Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Radikalfeminist och kommunist vid namn Fanny Åström (mellannamn: Arsinoe) som studerar pol.kand. vid Uppsala Universitet. Bloggar om relationer, kommunism, feminism och ideologi.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

parlamentarism

Ask.fm om Feministiskt Initiativ.

När du menar att du kan tänka dig rösta på F!; jag tror inte ett patriarkat kan utrotas i ett kapitalistiskt samhälle e det inte bättre att först arbeta med å få bort kapitalismen?

Jag ser patriarkatet och kapitalismen som två strukturer som är ömsesidigt beroende av varandra. Jag menar att kapitalismen är beroende av den utsugning av kvinnor som sker i hemmet, alltså utsugningen av den reproduktiva förmågan, omsorg och kärlekskraft. Kvinnor utför också en stor mängd arbete som är nödvändigt för en förhållandevis låg lön (vårdarbeten, förskola etc).

Jag tror att en kamp emot patriarkatet i sin nuvarande form är central i kampen mot kapitalismen, både eftersom kapitalismen är beroende av patriarkatet men också för att vi ska kunna nå en större enighet i klasskampen. Jag tror helt enkelt att kvinnor måste känna att de inkluderas i projektet och inte blir borträknade ur analysen av de män som ska vara deras ”kamrater”. Dessutom anser jag att ”kvinnofrågor” är vitkiga i sig, och förtjänar att prioriteras lika högt som kampen emot kapitalismen.

Rörande F! så ser jag det som en strategisk fråga. Jag tror att parlamentarism kan vara en framgångsrik strategi i den feministiska kampen, men inte den typen av vänsterpolitik som vänsterpartiet för. Jag tror att F! kommer kunna uträtta mycket, oavsett om de kommer in i riksdagen eller inte. Jag tror bland annat att de kan skapa en välbehövd bred feministisk rörelse som inte bygger på stödarbete som i kvinno- och tjejjoursrörelsen. Jag tror också att de sätter mycket press på andra partier, framförallt vänsterpartier, att ta feminism mer på allvar.

Antikapitalistisk kamp anser jag är bättre att föra utomparlamentariskt, varför jag inte engagerar mig i något vänsterparti.

Varför planka.nu är en så genialisk ide.

En intressant debatt har dykt upp i och med att Hanna Fridén och Viktor Barth-kron har gått ut och kritiserat planka.nu, en kritik som planka.nu också har svarat på. Viktor menade att Planka-nu lägger krokben för sig själva genom att använda sig av illegala metoder för sin opinionsbildning och tycker att de istället ska spela enligt demokratins spelregler. Detta är ett argument som dyker upp ganska ofta i debatten som jag tycker är intressant, för det blottar en stor skillnad i uppfattningar om hur man tycker att politiskt arbete kan och bör skötas.

Jag tycker att det är bra med parlamentarism och är själv engagerad inom de parlamentariska delarna av politiken. Jag är med i ett ungdomsförbund med ett moderparti i riksdagen och har således, i mitt eget politiska engagemang, accepterat demokratins spelregler. Men jag tycker att det är otroligt viktigt att man sköter politisk opinionsbildning även på andra sätt, utanför den parlamentariska demokratin.

Parlamentarisk politik blir lätt elitistisk eftersom endast de som har lång uthållighet eller ett stort intresse för att debattera orkar syssla med det. Politikens vändningar är ofta långsamma vilket gör att man ofta måste driva ett extremt uthålligt opinionsarbete för att få någon förändring. Men för det mesta så orkar folk bara engagera sig ideellt i en fråga under en kortare period, säg ett år, utan att det sker någon förändring. Det kräver antingen att man ständigt får igenom delar av sina krav eller får nytt genomslags, annars dör drivkraften ut. Det är inget konstigt med det, så fungerar människor.

Därför är planka väldigt smart i sitt upplägg, eftersom det dels erbjuder en lösning på de höga avgifterna nu, i och med p-kassan, men också driver ett mer långtgående opinionsarbete som möjliggörs dels genom intäkterna för p-kassan, dels genom att engagemanget hålls vid liv eftersom det appellerar till folks omedelbara egenintresse. Detta är vad som krävs för att kunna engagera folk under en lång tid. Det är lite samma upplägg som fackföreningar; dels så driver man sina fråga på micronivå genom att driva opinion på den egna arbetsplatsen, dels så finns det en mer långtgående politisk agenda. Men det är framstegen på arbetsplatsen, i ens direkta liv, som håller engagemanget brinnande. Om inte denna aspekt fanns så skulle ingen annan än den med stort politiskt intresse orka hålla ut i väntan på lagstiftning.

Viktor har kanske svårt att förstå denna aspekt då han har politik som hobby och levebröd. Han tjänar pengar på att skriva om politik och kan därför vara politiskt engagerad på heltid även om han inte når några direkta framgångar i sin opinionsbildning. Men detta är en modell för politiskt engagemang som inte fungerar för alla, speciellt inte människor som har slitsamma jobb.

När det gäller huruvida plankning är en legal metod eller ej så kan jag säga att de metoder som fackföreningarna har att tillgå idag (strejkrätten, anställningsskyddet etc) inte är något som har kommit som en skänk från ovan utan tvärtom något man har fått kämpa sig till. Plankning på det sättet som planka.nu arrangerar den är civil olydnad, alltså att bryta mot regler och lagar för att få fram en politisk poäng eller förändring. Det är absolut ingen självklarhet att det ska vara olagligt, bland annat Miljöpartiet har ett förslag om att legalisera civil olydnad. Men vi kan liksom inte sitta och vänta på att denna kampmetod ska skänkas till oss, vi måste föra en kamp för att den ska bli accepterad och en del i detta är att praktisera den oavsett.

I samhället finns lagar och regler om hur saker ska gå till men detta är inte skrivet  sten utan en produkt av åratal av maktutövande och uppror, lagstiftande och brytande mot lagar man anser orättfärdiga. Nu kommer någon kanske invända att ”jaha, men tycker du man ska få gå omkring och mörda folk bara för att man tycker det är rätt då?”, och nej, det tycker jag inte. Men det är inte samma sak att angripa en individ och att bryta mot ett systems regler för att man inte sympatiserar med dem. Dessutom är de flesta i samhället överens om att mord, misshandel och så vidare är fel; det råder en stor konsensus kring detta. Samma konsensus finns inte kring plankning eller nedladdning, varför man också kan förstå att en annan ordning vore bruklig än den som påbjuds idag.

Jag tycker att planka gör ett utmärkt jobb med att ifrågasätta avgifternas legitimitet, skriva rapporter om kollektivtrafiken och driva opinion.Vissa är nog med i planka enbart för att de vill slippa billigt undan, men en majoritet är nog insatta i frågan även politiskt. Jag tror även att många blir insatta i frågan när de går med i p-kassan eftersom man intresserar sig för planka som organisation och alltså även deras budskap. Planka går vägen via egenintresset för att föra en större politisk kamp, visserligen med metoder som ligger i gränslandet för vad som är lagligt, men de är onekligen effektiva. Visst kommer det alltid finnas folks om tycker att planka.nu är slynglar som bara vill slippa undan gratis, men troligen hade frågan knappt diskuterats alls om inte planka hade existerat. De bedriver en form av aktivt motstånd inför rådande samhällsordning som är svårt att ignorera. Om de bara hade varit en grupp personer som skrev debattartiklar hade intresset aldrig nått de höjder som det har idag, så är det bara. Och visst, Viktor Bart-kron hade kanske inte skrivit en kritisk text om dem, men det är bara för att inte en jävel hade brytt sig.

Ge mig pengar!
Arkiv