Etikett: kapitalet

Män Som Kan Marx.

Som ni kanske vet så sysslar jag en del med att läsa Marx nu. Jag har både en kapitalet-cirkel med en vän och läser en kurs i marxistisk filosofi på högskolan. Det är roligt och jag upplever att det ökar min förståelse mycket för världen omkring mig, det hjälper mig att förstå kapitalismen och så vidare. Marx är på många sätt en fantastisk filosof och författare och det kan vara väldigt underhållande att läsa honom.

Däremot finns det ett fenomen som överskuggar denna glädje, nämligen Män Som Kan Marx. Detta är en så jävla vanlig och störig grej och det förtar så jävla mycket av det roliga i att försöka sätta sig in i marxistisk filosofi.

Män Som Kan Marx kan till exempel vara så att de tycker att det är HELT OMÖJLIGT att verkligen förstå Marx om en inte har läst [sätt in lång radda texter som väldigt få människor känner till, helst sådana som bara finns tillgängliga på originalspråk] för då så vet en minsann inte vad Marx egentligen menade med alltsammans. Jag känner bara; vem fan bryr sig? Är det verkligen relevant att tvista om vad Marx egentligen menade, det intressanta är ju hur vi kan använda hens texter för att förstå världen vi lever i idag och hur vi ska förändra den.

Jag upplever faktiskt att jag får ut något av att läsa kapitalet trots att jag inte läst Grundrisse (Grunddragen på svenska, det vill säga Marx anteckningar till kapitalet) och Marx brevväxlingar med någon annan gubbe. Nej, jag begriper kanske inte varenda detalj, men det gör en väl fan aldrig när en läser en bok första gången? Det är väl inte så jävla viktigt att en förstår precis allt, det viktiga är ju att en får ut något av läsningen, att en blir lite klokare än vad en var innan. Det är liksom ingen katastrof om en råkar tolka någon jävla fotnot fel.

Detta ger så jävla mycket prestationsångest så fort en ska ge sig i kast med läsningen av Marx, och det gör nog tyvärr att många bangar. Det är inte en bra grej att måla upp något som OERHÖRT SVÅRT om en faktiskt är intresserad av att folk ska läsa och ta till sig, vilket jag verkligen hoppas att Män Som Kan Marx är. Det stinker så jävla mycket elitism om det hela. Det känns som om en behöver dedikera hela sitt jävla liv åt att läsa Marx om en ska ha någon slags rätt att uttala sig kring de ämnen han berör. Hur är det konstruktivt? Hur är det inkluderande? Det blir bara ytterligare en åsiktsklubb bestående av herrar, som om det vore det vi behövde.

Vad är egentligen det viktiga här? Att vi gör Den Rätta Marxtolkningen eller att vi försöker förändra världen? För ingen jävel tjänar på att olika män sitter och berättar för varandra vad de tycker att Marx egentligen menade. Eller jo, borgerligheten gör såklart det, för det är jävligt praktiskt när ens politiska fiender är upptagna med att ta tolkningsföreträde och utesluta inom den egna gruppen istället för att försöka sprida idéerna på ett lättillgängligt sätt. Ba kliv ner från era höga jävla hästar istället för att tramsa runt med Den Rätta Marxtolkningen.

Staten och kapitalet.

Det är alltid lika roligt att se indignationen hos diverse ”vettiga” borgerliga när det kommer fram nyheter som denna om att regeringen ”utreder” en ny anställningsform för ungdomar som går ut på fenomenalt dålig anställningstrygghet och dessutom att arbetsköparen ska tilldelas pengar då hen anställer. Liberaler tävlar om att fördöma detta för det är ju inte alls någon fri marknad och företagen ska inte få pengar och så vidare och så vidare och jag blir så otroligt matt på den grunda analysen och plakatpolitiken.

Det finns någon slags föreställning om en ”god” kapitalism inom borgerligheten, och främst inom den typ av marknadsliberalism som har kommit att vara den dominerande ideologin under en tid. E god kapitalism är alltså en kapitalism där marknadskrafterna får verka fritt och på det viset tjäna folkets intressen, där lukrativ verksamhet också är verksamhet som är bra för samhället i stort och där staten lägger sig i så lite som möjligt. Staten ses i dessa teorier som en bromskloss för näringslivet som helst ska vara så liten som möjligt och inte ”lägga sig i” och försöka styra marknaden på olika sätt, eftersom den osynliga handen ändå kommer att göra så att det blir bäst för alla.

Den nyliberala retoriken, alltså den om att dåliga företag ska försvinna med hjälp av konkurrens, är just bara retorik. Sanningen är att stora delar av näringslivet över huvud taget inte skulle klara sig om det inte var för staten. Staten ger uppstartsbidrag, krishjälp, staten utbildar och vårdar arbetare, staten tillhandahåller barnomsorg och äldrevård så att människor kan arbeta istället för att stanna hemma med barn och äldre. Staten gör helt enkelt en jävla massa saker för att arbetskraften ska kunna växa, ha rätt kompetens, bibehålla sin arbetsförhet och så vidare vilket är en absolut grundbult i att det ska kunna finnas någon form av tillväxt. Det är även staten som medelst sitt våldsmonopol upprätthåller ägandestrukturerna i samhället. Under vissa förhållanden så hjälper även staten till att slå ner uppror bland arbetare. Staten springer helt enkelt kapitalets ärenden. Ibland på sätt som är positiva för samhället i stort, ibland genom att försämra för arbetarna.

En kan väl tro på någon slags utopisk värld där staten ”inte lägger sig i” men att tro att detta är något som borgerligheten kommer att bistå med är verklighetsfrånvänt. Alliansen har sedan de kom till makten inte gjort annat än att använda gemensamma resurser för att stärka kapitalets intressent, och det ofta på arbetarnas bekostnad. De har till exempel skapat en situation där facklig organiserings försvårats brutalt och där människor är såpass desperata efter att få jobb att de kan ta i princip vad som helst. De har även i högre grad börjat förse olika företag med gratisarbete eller i alla fall subventionerat sådant. RUT- och ROT-avdragen är också exempel på hur staten använder gemensamma resurser för att betala kostnader som annars hade fallit på företagen och konsumenterna som oftast kommer från medel- och överklass. Det hela marknadsförs med en retorik om fria marknader och konkurrens och gud vet allt, men i slutänden blir det bara gemensamt betalade av privilegierade personers företagande och konsumtion.

Visst kan en fnysa om att de saknar ”ideologisk ryggrad” och sedan lämna frågan där i någon slags tro om att det skulle kunna komma en borgerlighet som inte gör det, men som det ser ut idag så är detta helt enkelt hur kapitalismen fungerar. Idén om att det kommer få att skapa ett ramverk för kapitalismen där detta inte sker tycker jag är utomordentligt naiv. Människor med mycket pengar kommer oundvikligen att försöka påverka politiken, vilket de också kan i kraft av sin privilegierade position.

Den som blir indignerad när den här typen av politik uppkommer borde försöka se hur det hänger ihop med samhällssystemet i stort. Det går inte att förklara detta som enskilda misstag eller avvikelser i kapitalismens egentliga väsen, det är helt enkelt alltför vanligt förekommande. Det går inte att förvänta sig av kapitalet att det inte ska sträva efter att korrumpera den politiska makten till att tjäna kapitalets intressen. Det går inte heller att förvänta sig av den politiska makten att den inte ska korrumperas då kapitalkrafterna växer sig starkare. Kapitalismen kommer ständigt att söka efter nya områden att ta över och göra vinst på, och verklighetsbeskrivningarna och politiken kommer att anpassa sig efter detta, speciellt om det finns en grundläggande ideologi i samhället där kapitalismens ses som god.

Sluta nära denna idé om den goda kapitalismen där staten ses som problemet så fort det går illa. Det handlar inte om ideologisk ryggrad, det handlar om klassintressen. Makten, både den politiska och den ekonomiska, samarbetar för att stärka sina positioner. Detta sker på bekostnad av arbetarklassen. Staten och kapitalet sitter i samma båt, och så vidare.