Värre än kommunism.
Alltså förlåt för menlöst inlägg men jag tycker verkligen det är så jävla skoj att Olofsson tycker att Miljöpartiet är ”värre än kommunister” för att de vill att friskolor som gör vinst ska rapportera till skolinspektionen. Alltså förlåt mig men jag tror att om det blev kommunism skulle det inte finnas någon vinst i välfärden att rapportera in, och för en som gillar vinster i välfärden borde ju det vara värre?
Det är verkligen en så absurd jävla överdrift att det inte är klokt. Det är alltså inte bara kommunism, utan värre, att vilja att välfärdsföretag ska redovisa vad de gör med skattepengar. Otroligt vilket tramsigt politiskt klimat vi har.
Vems erfarenheter räknas?
Suhinina har skrivit intressant om detta med att åberopa att en minsann har bott i/har anhöriga som bott i Sovjet.
Jag har de senaste veckorna sett två tillfällen då medieprofiler skaffade sig legitimitet i någon debatt genom att åberopa i ett fall att hen själv var född i en kommunistisk diktatur, och i det andra fallet var personens mamma född i en sådan.
Hen utvecklar sedan resonemanget och menar på att om hen hade tagit upp att hen är född i Sovjet och påpekat andra, positiva, sidor så hade det inte alls mottagit på samma sett, inte gett samma legitimitet till resonemanget. Hen menar också på att ingen av hennes släktingar som levt under Sovjet har talat om detta som något ensidigt dåligt, och exemplifierar med en förälders tankar kring det ständigt hägrande hotet om arbetslöshet som unga utsätts för idag.
För ungefär fem år sedan fick min mamma plötsligt en insikt och talade om det. ”Du, Tanja, jag har tänkt lite på hur ni unga har det nu, och jag insåg att ni måste kämpa med utmaningar som jag inte behövde tänka på i er ålder. När jag läste på högskola behövde jag aldrig oroa mig för ifall jag skulle få jobb sen. Det var inte bara det att det var lätt att få jobb, det var en absolut självklarhet att man fick jobb, arvetslöshet fanns inte i min föreställningsvärld!”.
Det här är intressant att många skäl. Dels på grund av vissa människors behov av att slänga sig med sin erfarenhet av Sovjet, och vilken tyngd detta ges i debatten om kapitalismens vara eller ickevara. Det är ett effektivt sätt att ta kål på en debatt om vilket samhälle vi borde leva i, att hänvisa till erfarenhet av något som skulle kunna ha någon koppling till det motståndarsidan förespråkar.
Men vad som är verkligt intressant är att denna erfarenhet endast räknas om den går i linje med rådande samhällsideologi, som alltså för närvarande är att kapitalismen är bra och att kommunismen är den ondaste ideologin efter nazismen. Denna typ av anekdottala bevisföring hade ifrågasatts direkt om den inte hade spelat med i detta paradigm.
Jag tänker om jag hade tagit mina erfarenheter under kapitalismen, som jag trots allt levt i hela mitt liv, och förklarat varför detta system bringar mig och människor jag älskar så mycket smärta. Det hade troligen inte räknats för något, utan förklarats som personliga tillkortakommanden och erfarenheter eller slumpmässiga (kanske socialistiskt influerade) brister i ett annars perfekt system. Ändå är det precis samma sak: personliga erfarenheter av ett samhällssystem.
Det är alltid den starkares erfarenheter som räknas för något, medan den som står i underläge blir bortviftad.
Kommunismens idé.
Köpte denna essäsamling om kommunismens ide för typ en vecka sedan. Medverkar gör (enligt baksidan) 15 av vår tids viktigaste vänsterteoretiker.
På baksidan står även följande:
Den kommunistiska litteratur jag har läst har varit väldigt tydlig i sitt avståndstagande från de kommunistiska experiment som utförts. Den kommunistiska filosofin idag handlar i mångt och mycket om hur vi ska kunna blåsa nytt liv i den kommunistiska idén utan att hamna där igen.
Man kan tycka att dessa idéer är naiva och så vidare. Det jag stör mig på är när folk sammankopplar kommunism med att man på något sätt per automatik skulle vara för totalitarism. Om man tror det så är man helt enkelt ganska dåligt inläst på den kommunistiska idén. Det har man såklart lov att vara, men då ska man inte heller låtsas som om man vet allt.
Man behöver inte hålla med om kommunismens idé, man behöver inte tro att det är genomförbart och man får såklart gärna kritisera kommunistiskt tankegods när det är relevant i förhållande till innehåll. Vulgärkritik blir det däremot när man över huvud taget inte är förmögen att se att tankarna har utvecklats sedan 90-talet.
Nå, egentligen tycker jag inte att ja ska behöva försvara det här tilltaget eftersom jag såklart gör vad jag vill på min blogg. Den som vill ägna sig åt att smutskasta kommunismen på grunden ”vill ni ha det som i Sovjet eller?” kan säkert hitta en mängd andra forum, bloggar och liknande för att göra det på. Det är inget jag kommer upplåta utrymme till här, för det ligger varken i mitt eller merparten av mina läsares intresse.
En bloggregel.
Det är inte ofta detta sker men nu tänker jag faktiskt sätta upp en bloggregel (tvärtemot vad många tror så censurerar jag ytterst sällan kommentarer). Från och med nu är det fan förbjudet att hålla på med vulgärkritik av kommunismen i detta kommentarsfält.
Jag titulerar mig själv inte kommunist men jag läser mycket nutida kommunistisk filosofi och hämtar många av mina idéer därifrån. Jag är så jävla trött på att en inte ens kan nämna orden kommunism, klasskamp och liknande utan att folk ska hålla på och gnälla om Ddr och att vissa vänsteranhängare minsann inte öppet fördömt det. Snälla, skärp er. Jag orkar inte bry mig om vad ”vissa vänsteranhängare” tycker och tänker. Jag är intresserad av att diskutera frågor som tas upp på den här bloggen. Om en bara är intresserad av att basha på vänstern med hjälp av vulgära anklagelser som att alla kommunister skulle vara emot allmän rösträtt så kan en faktiskt använda sig av ett annat forum för det, förslagsvis flashback.
Jag kräver en något högre nivå på debatterna här än så, jag förväntar mig i alla fall att den som ser detta som en allmän plattform för att kritisera vänsteridéer ser till att läsa in sig lite på vad dessa idéer faktiskt är, vad människor som idag bekänner sig till dessa idéer står för och så vidare.
Så ta mig på mitt ord när jag säger att den som inte kan hålla sig ifrån den här typen av vulgokritik kommer att bli censurerad och eventuellt utslängd helt. Så, nu vet ni.
Man behöver inte vara antidemokrat för att vara kommunist.
Sedan frisläppandet av Schibbye och Persson så har det varit lite inne bland borgerligheten att säga att de är ”emot demokrati”. Jag fattar verkligen inte detta. Person och Schibbye är uttalade kommunister om jag förstått det, men att vara kommunist är absolut inte att vara emot demokrati. Den som är någorlunda inläst på kommunismen som politisk idé vet om detta. Alltså, det räcker med att man har varit i kontakt med typ en enda nutida kommunistisk filosof för att känna till detta.
En kan såklart vara emot den politiska ideologin kommunism, typ säga att ”det är en fin tanke men fungerar ej i praktiken” eller liknande populistisk smörja men att hävda att någon är emot demokrati för att hen bekänner sig till en politisk ideologi som handlar om att omkullkasta kapitalismens produktionsförhållanden och ägandeformer är tyvärr inget annat än efterblivet, populistiskt och djupt okunnigt.
Man kan prata om nazism utan att nämna kommunismen i samma andetag.
Jonas Wikström har skrivit ett utmärkt inlägg om detta med vissa personers oförmåga att diskutera nazismens och främlingsfientlighetens frammarsch i Europa utan att i samma andetag ta upp kommunismen. Det stämmer att kommunismen har gjort sig skyldig till fruktansvärda brott, men om man ser på saken idag så är de högerextrema krafterna i Europa betydligt mycket värre, och det är väl ändå det som måste diskuteras, alltså agendan hos de extremistiska partier som faktiskt har börjat få mer makt.
Visst är det viktigt att se till historien men en rörelse måste ändå bedömas efter vad den är idag primärt, efter vad den har varit historiskt i andra hand. Jag upplever att både socialismen som helhet och kommunismen har utvecklats ideologiskt och det är extremt ovanligt att människor uttrycker någon längtan tillbaks till en ordning såsom Sovjet. Höger däremot känns långt ifrån lika utvecklas ideologiskt, och även om jag inte tror att det kommer komma en ny förintelse så ser jag även ett litet inflytande från främlingsfientliga krafter som något strikt negativt.
Det finns ideologier som inte är det minsta lilla positiva, ens i sin mjukaste form. Andra ideologier har grundpremisser som redan i sin linda går emot allt jag anser rätt och riktigt. Jag tycker till exempel inte att liberalism som ideologi är döden i liten grad, utan tycker att det kan tillföra något positivt. Däremot så ogillar jag extremversionen och tror att den är extremt destruktiv. Jag skulle dock aldrig blanda ihop den med liberalism som helhet. Främlingsfientliga ideologier däremot ser jag ingenting bra med, inte ens i en väldigt liten skala, utan ser dem bara som destruktiva och nedbrytande.
Om man inte har lyckas formulera en bättre kritik än ”vill ni ha det som i Sovjet” efter alla dessa år så borde man nog anstränga sig lite mer. Socialismen är en bred ideologi med en mängd olika inriktningar, även i de extrema falangerna så finns en enorm bredd på hur man anser att samhällsproblem ska lösas och hur samhället i slutänden ska vara utformat. Visst finns det goda grunder att kritisera dessa ideologier på, men att klumpa ihop det med Sovjet så fort det kommer på tal är varken insiktsfullt eller hederligt.
Kommentarer.