Etikett: könsidentitet

Säkerhetsrisker och personlig information.

Vill säga en sak angående inlägget igår, och det är att jag tycker att det är viktigt att hantera den här informationen på ett sätt som blir så lite destruktivt som möjligt. Det finns en risk i att misstänkliggöra sina medfeminister också, och det tycker jag är viktigt att tänka på. Den här typen av troll finns ju lite överallt, och det är inte säkert att de är ute efter att registrera folk eller liknande, det kan bara vara lite vanligt klumpigt snokande. Det jag ville belysa var att risken finns.

Det jag tänker är det mest relevanta för de som är offentliga på olika sätt är att vara noggrann med att anonymisera när en skriver om diskussioner, kollar noggrant om en nämner/citerar någon att det är okej och så vidare, inte instagramar folk hur som helst eller kanske ens twittrar om vilka en umgås med utan att veta att det är ok (jag undviker till exempel att göra detta). Ibland kan det också vara så att du själv har information om personer som de inte vill ska vara offentlig (jag vet till exempel fullständigt namn på en massa människor som inte har det offentligt på twitter), och det är viktigt att tänka på det så att en inte försäger sig, lägger upp printscreens där det avslöjas eller liknande.

Här kan en kanske tänka att det ju ändå är lätt att ta reda på för den som vill. Så kanske det kan verka, men jag tror inte en ska underskatta hur knepigt det kan vara att förstå koder, språk, personrelationer och så vidare i ett sammanhang en inte alls är hemma i eller intresserad av att bli hemma i, utan bara vill luska information i. Det är inte heller helt ovanligt att folk är lite halvoffentliga med sin identitet, och då går det kanske för någon att luska reda på om de verkligen vill, men det är onödigt att bidra till att göra det enklare så att säga.

Sedan är det också viktigt att tänka på att det ska vara ett eget val att vara öppen med sin könsidentitet eller sin sexualitet i varje givet sammanhang. Jag tror att det kan vara lätt att tänka på att ”komma ut” som något en gör en gång och sen är det överstökat, men så behöver det såklart inte alls vara. Att ”komma ut” kan vara något en gör hela livet i olika sammanhang och inför olika människor. Därför är det bra att tänka på att även om en person är öppen inför dig så betyder inte det att hen vill vara det inför alla. Det är dels en fråga om säkerhet men det är också en fråga om respekt som är viktig att ta hänsyn till rent allmänt.

Jag tänker att om en vidtar den här typen av försiktighetsåtgärder så är det nog ganska lugnt. Det viktiga är inte att göra allting hemligt, utan att inte bidra till att göra det enklare för en utomstående att ta reda på information som eventuellt kan vara känslig. Sedan om en vill ha helt hemliga grupper för information som absolut inte får spridas och så vidare så kan en ju ha det, men då är det bra att göra alla i gruppen medvetna om det, så att en är överens om vilka regler som gäller. Jag tror att det är lätt att anta att alla andra har samma inställning till personlig information som en själv har, och det är väl främst det jag tycker folk ska vara aktsamma för i skenet av detta.

Vad är det att vara Kvinna?

Ibland tänker jag på det här med att vara cis. Vad är det att vara cis? Framförallt handlar det väl om vad det inte är att vara cis. Som cisperson behöver jag inte fundera särskilt mycket över min könsidentitet, eftersom jag aldrig har känt att min kropp har varit fel, att människor har könat mig fel och så vidare.

Men att vara cis innebär ju såklart också att jag på något sätt identifierar mig som kvinna, eftersom den kropp jag har är en kvinnligt kodad kropp. Men vad innebär det att identifiera sig som Kvinna?

När jag tänker på att vara kvinna så tänker jag på att vara förtryckt. att vara kvinna i det här samhället är att vara underordnad, förtryckt av, män. Det handlar om att vara ickenormen i ett samhälle där mannen är norm. Det handlar om att vara ett komplement till mannen. Hela min kvinnlighet avgörs i relation till män, i min underordning.

Jag försöker tänka mig en värld utan män där jag fortfarande är Kvinna, och det är väldigt svårt för mig att tänka mig. Jag vet inte vad det skulle innebära att vara kvinna i en värld där det inte finns en motpol mot vilken jag kan utöva min kvinnlighet. Jag tänker att jag fortfarande skulle ha den kropp jag har, men den skulle inte längre vara kvinnligt kodad. Det skulle istället vara andra egenskaper hos min kropp som avgjorde min identitet, om några alls.

Att vara kvinna för mig är en position, inte en identitet. Jag känner mig inte som Kvinna i mig själv, jag känner mig som Kvinna i förhållande till det som i detta samhälle anses vara min motsats, till männen. Det finns ingenting inuti mig som är kvinnligt, ingen kärna av kvinnlighet som bara finns där, utan det handlar om vad jag konstrueras som i min samvaro med andra. Eftersom jag blir förtryckt som Kvinna så tvingas jag uppfatta mig själv som Kvinna. Eftersom mitt livsöde delvis avgörs av att jag uppfattas som Kvinna, så blir detta också min könsidentitet, då jag inte känner något aktivt motstånd emot den.

Jag tänker att det är svårt det där med fasta identiteter, det är svårt att säga något om vem och vad en är. För det handlar inte om vad en är, det handlar om vad en blir, vad en görs till. Vad vi identifierar oss som, vilka parametrar som anses viktiga, styrs inte så mycket av oss själva som av samhället. I det här samhället så finns det ett tvång på att identifiera sig som antingen kvinna eller man, och om du inte gör det själv så gör någon annan det åt dig. I ett samhälle där kön inte var så viktigt skulle vi troligen inte göra detta i samma utsträckning, vi skulle kanske istället identifiera oss med andra drag vi har.

Jag tänker mig att någon gång i framtiden kommer människor kanske kunna gå genom livet utan att tänka så mycket på om de är Kvinnor eller Män. När könsmaktsordningen inte längre är en av de grundläggande strukturerna i samhället så kanske vi inte alls kommer tänka i de termerna. Jag försöker tänka ett liv utan att behöva förhålla sig till sin könsidentitet, utan att behöva bestämma om en ska vara Man eller Kvinna, eftersom det inte kommer att göra någon skillnad i vilken position en har i samhället.

Det är inte vi som försöker förändra världen, det är ni som förnekar hur den ser ut.

Sydsvenskan har en artikel om intersexuella och en artikel om så kallade regnbågsfamiljer. Båda dessa företeelser debatteras ju idag som om det vore udda framtidsscenarion, personer och konstellationer som skulle tvingas fram genom politiska beslut och inte som något som faktiskt finns redan idag, även om det är stigmatiserat.

Ofta hör man saker som ”världen är uppdelad i män och kvinnor, så varför ska vi ha könsneutrala ord som ”hen””. För det första är det sjukt praktiskt, men sen är det faktiskt så att det redan idag finns personer som inte har en given könsidentitet. Kanske kan de pressa in sig i någon av mallarna om de vill, men det är såklart mycket skönare för dem att slippa. Nu tror jag förvisso inte att ordet ”hen” gör mycket för att detta ska bli mindre stigmatiserat, men dess personer glöms helt bort i debatten.

Även när alternativa familjekonstellationer diskuteras så tycks folk glömma, eller helt enkelt sakna kunskap om, det faktum att det redan idag finns familjer som ser ut sådär, som det man är så otroligt rädd för. Det finns redan barn som växer upp med två mammor eller två pappor, eller rent av fyra föräldrar. Och världen har ju inte gått under för det!

Dessa personer gör helt ur luften ett påstående om hur världen är uppdelad, sedan förväntar de sig att allt som faller utanför deras snäva ram ska anpassa sig efter den eftersom ”världen faktiskt ser ut så”. Men världen ser ju uppenbarligen inte ut så, för då hade ingen anpassning varit nödvändig. Det är inte vi som försöker förändra världen genom politik, det är ni som försöker förneka hur världen är beskaffad genom att ständigt upprepa denna osanning om och om igen.

Alltså. Jag fattar inte hur det känns att vara obekväm med sin könsidentitet, jag är skitbekväm med att kalla mig kvinna och har absolut inget behov av att definiera mig som en person mellan könen. Jag fattar att det kan vara svårt att greppa att andra inte är lika bekväma med detta men ni får väl fan ta och acceptera att det är så, utan att hålla på och kalla det en politisk fråga. Det är banne mig så världen är beskaffad, bara acceptera det och sluta försöka förändra den genom politik!