktionen. Det borde redan falla in under våldtäkt eftersom man inte får ha sex med folk som inte är vid sina sinnens fulla bruk.

Den sista situationen skulle vara om det uppenbarligen rör sig om trafficking eller utnyttjande. Att man kommer till en lägenhet där någon tar emot en och pengarna för att sedan visa en till ett rum där den prostituerade är. Den prostituerade kan inte svenska och visar inga tecken på att vilja. Detta borde väl också ingå under våldtäkt eller vara någon slags medhjälp/likgiltighetsuppsåt.

Jag kan inte se någon situation där man skulle ha anledning att döma extra hårt där gärningsmannen inte gör sig skyldig till ett annat brott också. Därför ställer jag mig starkt emot iden om att höja maxstraffet för sexköp.

Surrogatmödraskap.

Jag läste om surrogatmödraskap i Dn, det var ett utdrag från en bok som hette Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan, som tyvärr inte finns på webben(av upphovsrättsskäl antar jag).

Hela frågan om surrogatmödraskap är intressant, jag är givetvis positiv i egenskap av liberal, då jag tycker att det är upp till var och en vad den ska göra med sin kropp och hur den får exploateras.

Vad jag däremot upprörs starkt över i den här debatten liksom i prostitutionsdebatten är att vissa anser att man har en medfödd ”rätt” till att kunna få egna biologiska barn alternativt sex. För det första är ingetdera en mänsklig rättighet, en mänsklig rättighet kan i och för sig enligt mig endast vara saker man redan har och som inte får ifråntas en, som rätten till sin kropp och rätten att skörda frukten av sitt arbete. Jag kan även acceptera fri skolgång och sjukvård som mänskliga rättigheter, eftersom dessa dels tjänar samhället mycket och dels är relevanta för att man ska kunna styra sitt eget liv i någon mån, vilket jag tycker är en mänsklig rättighet. Det är jävligt svåra frågor och det medger jag, det här inlägget är dock inte ämnat att handla om det.

Vad som däremot inte kan accepteras som en mänsklig rättighet är att få knulla eller bilda familj, för det innebär alltid att en annan person har en skyldighet att knulla med dig eller skaffa ett barn med dig. Visserligen kan man jämföra detta med att rätten till skolgång innebär att någon är skyldig att undervisa dig, dock är det väl inte riktigt så i och med att riktigt jobbiga elever titt som tätt blir utvisade från skolor, på samma sätt som jag antar att en hemtjänsteman kan vägra åta sig en patient som beter sig svinigt.

Men vad det framförallt handlar om är att sex och barnafödande är jävligt personligt för många (barnafödande måste ju vara personligt för alla psykiskt friska individer och troligen för de flesta ickefriska också), med detta säger jag inte att det inte får kommersialiseras, men jag vill inte ha ett samhällsklimat där folk går omkring och utgår från att de har en naturgiven rätt till det. Om de är för vidriga för att ha sex med ska de inte kunna kräva det av samhället.

För min del får både barnafödande och sex kommersialiseras men det får inte utropas till en rättighet, det är att förlöjliga och underminera hela debatten som egentligen bör handla om rättigheten att upplåta sin kropp åt sådana aktiviteter man önskar utföra, alltså avtalsrätt, och hur detta bör göras på ett sätt som undviker exploatering i största möjliga mån.

Överlag tycker jag att alltför många saker utropas till rättigheter när det egentligen handlar om saker du får från samhället antingen för att man demokratiskt kommit fram till att det är en rimlig sak att ge sina medborgare eller för att det är rimligt rent samhällsekonomiskt (som att du får socialbidrag för att inte behöva begå brott för att försörja dig eller ligga på gatan och se ”skräpig” ut). Det är egentligen inte en fråga om rättigheter, det är en fråga om allmän trivsel för de övriga som ingår i samhället som kanske inte vill riskera att bli rånade eller som har för mycket empati för att orka se uteliggare dag och om samhällsekonomi. Att kalla allt detta för rättigheter är inte korrekt, det är snarare fördelar du får i och med att du är medborgare.

Hjälp mig!

Jag ska göra ett reportage om prostitution och vill ha lite hjälp. Min intention är att göra ett reportage om prostitution i Sverige och hur sexköpslagen påverkar de inblandade. Jag tänker inte moralisera då jag ställer mig positivt till ett avskaffande av sexköpslagen, men jag vill samtidigt inte göra någon liberal propaganda.

Därför vill jag ha tag på sexsäljare och sexköpare för att intervjua, både sådana som är nöjda med sin situation och sådana som skulle vilja komma ur den. Jag vill också ha tips på böcker, filmer, forskning och artiklar som handlar om prostitution i allmänhet och sexköpslagen i synnerhet. Vet ni nån kul debattartikel skriven av typ Beatrice Ask som är sjukt moraliserande, nån riktigt bra nationsomspännande forskningsrapport, någon som säljer/har sålt/köper/har köpt sex som skulle kunna tänka sig att ställa upp eller är ni kanske själva i branschen.

Jag gör intervjuer över telefon, mejl eller IRL och total anonymitet kan självklart garanteras, om inte annat genom att jag inte behöver känna till er identitet. Alla berörda kommer att få läsa igenom reportaget och ha åsikter om framställning.

Jag hoppas att någon här kan förmedla en kontakt eller i alla fall en kontakt som kan förmedla en kontakt. Om inte annat lite kul material av annan typ, om ni skulle kunna sprida ordet på era bloggar eller vänner så vore det också underbart. Tack på förhand!

Underbart.

Jag fullkomligt älskar att en av de där politikerna som köpte sex vägrar hoppa av valrörelsen.

För det första undrar jag hur det ens är möjligt att vägra, han måste väl gå om partiet tycker det? Det lär ju dessutom suga att stå där med sina partikamrater när alla vet vad man gjort, vilket de väl lär göra. Om inte annat visar det på ett ganska gediget engagemang för ens politik.

Men om det nu är möjligt så tycker jag att han uppvisar jävligt mycket balle. Så jävla coolt att erkänna, utan att ens komma med en massa långsökta förklaringar (mer än att ”det var en fyllegrej”, vilket i mina ögon knappast räknas som långsökt förklaring) eller ens visa några övertygande tecken på ånger inför partiet.

Nu tycker jag fortfarande att han är en idiot som köper på Malmskillnadsgatan men det är så himla skönt att det inte görs nån jävla pudel, utan att han bara erkänner och vägrar avgå. Jag önskar från djupet av mitt hjärta att det ska kunna så ett litet frö av liberalism i sexköpsdebatten, men det är väl som alltid för mycket att hoppas på.

”Politiker är ju också människor”.

Angående Otto Littorins avgång, folk som ba: ”politiker är ju också människor”. Ja, men man ska fan tåla lite stryk av media om man nu har valt att göra politisk karriär, för det är ju inget som bara ”händer”, det är något man kämpar ganska hårt för. Privatliv säger ju dessutom en del om en person, och dessutom om man nu har begått ett brott som ens parti har utmålat som typ det värsta och mest moraliskt depraverade en människa kan göra.

Nu tycker förvisso inte jag att brottet i sig är något att orda om, men om det nu är sant (vilket jag antar att det är med tanke på omständigheterna) så tycker jag att man som politiker borde stå upp för de värderingar man uppenbarligen har.

Att vara politiker är inte bara att ta beslut och annat trams, det är även att upplåta sitt privatliv till allmän beskådan på gott och ont, något annat måste man vara jävligt illusionerad för att tro.