Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Twitter 10/5. Kärlek.

Twittrade såhär angående hur ”kärlek” används som begrepp inom feminismen:

”Att prata om ”kärlek” som någon slags positiv kraft kan vara konstruktivt, men kräver diskussion om vad ”kärlek” är.  Kärleken är tyvärr i väldigt hög grad definierad enligt heteronormen, vi måste frigöra kärleken från detta innan den kan vara subversiv. Vad är egentligen kärlek? Vad krävs i samhället för att vi ska kunna praktisera kärlek? Gillar Bell Hooks definition som går något i stil med ”kärlek är att vilja göra allt för sin egen eller någon annans personliga utveckling”. 

Kärlek är att växa tillsammans, och att ge den andra rum att växa i relationen. I många så kallade ”kärleksrelationer” råder snarare motsatsen, människor begränsar varandra. ”Kärlek” såsom det porträtteras i vårt samhälle handlar ofta om att äga och kontrollera varandra. Därför är det riskabelt att höja upp kärleken utan att diskutera hur patriarkatet har styrt vårt definition av vad kärlek är. 

”Kärlek kan inte blomstra i ett samhälle som är grundat på pengar och meningslöst arbete” – Solanas

Tror att kapitalismen hindrar oss från att praktisera kärlek; det går inte att vara kärleksfull när vi ständigt måste se varandra som varor. Samma sak med patriarkatet, i ett samhälle där vi tvingas in i relationer för vår överlevnad kan vi inte vara kärleksfulla. Vi tvingas in i att ständigt objektifiera varandra, se varandra som medel för att uppnå olika mål. Kärlek kräver trygghet. Trygghet för att slippa vara beroende av andra människor, och istället kunna se dem för vilka de är”. 

Rekommenderar apropå detta Bell Hooks Allt om kärlek. En av teserna som drivs i boken är att kärlek är mer något en gör än en enkel känsla, att vi inte ska säga ”jag känner kärlek för dig” utan snarare säga ”jag är beredd att agera kärleksfullt gentemot dig”. Det tycker jag är en fin tanke.

7 kommentarer till Twitter 10/5. Kärlek.

  • Anonym skriver:

    Ok, det här kanske är en konstig kommentar att lämna här för den har inget med inlägget att göra, men jag skriver här ändå för känner att jag behöver få lite hjälp av dig eller ngn läsare eller så. Eller hjälp och hjälp, undrar bara hur man ska hantera att alltid vara den som förstör. Vara den som skäller ut idiot-killar, knappt få medhåll av sina kompisar, stå själv skrika ut dom här skit killarna som är jättefeminister (när det passar dom ofc) o respekterade o ”coola”. Tar så jävla mkt energi att alltid vara arg, sur och ledsen, tar så mkt energi att känna att ”nu förstörde jag den här festen också”. Att vara den som förstör stämningen. De är så jävla jobbigt, hur ska man göra? Vill typ inte heller ignorera alla känslor som kommer upp när killar beter sig svinigt, vill att dom ska förstå o be om ursäkt o ändra sig. hur ska man förklara för dom killarna att det dom gör är fel och förminskande, ex när dom skrattar åt en/skojar bort när man varit jättearg på dom inför allas ögon (och man känner inte ens dom, vet bara vilka dom är). Aa vilken tydlig kommentar det här blev, men jag vet inte asså, kände typ att din blogg va ett bra ställe å skriva av sig på

  • Tidigare i veckan filosoferade jag tillsammans med en grupp människor kring den erotiska/romantiska kärleken samt hur att definiera & det blev smärtsamt tydligt hur tätt det förknippas med just ägande & beroende. Jag förstår att en kan känna att en inte klarar sig utan någon som en älskar, men jag kan inte tycka att det i sig är en kärlekskomponent. Jag kan förstå att en kan vilja äga sin partner av rädsla för att denne finner någon annan, men inte heller detta klingar särskilt sant med kärlek i sig. Jag ser ägande & beroende som möjliga effekter inom kärlek – inte som kärlek.

  • Dvärghundspossen skriver:

    Roligt med bell hooks-definitionen. Det är ju ungefär så Aristoteles beskriver den finaste formen av vänskap (som han iofs tänkte bara kan finnas mellan två män, pga stor sexist) – två personer som lever ihop och delar livet med varandra i vått och torrt, men på ett sätt där man hela tiden främjar varandras personliga utveckling och lycka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv