Värdiga avslut skyddar män som leker med kvinnors känslor.

Idag har Björk skrivit om vett och etikett i kärlek, och om att kräla och vilja ha tillbaka den som har lämnat en. Jag relaterar väldigt mycket till den här texten just nu.

Jag tänker att den här idén om att en ska kunna acceptera sakernas tillstånd och lämna relationen med stolthet, och vilket förnekande det är av känslor. Hur kärleken som ska ta oss med storm och som vi ska hänge oss när den erbjuds plötsligt inte ska få ta plats i våra liv längre. Hur vi ska kunna släppa det så fort det faller, trots att det varit vårt allt?

Och jag tänker också att män gör något med kvinnor med sina kärleksyttringar, med att ge löften oavsett om de är uttalade eller implicita i handlingar. Att inte visa hur det påverkar en är ett sätt på vilket män kan göra detta igen och igen, för att de inte inser vilka konsekvenser det får för människan de gör det emot. Om jag känner mig sviken, sårad, hjärtekrossad, på grund av hur en man har behandlat mig, varför skulle jag låta honom vara omedveten om den skada han åsamkat mig? Varför skulle jag gå därifrån med stolthet, den enda som tjänar på det i längden är ju han. Det är han som kan fortsätta vara ignorant inför hur han påverkar andra.

Det som är sårande när en relation tar slut är inte bara uppbrottet, utan vägen dit. De löften som givits, de känslor som rivits upp och de känslomässiga band som knutits. Att leka med någons känslor, inge förhoppningar, och sedan förvänta sig att personen inte ska besvära en mer så fort leken inte längre är rolig för en, det är ett beteende som många, speciellt män, ägnar sig åt i relationer, såväl officiella som inofficiella. Att kvinnor sedan bara ska acceptera läget är att lägga en jävla massa ansvar på dem, och låta män gå fria.

Kärleken så som den konstrueras idag är en jävligt smärtsam upplevelse, och det är ingenting vi kan sopa under mattan. De människor som sårat oss borde få veta det, de borde få det uppkört i fejset, de borde inte få svära sig fria. Hela idén om att konstruera någon slags ”värdighet” utifrån detta handlar om att förneka känslor, förneka hur det som sker i våra liv, i våra relationer, påverkar oss och skakar oss i grunden. Förneka att människor kan göra en jävligt jävligt illa, och att det är något en måste kunna ta konsekvenserna av.

17 reaktioner till “Värdiga avslut skyddar män som leker med kvinnors känslor.”

  1. Nina är verkligen alltid bra!

    Jag upplever en del av detta fast inte ett avslut utan snarare att jag tycker om någon jag inte kan få. Jag blir alltid uppmanad av andra att sluta med det, gå vidare, inte låta honom veta. Men han vet (antar jag..) och varför ska han inte göra det? Det är ju knappast ett straff för honom och jag orkar inte låtsas vara någon jag inte är, bara för att gå med på att låtsas att det här är en värld där alla får det dom vill ha och där alla mår bra. Tycker det är tråkigt att kvinnor får pressen att vara starka och låtsas som ingenting.

  2. Jag funderar på om det här med att lämna med värdighet handlar om att skudda sig själv först och främst. Att blotta sina obesvarade känslostormar är mycket plågsamt. Sedan kanske det har att göra med en viss fåfäng tro att bara jag inte klappar ihop, snorar och sölar utan visar värdig acceptansns så kanske hen åtminstone minns mig som sådan, och kanske till och med ångrar sig efter några veckor. Jag vet inte, men jag tror att det kan finnas en massa olika skäl till varför människor beter sig på det ena eller det andra sätter i en uppbrottssituation.

  3. Men… måste valet stå mellan ”värdighet” och att böna och be och kräla? Kan man inte visa att man är ledsen och knäckt utan att för den sakens skull böna och be? Jag kan förstå att det här sociala kravet på att vara skitcool med uppbrottet och helst vara vänner efteråt är hemskt, men det finns ju ett mellanting mellan detta och att sen kämpa och böna om att bli tagen tillbaka.

    Jag kanske har snett perspektiv här eftersom jag bara har en erfarenhet av att bli lämnad och flera av att lämna för att jag inte vill vara ihop längre, men jag är himla tacksam över att inte den jag lämnat då hållit på och tjatat på mig att fortsätta vara ihop. T ex en kille jag gjorde slut med en gång, som jag även i fortsättningen stötte ihop med då och då ute på klubbar. Jag är himla glad att han inte ställde till jordens scener i dessa lägen och bara ”TAAAA MIG TILLBAAAAAKAAAAA!”. Borde han ha gjort det?

    1. Tycker det är rätt stor skillnad beroende på kön. Jag menar att det finns en aspekt av att män som leker med kvinnors känslor skyddas av den här mentaliteten, något som jag förstår förekommer i boken egenmäktigt förfarande som björks text relaterar till. Det beror såklart mycket på vad som hänt tidigare i relationen.

  4. Tillägg: Tror också det kan vara bra att hålla igen på själva tjatet om att man ska bli ihop igen av ren självbevarelsedrift. Jag ska inte komma med några detaljer, men vet ett fall där bönandet och beandet lyckades och paret blev ihop igen. Det blev inte så bra vad jag kunde se, utan väldigt destruktivt för bönaren.

      1. Jo jag förstår tanken med att vara ärlig mot sig själv och andra, men… Om det redan från början är skev maktbalans pga att kvinnan är mer känslomässigt beroende av mannen än tvärtom, han gör slut, kvinnan bönar och ber ända tills han tar henne tillbaka – så kommer maktbalansen att vara tio gånger VÄRRE sen. Nu är det inte bara i bakgrunden, utan något som SAGTS rätt UT – mannen klarar sig utan kvinnan, kvinnan är beroende av mannen och klarar sig inte utan honom. Och på de premisserna ska de vara ihop sen…

        1. Ja, det är såklart en omöjlig situation om en inte kan hantera den. Är ju överlag rätt övertygad om att kvinnor klarar sig bättre utan män. Men är måttligt intresserad av att diskutera det i det här inlägget, utan mer om hur vi uppmanas till att skona män från våra känslor.

  5. Åh vad rätt det är det du skriver.
    Relaterar till det ganska mycket just nu, då jag för ett tag sedan dejtade/hade ett slags förhållande med en kille. Jag var ganska försiktig och ville gå långsamt fram, hävde inte ur mig alla känslor hejvilt, just för att jag vet vilka konsekvenser det kan ge. Han gav mig däremot mindre kärleksförklaringar, sa att han älskade mig och blablabla. När han sa det så kände jag inte riktigt likadant tillbaka, jag var försiktig och tveksam, men ändå så gjorde det ju nånting med mig. Rätt kort därefter dumpade han mig. Kvar stod jag, förvirrad som bara den, sårad och en känsla av att han hade ljugit för mig. Han sa då att ”Men han kände ju så just då”. Det är så oansvarigt att slänga ur sig sånt utan att tänka på vad det innebär, hur det påverkar den andre.

    Efter det slutade han bry sig om mig helt och hållet (bla en person i min närhet dog, och han sa inte ett knyst), och han har sedan han dumpade mig inte frågat en enda gång hur jag mår. Vilket betyder att han aldrig älskade mig, utan bara önskade att skapa en typ av relation, och att slänga ur sig kärleksförklaringar var en del av det.

    1. Men precis detta jag menar! Och det är så vanligt att män gör det också. Helt jävla oansvariga i sina yttranden, försöker väl fylla något jävla tomrum i själen eller något.

      1. Jag är helt med på att detta är sjukt sugigt beteende och att mannen då iaf förtjänar ett ilsket jävla utbrott snarare än ”värdighet”…

  6. Jag funderar på om anledningen till att vi anser ”värdigheten” bestå i att typ villkorslöst släppa delvis är en produkt av vårt kontraktsbaserade samhälle. Synen på den enskilde aktören och hens rättigheter osv. Kan det ligga något i det även om det inte är intrssant just här kanske?

  7. Ju större kärleksyttringar en man kommer med tidigt i en relation desto troligare är att han kommer sticka så fort man inte behagar honom. Väldigt många män kör med att inte höra av sig sedan ska man vara en duktig kvinna, fatta piken och inte störa mer. Skulle man inte göra det utan ge med sig så kan man få några rader där han kommer med bortförklaringar som väldigt ofta handlar om att de för över skulden på en själv (min ”favorit” är när de skyller på något man varit öppen med redan innan man inledde nåt). Sedan kan de avsluta med typ ”hoppas du förstår”. Vilket mer eller mindre innebär ”låt mig stå oemotsagd”. Det är helt enkelt så jävla vidrigt hur många kan kasta bort en annan person som en leksak de tröttnat på. ”Nu vill inte jag mer så jag tänker inte ens bemöda mig med att möta dig som en likvärdig person”.

    Senaste mötet med en man var jag tydlig redan från start att jag tror inte på monogami och är relationsanarkism på så sätt att jag inte skulle värdera en romantisk och sexuell relation med en man högre än andra relationer i mitt liv. Trots det kom han med kravet efter bara ett möte att vi skulle vara exklusiva och monogama oavsett hur allvarliga vi var med att se varandra. Gick såklart inte med på det utan sa att jag inte ens hade gått med på det när jag var mycket yngre och fortfarande trodde på monogami och den ”rätte”.

    Väldigt ofta om fan inte alltid så är det kvinnor i sina möten med män som på olika sätt får ta det tyngsta lasset. Bättre att fokusera på männens värdighet? Eller nämns den aldrig för att män antas att de inte har någon? Vet flera som har skyllt bort pissiga beteenden från män på att de är just män…

    Jag kör på att det är bättre att få ur sig allt det man vill och behöver få sagt till en person man har haft någon typ av relation, särskilt någon som gett sken av att vara värdefull. Sedan är det inte alltid mottagaren bryr sig eller ens bemöda med att lyssna. Och då får man ett svar på vad det är för någon typ av människa. Så skit i den påstådda ”värdigheten” med att agera som att man accepterar någons skitsnack. F ö kan jag dela med mig av mitt absoluta favoritöknamn och det är ”amöba”. slit det med hälsan. 😉 ”Amöbor är encelliga organismer”

  8. Det här är precis så jag alltid känt vid uppbrott. Och även kände nu senast. För snart åtta månader sedan. I åtta månader har jag varit ett vrak. För att jag inte fått vara arg, sårad, ledsen. För att jag inte fått tala om för killen i fråga hur jävla mycket han sårat mig där och då, och genom hela vårt förhållande.
    Jag är så arg för att han inte ens kan se mig i ögonen. Så arg för att han inte vill träffas och låta mig tala ut. Har han inget mer att säga mig, låt gå. Jag tänker inte ställa några frågor och jag förväntar mig inga svar eller förklaringar. Men att förneka min rätt att få lätta på mitt, om än brustna hjärta, är fan så fegt och elakt. Jag har spenderat hela dagen med att tänka på honom. Och det är så orättvist.

    1. Ja men precis! ”Jag har inget mer att säga dig”. Men bra, håll käften då och låt mig prata liksom! Man kan inte alltid hjälpa att känslorna svalnar, men man kan vara lite medmänsklig och åtminstone lyssna på hur den andra upplever situationen. Inga svar eller förklaringar, bara ta sitt jäkla ansvar som den som sårat en annan person så otroligt djupt. Det är inte särskilt mycket begärt, och även om det kan vara jobbigt för honom att höra vad han gjort dig så är det fan ett ansvar man får ta när man ger sig in i ett förhållande för att sedan avsluta det.

      //Emma Hå

  9. Det har nog aldrig hänt att jag velat ha tillbaka någon efter ett uppbrott. Även om det var mer eller mindre ömsesidigt så känner jag mig alltid av någon anledning så omåttligt kränkt, och skulle aldrig kunnat acceptera att återuppta ett förhållande med någon som en gång visat hur lite han känner för mig. Jag blir arg, och från fall till fall bara ignorerar jag honom och hoppas att han får dåligt samvete (något jag tvivlar på att han får, men ändå) alternativ säger åt honom exakt hur ledsen jag är för att därefter ignorera honom. Att bli blixtdumpad när känslorna fortfarande var på topp har jag tack och lov sluppit hittills, hur jag skulle reagera då vettitusan…

    //Emma Hå

  10. Alltså sist detta hände mig skällde jag ut honom efter noter, men han blev så himla ledsen över att han sårat mig att det hela slutade med att JAG fick sitta o trösta HONOM för att han han betett sig illa mot mig! Så himla galet! Vilket självklart var väldigt jobbigt för mig också.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *